Syftet med studien är att undersöka vad som upplevs som förutsättningarna för intern kommunikation uppåt i en organisation, från medarbetare till närmsta chef, samt på vilka olika sätt medarbetarna själva kommunicerar med sin chef.  I studien söks svaren på frågeställningarna; Hur ser förutsättningarna ut för kommunikation från medarbetare till chef? Vilka kanaler använder medarbetarna för att kommunicera till chefen? En kvalitativ metod har används, där det empiriska materialet samlats in med hjälp av sex stycken semistrukturerade intervjuer. Genom arbetsprocessen har en hermeneutisk tolkning gjorts av empirin. Resultatet visar på att en liten organisation, samt en lyhörd och synlig chef, är förutsättningar för en god intern kommunikation, från medarbetare till närmsta chef. Kommunikationskanaler som används för en kommunikation till chefen är bland annat mejl, möten, personliga samtal och medarbetarsamtal..

Sjuksköterskan har ett ansvar att stödja anhöriga till patienter i palliativ vård då det är betydelsefullt för att de skall kunna medverka i och förstå den vårdande situationen. Varje möte är unikt och det krävs en anpassningsbarhet och en fungerande kommunikation. Kommunikationen mellan sjuksköterskan och anhöriga leder till tolerans, samverkan och tillfredsställande av behov. Syftet med studien var att beskriva möten mellan sjuksköterskor och anhöriga till patienter i palliativ vård. Metoden som har använts var en litteraturstudie med kvalitativ ansats.

Att Corporate Social Responsibility (CSR) blivit allt vanligare ses fra?mst bland större fo?retag da?r a?ven forskningen har sedan 1990-talet fokuserat pa? att förklara dessa företags incitament till att arbeta med fra?gan. Men CSR förekommer även bland SMEs, en grupp företag som representerar en stor del av va?rldens företag. Studien syftar till att undersöka vilket ansvar svenska medelstora företag tar fo?r sin sociala och miljömässiga påverkan pa? omvärlden, inte minst då forskningen premierat större fo?retag men a?ven då medelstora företags karaktärsdrag kan ses som en kombination av såväl små som stora företags typegenskaper.

Syftet med denna uppsats är att, på Företag X, undersöka arbetsledarnas upplevelse av kommunikationen mellan arbetsledarna och medarbetarna samt att undersöka hur arbetsledarna upplever att medarbetarna motiveras och hur arbetsledarna motiverar sig själva.Faktorer som undersöks mer ingående är arbetsledarnas upplevelse av:hur uppåtriktad kommunikation främjasatt kommunicera impopulära budskapeventuella hinder i kommunikationenickeverbal kommunikationhur feedback fungeraratt skapa mål för motivationövriga sätt att skapa motivationarbetsledarnas sätt att motivera sig självaFrågeställningarna är följande:Hur upplever arbetsledarna kommunikationen mellan arbetsledarna och medarbetarna?Vilka eventuella hinder upplever arbetsledarna för kommunikationen?Hur upplever arbetsledarna att medarbetarna motiveras?Hur motiverar arbetsledarna sig själva?Undersökningen är kvalitativ och intervjuer har använts för att samla in empiri. Sex intervjuer har genomförts med arbetsledare på Företag X.Vårt resultat och analys visar att arbetsledarna beskriver att de har för avsikt att främja uppåtriktad kommunikation för att minska ryktesspridning och ´gnäll´/klagomål. De beskriver att de informerar impopulära budskap på ett genomtänkt sätt genom att informera tydligt i mindre grupper. Arbetsledarna beskriver vissa hinder i kommunikationen så som att de inte utbildats i kommunikation och attityd både deras egen och medarbetarnas.

Syftet med undersökningen var att beskriva hur handledande sjuksköterskor upplever sin roll som klinisk handledare av sjuksköterskestudenter samt att beskriva handledarnas behov av stöd. Metoden var en beskrivande litteraturstudie med kvalitativ ansats. Författaren sökte och analyserade elva vetenskapliga artiklar som fanns publicerade inom ämnet i databasen PubMed. Resultaten visar att de flesta sjuksköterskorna upplevde det stimulerande att handleda även om tidsbrist, stress och dålig planering upplevdes negativt. Handledarna hade behov av tydligare rollförväntningar för att kunna ta ansvar för ett bra studentresultat.

Denna studie behandlar delaktighet och inflytande mellan hem och förskola, vilket är ett av förskolans uppdrag enligt styrdokumenten. Vi har valt att genomföra denna studie för att få insyn i hur föräldrar på en förskola uppfattar sin delaktighet och sitt inflytande. Som verksamma i förskolan har vi funderat på om och hur vi möjliggör för föräldrar att förstå det demokratiska uppdraget och de både rättigheter och skyldigheter som det för med sig. Studiens syfte är att beskriva föräldrars uppfattning om delaktighet och inflytande i förskolans verksamhet och pedagogiska planering. I bakgrunden presenteras tidigare forskning om föräldrars delaktighet och inflytande.

Syftet med studien var att ta reda på om det går att predicera medarbetares organisationsengagemang utifrån organisationskommunikation, såväl mellan chef och medarbetare som medarbetare emellan. Detta gjordes genom att 118 medarbetare fick besvara en enkät bestående av delar från Communication Satisfaction Questionnaire (Downs & Adrian, 2004). Studiens huvudresultat visade att organisationskommunikation delvis kunde förklara variansen i organisationsengagemang. Resultaten diskuteras i termer av hur och varför organisationer som har en upplevd god organisationskommunikation, både mellan medarbetare och chefer och medarbetare emellan, skapar ett starkare organisationsengagemang hos sina medarbetare..

Efter att olika inlånade organisationsmodeller från industrin under 1930 till 1960-talet visat på brister när det gäller organisation av hälso- och sjukvård, introducerades i slutet av 1960-talet primary nursing. Modellen bygger på en till en principen, 24-timmars ansvar och minimal arbetsdelning, vilket leder till att sjuksköterskor ser hela människan och bedriver en patientcentrerad vård. Den rådande organisationsmodellen påverkar sjuksköterskans upplevelse och därför har vi utifrån vårt syfte, att beskriva sjuksköterskans upplevelse av primary nursing, valt att göra en litteraturstudie. Med en kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats har vi analyserat data från tio artiklar. Analysen resulterade i fyra kategorier: att känna ansvar och vara självständig, att samarbete och kommunikation är avgörande, att patienter och anhöriga är nöjda och trygga, att känna tillfredställelse i arbetet samt krav och hinder.

Bakgrund: Grunden till området som på svenska brukar benämnas ekonomistyrning och på engelska"management control"lades av Anthony 1965 och dominerar än idag litteraturen på området. Sedan dess har dock ytterligare decentralisering och en orientering mot processer och flöden ägt rum i företagen. Detta, menar vi, inte har gjort några avtryck i"management control"-litteraturen. Syfte: Syftet med denna uppsats är att kartlägga den ekonomiska ansvarsfördelningen i svenska kommersiella decentraliserade företag. Vidare syftar uppsatsen till att beskriva hur personer ålagda sådant ansvar upplever detta samt hur dessa använder ekonomisk information.

Denna undersökning syftar till att med hjälp av intervjuer undersöka ett antal pedagogers uppfattning av kvalitet, likvärdighet och ansvar i en skola samt hur skolans arbetssätt påverkar kvalitet och likvärdighet för eleverna. De parametrar som finns definierade av skolans ledning som strategiska mål, framgångsfaktorer och nyckelmått på pedagogisk utveckling återkommer inte spontant hos de intervjuade pedagogerna, det räcker inte att tala om kvalitet för att kunna mäta och utveckla den. Den huvudsakliga slutsats som kan dras av undersökningen är att det saknas en gemensam syn på kvalitet och vad kvalitet konkret innebär i det pedagogiska arbetet och det pedagogiska ledarskapet för att skapa och säkerställa kvalitet och likvärdighet inom skolans alla funktioner; kvalificerande, socialiserande och subjektifierande..

Klimatförändring är en fråga som under senare år har fått mer och mer medial uppmärksamhet och svenskarnas individuella miljömedvetenhet uppskattas vara högre än någonsin. Individen pekas ut som att ha ett stort ansvar, men trots klimatkampanjer så fortsätter svenskarnas kollektiva klimatpåverkan ändå att öka. Denna uppsats syftar till att genom diskursanalys undersöka hur klimatansvar, i termer av ansvar för klimatpåverkan och klimatanpassning framställs i två Svenska dagstidningar, Dagens Nyheter och Uppsala Nya Tidning.Svenskt klimatansvar visade sig vara konstruerat på ett tvetydigt sätt där samhällets gemensamma påverkan verkar vara förenad med brist på enskilt ansvar. Individen är den aktör som oftast utpekas som förväntad att ta ansvar för klimatanpassning samtidigt som detta inte på något sätt krävs. De synsätt som präglade klimatdiskursen var de för ekologisk modernisering där fortsatt konsumtionsökning, tillväxt och grön teknikutveckling förväntas ta Sverige ur klimatkrisen utan att större livsstil- eller strukturella förändringar behöver göras.

Sammanfattning Syftet med studien är att beskriva och analysera, samt bidra med ökad kunskap om, hur olika kommunikationsfaktorer inom en organisation kan främja lärande. Mer precist är syftet att studera hur chef och medarbetare uppfattar vilka faktorer som påverkar digital och verbal kommunikation. Samt hur dessa faktorer kan påverka lärandet i organisationen. Studien är kvalitativ med en induktiv ingång och för att få empiri har intervjuer utförts på ett företag, med såväl chefer som medarbetare. Resultatet visar på att följande faktorer visade sig ha betydelse för kommunikation i organisationen; kombination och alternativ av kommunikationskanal; tydlighet; ansvar; riktlinjer och socialt samspel.

BAKGRUND: Vi blev inspirerade att göra denna studie då vi under ett flertal föreläsningarunder vår utbildning kom i kontakt med empatisk kommunikation(giraffspråket). Det var Marshall B. Rosenberg?s Nonviolent communication(NVC) som fångade vårt intresse och vi ville undersöka om pedagogeranvänder sig av empatisk kommunikation i förskolan. Vi valde att göra vårstudie i en förskola där pedagogerna hade gått en mindre fortbildning inomNVC.SYFTE: Syftet med denna studie är att undersöka sex pedagogers uppfattningar omanvändningen av empatisk kommunikation i förskolan.- På vilket sätt uppfattar pedagogerna empatisk kommunikation?- På vilket sätt uppfattar pedagogerna betydelsen av empatiskkommunikation?- Upplever pedagogerna en förändring i arbetet med empatiskkommunikation efter genomförd fortbildning?METOD: En intervjustudie inspirerad av fenomenografi.

Abstrakt Bakgrund: En god kommunikation ligger till grund för en god omvårdnad. Kommunikation är kommunikation först när den är ömsesidig, det vill säga att kommunikation sker gemensamt och går i båda riktningar. Patienters upplevelser av högteknologisk vård håller generellt låg kvalitet. Problemet uppstår vid bristfällig kommunikation mellan vårdare och patient. Röntgensjuksköterskan som till större del jobbar med korta patientmöten måste vara kunnig och effektiv i sin kommunikation med patienten.

Inom offentlig sektor blir det allt viktigare med marknadsföring och varumärkesbyggande. Viktiga kommunikationsfrågor handlar om att informationsspridning har en stor roll i hur pass bra en kommun kan uppfylla kraven från invånarna. För att uppfylla kraven kan kommunens förvaltningar samarbeta i frågan om information, kommunikation och marknadsföring valet av kanal för dessa är en viktig del. Syftet med uppsatsen blir därmed att ge rekommendationer för kommunikation, information och marknadsföring till Emmaboda kommun. Rekommendationerna ska ge marknadsgruppen för Emmaboda kommun en bild av vilka kanaler som är mest lämpliga att använda i arbetet kring informationsspridning.