Sökresultat:
4485 Uppsatser om Ansvarig pć plats - Sida 61 av 299
Egendom och Stöld : Den juridiska hegemonins svÄrigheter med teknikens nya matematik
Genom att analysera domstolsmaterialet frÄn rÀttegÄngen mot fildelningssiten The Pirat Bay, i relation till en idéhistorisk diskussion om ÀganderÀtt, har uppsatsen funnit att den liberala tanketraditionen och dess juridiska institutioner stÄr inför en betydelseglidning vad gÀllet begreppsparet ?Egendom? och ?Stöld?. Det har visat sig att Lockes naturtillstÄnd, varseblivningen av ?det oÀndliga? pÄ jorden, har skiftat plats; frÄn ?naturen? ut till ?cyberspace?, vilket har resulterat i att fildelningstekniken skapat en ny matematik som omöjliggör tidigare egendomsdefinition..
Skapande med musik och rörlig bild
Mitt kandidatarbete Àr ett undersökande och utmanande av unga kvinnors sjÀlvbild i förhÄllande till upplevda krav och förvÀntningar, samt normativa förestÀllningar om hur en kvinna ska vara. Jag vill, genom konstnÀrlig/konsthantverklig gestaltning i materialen keramik och glas, lyfta fram och bejaka det otillÄtna som ?inte fÄr finnas? och lÄta det utgöra det vackra. Att inte vara till lags, inte rÀtta sig efter vad andra tycker utan öppna upp för att skapa sina egna ideal. Att vÄga ta den plats man vill ha; högljudd eller tyst, motbjudande eller attraktiv.
Designa in, designa ut : social exkludering i det offentliga rummet : en frÄga för landskapsarkitekter
Under 2000-talet har det blivit allt viktigare för stÀder att genom upprustning ordning attrahera investerare, invÄnare och turister. Upprustning av offentliga miljöer och en ökad övervakning bidrar till en allt mer homogen stad. I centrala delar av svenska stÀder ses hemlösa och missbrukare ofta som ett hot mot platsens marknadsvÀrde. För att undvika att missbrukare och hemlösa vistas pÄ offentliga platser omformas dessa för att bli mer öppna och ljusa. För att undvika att mÀnniskor vistas för lÀnge pÄ platser tas bÀnkar bort eller utformas bÀnkar som det inte gÄr att ligga pÄ.
Subkultur i det offentliga rummet : en undersökning om förÀndringsbenÀgenhet och attitydförÀndring inom stadsplanering
Denna uppsats utforskar balansen mellan under- och ovanifrÄnperspektiv inom stadsplanering. Fokus riktas mot kommunala planeringsverktyg och attityder som kan möjliggöra en dynamisk stadsutveckling dÀr subkulturella grupper fÄr plats i det offentliga rummet.
Arbetet beskriver en studie frÄn Malmö som exemplifierar underifrÄnperspektiv inom stadsplanering. Denna exempelstudie innehÄller intervjuer med representanter frÄn tre relativt etablerade subkulturella grupper, intervjuer med tre tjÀnstemÀn inom Malmö Stad samt en studie av kommunens översiktsplan. Identifierade behov stÀlls mot kommunens beredskap, bemötande och förÀndringsbenÀgenhet. UtifrÄn en litteraturstudie jÀmförs dessa lokala arbetssÀtt med generella framgÄngsfaktorer nÀr det gÀller tillÄtande attityder inom stadsplanering.
Resultatet frÄn litteraturstudien visar att en stad tjÀnar pÄ en dynamisk utveckling dÀr en mÄngfald uttryck och rörelser fÄr ta plats.
Facebook i skolan? : -Ur ett elevperspektiv
Detta examensarbete bygger pÄ en undersökning gjord i en Är sju samt  en Är nio i grundskolans senare del. Syftet för arbetet har varit att utifrÄn ett elevperspektiv undersöka vilka sociala medier ungdomar anvÀnder idag. FrÀmst Facebook som ligger i tiden just nu med över 4 miljoner medlemmar bara i Sverige. Om lÀrare i sin undervisning kan utnyttja och anvÀnda  Facebook som ett pedagogiskt redskap eftersom det Àr nÄgot som eleverna naturligt ÀndÄ anvÀnder. Detta Àr en intressant frÄga eftersom sociala medier tycks fÄ en allt större plats i vÄrt allt mer digitaliserade samhÀlle dÀr mycket information finns att tillgÄ pÄ internet..
Delaktighet i gemenskapen : En studie om ungdomars uppfattning om gruppgemenskap, sÄvÀl i klassen som i kompisgruppen.
Syftet med denna studie Àr att beskriva och analysera ungdomarnas erfarenheter av och förestÀllningar om delaktighet i gemenskapsgrupper i skolan. I denna studie har elever i Ärskurs nio intervjuats och materialet har analyserats utifrÄn Bourdieus teoretiska modell om det sociala rummet. I min analys av materialet fann jag fyra kategorier. Dessa var gemenskap, vÀnskap, delaktighet i gemenskapen och ledande positioner i skolan och i kompisgruppen. Med hjÀlp av dessa kategorier har jag kommit fram till att ungdomarna upplever tvÄ varianter av gemenskap, klassgemenskap och vÀnskapsgemenskap.
Utvecklas med familjeklass - en studie om vilka effekter familjeklassarbetet har pÄ elever och förÀldrar.
Mitt intresse för förĂ€ldrasamverkan har under utbildningens gĂ„ng ökat. Ămnet har blivit Ă€nnu intressantare för mig efter att jag under min utbildning sett ett arbetssĂ€tt som jag inte hört talas om innan. Det handlar om nĂ„gonting som kallas familjeklass. Detta betyder att man involverar förĂ€ldrarna i större utstrĂ€ckning Ă€n vad man tidigare gjort eftersom skolsituationen för eleven inte Ă€r tillfredsstĂ€llande för nĂ„gon part. Det kan handla om koncentrationssvĂ„righeter, konflikter eller ur kunskapsmĂ€ssigt perspektiv.
Utformning av och vÀxtförslag till urbana odlingslotter
Miljöförstöringen har varit i blickfÄnget i ett par Är nu. MÀnniskor börjar mer och mer bry sig om hur man sjÀlv kan pÄverka och minska sina egna miljöutslÀpp. Den stora boven i dramat Àr alla transporter som anvÀnds för att frakta bland annat grönsaker och andra livsmedel. Eftersom fler och fler mÀnniskor flyttar in till stÀderna gör detta att transporterna ökar allt mer. För att fÄ mer nÀrodlat behöver vi odla mer i stÀderna.
En jÀmförelse mellan konventionell och ekologisk mjölkproduktion med avseende pÄ djurhÀlsa
Miljöförstöringen har varit i blickfÄnget i ett par Är nu. MÀnniskor börjar mer och mer bry sig om hur man sjÀlv kan pÄverka och minska sina egna miljöutslÀpp. Den stora boven i dramat Àr alla transporter som anvÀnds för att frakta bland annat grönsaker och andra livsmedel. Eftersom fler och fler mÀnniskor flyttar in till stÀderna gör detta att transporterna ökar allt mer. För att fÄ mer nÀrodlat behöver vi odla mer i stÀderna.
Bemannat vs. Obemannat : En komparativ studie av bemannade och obemannade stridsflygplans nyttjbarhet inom ramen för Counterinsurgency-operationer
Nya typer av krigföring, sÄ som COIN-operationer (Counter insurgency), stÀller nya krav pÄ flygstridskrafterna. Utvecklingen av det bemannade stridsflyget har, om man jÀmför med UAV (Unmanned Aerial Vehicle), trots detta stÄtt relativt stilla. Obemannat stridsflyg har samtidigt utvecklat förmÄgor som gör funktionen till en vÀrdig konkurrent pÄ det moderna slagfÀltet. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka huruvida obemannat stridsflyg kan överta det bemannade stridsflygets plats inom ramen för COIN-operationer. Detta avser jag uppnÄ genom att undersöka hur vÀl de bÄda funktionerna svarar uppmot de krav som stÀlls pÄ ett stridsflygplan i en operation med inslag av COIN.
HjÀrtscreening inom Svensk elitidrott : Vem tar ansvaret?
Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien Àr att kartlÀgga internationella och nationella rekommendationer för hjÀrtscreening samt ta reda pÄ hur specialidrottsförbunden hanterar riksidrottsförbundets rekommendationer kring hjÀrtscreening.PÄ vilket sÀtt följer specialidrottsförbunden upp genomförande av hjÀrtscreening?Hur ser specialidrottsförbunden pÄ vem som tar ansvar för genomförandet av hjÀrtscreening?Hur arbetar specialidrottsförbunden för att fÄ ut riksidrottsförbundets rekommendationer om hjÀrtscreening till sina elitidrottare? MetodDenna studie Àr en kvalitativ studie med intervju som metod. Den intervjumetod som har anvÀnts Àr en explorativ intervju med öppna, strukturerade frÄgor. Samt den ?riktat öppna? intervjun.
Downstairs : En kulturhistorisk studie av tjÀnarinneberÀttelser
För hundra Är sedan var tjÀnarinnorna en stor yrkesgrupp. De fanns i alla klasser, frÄn husmamsellen pÄ en herrgÄrd till en barnpiga med mat och husrum som enda lön. I den hÀr kandidatuppsatsen med kulturhistorisk inriktning studeras berÀttelser av och om tjÀnarinnor. Empirin utgörs av arkivmaterial i form av en frÄgelista, NM 189 TjÀnarinneyrket, frÄn Nordiska museet. Syftet med studien Àr att undersöka frÄgelistsvaren, analysera kategoriseringar och pÄ sÄ vis belysa tjÀnarinnornas vardagsliv.
Att inspirera till lek pÄ en lekplats i Kumla
Detta examensarbete innehĂ„ller förslag till riktlinjer förgestaltning av en lekplats för fl er Ă€n bara yngre barn. DetinnehĂ„ller ocksĂ„ ett gestaltningsprogram för en lekplatsi Kumla, Ărebro lĂ€n. UtgĂ„ngspunkten för lekplatseni Kumla Ă€r att den plats som gestaltas ska locka inteendast yngre barn, utan Ă€ven ungdomar och vuxna tilllek. Gestaltningsförslaget formades utifrĂ„n de riktlinjersom jag kommit fram till och som redovisas i arbetetsförsta del. Dessa tankar om en bredare ambition för enlekplats vĂ€cktes av stadstrĂ€dgĂ„rdsmĂ€stare Edit Ugrai,Kumla, som jag ocksĂ„ haft kontakt med under arbetetsgĂ„ng.Gestaltningen förbereddes genom studier avlitteratur, deltagande i konferensen ?Lekplatsens nyaklĂ€der? arrangerad av Movium samt genomförandetav en workshop.
SvÄrigheter med Balanced Scorecard : En undersökning av vilka svÄrigheter det finns med Balanced Scorecard
Balanced Scorecard hade en blomstrande period med snabb spridning under 90-talet. Dock har det nu gÄtt mer Àn 20 Är sedan Balanced Scorecard först introducerades och modellen har blivit kritiserad. Kritiken visar pÄ att det förekommer tvivel om Balanced Scorecard som styrmodell. DÀrför har syftet med denna uppsats varit att skapa en förstÄelse för varför Balanced Scorecard har kritiserats. Detta genom att svara pÄ frÄgestÀllningen: Vilka svÄrigheter finns det med Balanced Scorecard och varför?För att kunna svara pÄ frÄgestÀllningen tillÀmpade vi en kvalitativ undersökning dÀr vi gjorde intervjuer pÄ tvÄ företag, The Palladium Group samt SKF Business Consulting.
?Postfacken dÀr nere Àr ju mer för syns skull? ? En studie av kommunikation pÄ lÀrplattformer vid skolor med en-till-en
Titel: ?Postfacken dÀr nere Àr ju mer för syns skull? ? En studie av kommunikation pÄ lÀrplattformer vid skolor med en-till-enFörfattare: Johannes Dyplin och Alexander EnglundUppdragsgivare: LÀrarutbildningsnÀmnden (LUN), Göteborgs universitet.Kurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap, Institutionen förjournalistik och masskommunikation vid Göteborgs Universitet.Termin: VÄrterminen 2011Handledare: Mathias FÀrdighSidantal: 38 sidor exklusive bilagorSyfte: Syftet Àr att undersöka hur lÀrplattformar anvÀnds för internkommunikation pÄ gymnasieskolor med en-till-en-satsningar.Metod: Kvalitativa samtalsintervjuer och en kvantitativ enkÀtundersökningMaterial: Fem lÀrare och en studierektor pÄ tre olika skolor, samt sammanlagt 99 eleverHuvudresultat:LÀrplattformar anvÀnds frÀmst för kommunikation via E-post och dokumentdistribution. SÀndarna och mottagarna har nÀst intill samma möjligheter för kommunikation och strukturen av denna Àr mycket lik den vi finner i ett vanligt klassrum. LÀrplattformen utesluter inte heller pÄ nÄgot vis den personliga kontakten, trots den bekvÀmlighet som finns, utan blir en kanal i mÀngden. Vilken information som fÀrdas och i vilken kanal bestÀms av sÀndaren vilket kan fÄ negativa konsekvenser för mottagaren; utan faststÀllda rutiner kan eleverna behöva anpassa sig till varje enskild lÀrares lösning, vilket kan bidra till en förvirring och omotivation.AnvÀndarnas instÀllning till lÀrplattformer över lag tycks generellt sett vara god men önskemÄl om att funktioner som ligger utanför systemet skall integreras stÄr högst pÄ listan.