Syftet med studien var att undersöka hur Parken Zoo använde sig av Facebook för att kommunicera med sina intressenter under en kris som drabbade organisationen hösten 2012. Med hjälp av en kvalitativ textanalys studerade vi de Facebookinlägg som Parken Zoo hade publicerat under krisen. Därefter genomförde vi en kvalitativ intervju med marknadschefen på Parken Zoo, som var ansvarig för kommunikationen på Facebook under krisen.Med hjälp av ett analysverktyg baserat på situational crisis communication theory och image restoration theory kunde vi avgöra vilka försvarsstrategier Parken Zoo hade använt i Facebookinläggen.Resultatet visade att Parken Zoo omedvetet hade använt många olika försvarsstrategier, men att tre tydliga budskap förmedlades i Facebookinläggen. Resultatet visade också att Parken Zoos syfte var att använda Facebook som ett dialogverktyg, men att de i själva verket använde Facebook för att sprida enkelriktad kommunikation.En slutsats vi kunde dra från studen var att det är viktigt för organisationer att vårda sina kundrelationer genom att bemöta intressenternas frågor och kommentarer på sin Facebooksida under en kris. En annan slutsats var att det är viktigt för organisationer att ha en god krisberedskap och att inkludera Facebook i den..

Syfte: Syftet var att undersöka bröstcancerpatienters upplevelse av omhändertagandet i vården i samband med den onkologiska behandlingen. Metod: Studien har genomförts som en kvalitativ studie, baserad på en öppen fråga i en enkätstudie. Urvalet är baserat på det regionala Kvalitetsregistret för bröstcancer i Uppsala/Örebroregionen, sammanlagt 1573 kvinnor erbjöds att delta i studien. Det slutliga deltagarantalet blev 312. Resultat: Bröstcancerpatienter är överlag nöjda med vården i samband med den onkologiska behandlingen.

I en analys av folkhälsan som Lidingö stad genomförde år 2005 framkom det att för att främja hälsan bland öns invånare är det viktigt att underlätta tillgängligheten till spontana aktiviteter och att dessa bör ske i bostadsområdet. När det gäller äldres behov av aktiviteter och mötesplats betonades i rapporten att äldres sociala isolering bör brytas och att lokala mötesplatser behövs. Det framkom även att de kommunala mötesplatserna var för få, att lokalfrågan måste lösas och att staden bör vara huvudman för verksamheten. Studiens syfte var att kartlägga och beskriva utbudet av mötesplats samt fysiska och sociala aktiviteter för äldre i ordinärt boende på Lidingö. För kartläggningen har både information från Lidingö stad friskvårdsprogrammet för äldre Pigg och Vital samt e-post kontakt med programmets ansvarig använts.

Denna studie är en rättsdogmatisk studie som behandlar vem som är befälhavare på en fritidsbåt, samt vem som enligt sjölagen 20:4 har en uppgift som är av väsentlig betydelse för säkerheten till sjöss, i samband med sjöfylleri. Slutsatsen är att lagen är svår att tolka. Många, inkluderat många av landets domstolar, utgår ifrån att den som framför båten är ensam ansvarig för båtens framförande, det vill säga båtens befälhavare, och därmed den enda i båten som måste vara nykter. Men är det verkligen lagens andemening? Av rättskällorna kan man uttyda att det i de flesta fall är ägaren till fritidsbåten som anses vara befälhavare, om han finns ombord.

Syftet med det här examensarbetet är att undersöka hur uppgiftskonstruktioner i läromedlet Svenska Impulser 2 kan inverka på hur läromedlet används i en undervisningssituation. Jag frågar mig vilka spår av ämneskonceptioner som kan finnas i lärobokens uppgiftsmaterial och hur delar av detta material används i en undervisningssituation. Metoden för genomförandet av studien är triangulär och innefattar en kvalitativ textanalys av uppgiftsmaterialet, en observation av ett lektionstillfälle och en kvalitativ intervju med läraren som var ansvarig för lektionen. De teoretiska angreppssätt som används för tolkning av materialet är dels ämneskonceptionell teori och dels teorier om frågors och uppgifters autenticitet. Jag använder mig också av begrepp från tidigare läromedelsforskning för att identifiera olika sorters uppgiftskonstruktioner i läroboken.

Tva?ngsva?rden av missbrukare a?r ett av samha?llets sista verktyg fo?r att va?rda missbrukare som lever ett va?ldigt destruktivt och farligt liv. Tva?ngsva?rdslagstiftningen har kritiserats fo?r att vara sva?rtolkad, och det finns sto?d fo?r att lagstiftningen tilla?mpas olika i landets socialna?mnder. Genom att intervjua socialtja?nstens enhetschefer om deras tolkning och tilla?mpning av tva?ngsva?rdslagstiftningen syftar uppsatsen till att belysa skillnader och likheter i tolkning och tilla?mpning av lagstiftningen samt att bidra med kunskap om vilka faktorer som kan fo?rsva?ra arbetet.

Journalistiken övergår allt mer från analog till digital form, men i politiska ungdomsförbundens fall, har de förbund som tagit bort sin medlemstidning inte ersatt med en digital redaktionell produkt. I uppsatsen undersöks om förbunden som har en medlemstidning anser att den är och ska vara en journalistisk produkt eller ej och om de följer Journalistförbundets riktlinjer för organisationspress, det vill säga principer för journalistiken och arbetsmetoderna i medlemstidningarna. För att undersöka detta har en kvalitativ intervjustudie förbund- och redaktionsrepresentanter gjorts, samt en kvantitativ innehållsanalys av förbundens hemsidor. Dessutom har en kvantitativ innehållsanalys av Grön Ungdoms medlemstidning från start till nedläggning gjorts, då tidningen vid studiens genomförande skulle läggas ned.De politiska ungdomsförbund som omnämns i uppsatsen är: Moderata Ungdomsförbundet (MUF), Socialdemokratiska Ungdomsförbundet (SSU), Liberala Ungdomsförbundet (LUF), Kristdemokratiska Ungdomsförbundet (KDU), Centerpartiets Ungdomsförbund (CUF), Ung Vänster, Grön Ungdom, Ung Pirat och Sverigedemokratiska Ungdomsförbundet (SDU).För att tidningen enligt journalistförbundets principer ska kunna kallas organisationspress, ska ansvarig utgivare och redaktion vara oberoende förbundet, redaktionen få tillgång till organisationens material och dokument och att få tillräckligt med resurser för att kunna bedriva sin verksamhet. Den här uppsatsen visar att få politiska ungdomsförbund har prioriterat organisationspressen.

Detta är en studie av åtgärdsprogram för elever i läs- och skrivproblematik med respektive utan diagnosen dyslexi. Syftet med studien är att undersöka hur åtgärderna i åtgärdsprogram för elever i läs- och skrivproblematik på högstadiet är utformade. Jag vill undersöka huruvida det finns några skillnader i ordinerade åtgärder för elever i läs- och skrivproblematik utan dyslexidiagnos respektive elever med diagnostiserad dyslexi. Detta för att se vilken roll en eventuell diagnos har i sammanhanget för att ändamålsenliga åtgärder ska sättas in för elev i behov av särskilt stöd. Undersökningen syftar till att skönja vilket specialpedagogiskt perspektiv som tycks ligga till grund för åtgärderna och huruvida åtgärderna har någon förankring i tidigare forskning/litteratur och styrdokument rörande arbetet med åtgärdsprogram.

Syftet med studien är att undersöka vad några intagna med ett kortare straff har för uppfattning om sin fängelsevistelse och den behandlingsform som en svensk öppen anstalt erbjuder dem inför deras frigivning, samt belysa deras uppfattning med styrdokumenten för svensk kriminalvård. De intagnas uppfattning kommer också att jämföras med en ansvarig chef inom kriminalvården och dennes syn på fängelsevistelse och behandlingsform. Utifrån syfte och frågeställningar användes en kvalitativ metod som baserades på fyra intervjuer, vilka kompletterades med den ansvarige chefens intervju, vilket kan ses som en förstärkning till undersökningen. Denna gjordes för att stärka validiteten av de fyra första intervjuerna.Studien visade att det verkar vara så att vården inom svensk kriminalvård inte fungerar på ett tillfredsställande sätt. De som är tillfrågade upplever att deras personliga livssituation inte beaktas, utan behandling sker mer i form av något som kan liknas vid massproduktion.

Syftet med denna rapport är att undersöka hur After Action Debriefing (AAD) fungerar på polismyndigheten i Södermanlands län. Rapporten har sin utgångspunkt i åsikter från anställda poliser i distriktet i Eskilstuna angående frågor om debriefing. Rapporten fokuserar också på åsikter från ansvarig debriefingledare om debriefingens funktion och slutligen vad lagen (Arbetsmiljöverkets kungörelse) säger om rätten till debriefing. Tillvägagångssätt för insamling av data har skett genom enkäter, intervju samt litteraturstudier. Polisyrket är ett krävande yrke på många sätt, och risken för att utsättas för jobbiga händelser är stor.

Vårdrelaterade infektioner är en vanlig komplikation och kan medföra stora eko-nomiska förluster och lidande för den som drabbas. Syftet med denna studie är att belysa i vilken grad de opererande klinikerna på UMAS använder sig av evidens-baserade preoperativa hygienriktlinjer. Hur ser hygienrutinerna ut på de opererande klinikerna och i vilken utsträckning har sjuksköterskan evidensbaserade kunskaper om hygienrutinerna? För att besvara syftet utfördes en empirisk enkätstudie med kvantitativ ansats och riktlinjer samlades in och granskades. Studien innefattar 51 sjuksköterskor från 14 opererande avdelningar som inriktar sig på större elektiva kirurgiska ingrepp där helkroppstvätt utförs.

Följande studie applicerar en experimentell analysram (baserad på kritisk diskursanalys och Köpenhamnsskolans teorier om säkerhetisering?) på diskursiva mikrostrukturer, d.v.s. specifikameningar i specifika texter, i japanska debattartiklar om kollektivt självförsvar, i syfte att på ett systematiskt vis åskådliggöra diskursiva analogikedjor om hot på mikronivå. Studien överväger även det sätt, på vilka diskursiva mikrostrukturer samverkar till att skapa narrativa makrostrukturer ? s.k.

Thomsen, C & Karlsson, P (2008). Barndemokrati på gräsrotsnivå - En fallstudie om barns delaktighet angående sin utemiljö Malmö: Lärarutbildningen: Malmö högskola Examensarbetet är en fallstudie av en process som beskriver hur barns tankar om sin utemiljö tas om¬hand. Syftet med examensarbetet är att undersöka hur barn kan ges möjlighet att påverka sin närmsta miljö och hur barns perspektiv används för att skapa det demokratiska lärandet i processen. Detta gör vi genom att studera och intervjua på en förskola där barnen varit involverade. De frågor som arbetet utgått ifrån är: Vilka pedagogiska fördelar respektive nackdelar finns det att låta barnen vara med i processen vid planering av sin utemiljö? Hur går det till rent konkret? Hur upplever barnen sig delaktiga? Hur vill barn att miljön ser ut? De metoder som använts för att få svar på våra frågor har varit samtalsintervjuer med två av de delta¬gande pedagogerna, telefonintervju med ansvarig rektor, barnintervjuer, rundtur och dokumentanalys.

Samhällsvården av barn består till drygt 60 % av placeringar i familjehem och dessa utgör därmed en viktig resurs för samhället. Trots detta finns det inte mycket forskning utifrån familjehemsföräldrarnas perspektiv och den som genomförts är framförallt internationell. Socialtjänsten är enligt 6 kap 7a § Socialtjänstlagen (2001:453) ansvarig att erbjuda familjehemsföräldrar det stöd och den rådgivning de är i behov av. Syftet med studien är därför att undersöka familjehemsföräldrars upplevelse av kontakten med och stödet från socialtjänsten gällande deras uppdrag som familjehem, samt undersöka familjehemsföräldrarnas motiv till att ta uppdrag som familjehem. Datamaterialet består av semi-strukturerade intervjuer med åtta familjehem i Örnsköldsvik respektive Umeå kommun.

Con-Form Töcksfors AB är ett företag som tillverkar badrumsmoduler, de har ett egenkontrollsystem för att säkra kvaliteten. Det finns dock brister i det, bland annat har moduler som levererats inte alltid innehållit det som kunden har beställt, till exempel har det varit fel handfat eller kakel De har ett egenkontrollsystem men det är bristfälligt och saknar rutin. Till följd av detta har det till exempel blivit problem att bevisa att en skada som upptäckts efter leverans inte har varit orsakad av Con-Form Töcksfors. Syftet med arbetet är att utforma ett egenkontrollsystem åt Con-Form Töcksfors AB som omfattar både projektering och produktion.Problemställningen för arbetet är: Hur ska det nya egenkontrollsystemet vara utformat för att Con-Form Töcksfors AB ska veta att de levererar varor med rätt kvalitet och hur ska systemet utformas till en rutin som blir en del av det nuvarande arbetet?För att egenkontrollsystemet ska bli så heltäckande som möjligt, krävs en ingående studie av både projektering och produktion.