Kommunerna har lokalt det samlade ansvaret för att åstadkomma en god livsmiljö och har enligt riksdagen ett övergripande ansvar för lokala anpassningar av de nationella miljö- och folkhälsomålen. En av dessa kommuner är Nyköpings kommun som har en miljöpolicy och miljöplan för miljöarbetet i kommunen, där mål och delmål ingår för att uppnå en bättre miljö.I denna uppsats undersöks en av Nyköpings kommuns gymnasieskolor, Gripenskolan. Syftet är att undersöka hur Gripenskolan kan nå ett bättre miljöarbete. Skolan har som mål att nå miljödiplomering eller någon form av miljöcertifiering. För att kunna svara på studiens syfte har ledningen på skolan intervjuats.

Uppsatsen har inriktats på att analysera och tolka ansvarsfördelning från stat till individ för att därigenom utröna vem eller vilka som idag är ansvariga i gymnasieskolans organisation. Då läroplanerna är de styrdokument som uttalar skolans officiella syn på individens ansvar, har vi valt att undersöka relationer och intentioner mellan den nationella läroplanen för de frivilliga skolformerna och lokala planer. Genom att problematisera ansvarsfördelningen har även andra områden tangerats, vilka i förlängningen relateras till ett mer övergripande skol- och samhälleligt sammanhang.Eftersom studien hade sin grund i och byggde på att jämföra, analysera och ställa utvalda dokument mot varandra, genomfördes en kvalitativ textanalys för att på så sätt uppnå syftet.Studien visar på att ansvarsfördelningen i dagens gymnasieskola är ett komplext problem. Vår slutsats är dock att synen på vem eller vilka som är ansvariga i lärandeorganisationen skiljer sig åt emellan den nationella läroplanen och de lokala planerna. Den nationella läroplanen beskriver att rektor i egen person besitter ett utskrivet ansvar, något som ej återspeglas i de lokala planerna.

I läraryrket finns olika delar av yrkesetik som styr lärares handlande och inom denna etik finns olika former av ansvar. Denna studie behandlar lärares syn på ansvar kopplat till skolans antimobbningsarbete. Syftet är att belysa skolpersonalens uppfattning om ansvar samt deras synpunkter och värderingar kring ansvar kopplat till just antimobbningsarbete.Studien fokuserar både på det juridiska och det moraliska ansvaret som ligger på skolans personal i antimobbningsarbetet. Metoden för insamlingen av studiens empiriska material är kvalitativa intervjuer genomförda med två rektorer och åtta lärare i två olika delstudier.Resultatet i studien visar att respondenterna är eniga i de båda delstudierna kring att ansvaret för ett fungerande antimobbningsarbete ligger på all personal på skolan. Det resultat som skiljer sig mest mellan de två delstudierna är synen på ansvar.

Ansvar är ett begrepp som används flitigt inom samhället och synnerhet inom den svenska sko-lan. Trots att begreppet är välbekant för oss alla, görs olika definitioner. Syftet med studien var att söka förståelse för elevers syn gällande ansvar för sitt skolarbete. Vi ville också undersöka om det fanns några skillnader när det gällde synen på ansvar mellan elever med höga respektive låga meritvärden. Den kvalitativa studien genomfördes med hjälp av semistrukturerade inter-vjuer på en högstadieskola.

At the beginning of the nineties, a new form of organisation, the process organisation, was about to be born. The features of the process organisation were a flexible organisational that works in a world where the pace of development is increasing all the time. Today there are many organisations that have mapped their processes, but in order to truly become a process organisation, the processes among other things have to be in harmony with e.g. organisational culture. Which effects the organisational culture has on the process organisation is yet unexplored, but however quite crucial.

En lärande organisation kännetecknas av att medarbetarna i en organisation utvecklar och för vidare kunskap mellan varandra, samt förmågan att förändra och tillämpa kunskaperna. Peter Senge utvecklade begreppet en lärande organisation och med hjälp av fem discipliner redogör han vad en organisation bör göra för att åstadkomma en lärande organisation. Kline och Saunders uppmärksammade att företag tog åt sig av Senge?s fem discipliner och märkte även att företagen behövde en mer detaljerad information om hur den lärande organisationen skapas. Därav grundade Kline och Saunders tio detaljerade steg som skapar en sådan organisation.Genom att ett företag är en lärande organisation anpassar den sin verksamhet till det som händer i omvärlden för att det ska gynna både medarbetare och ägare.

Denna studie undersöker hur anställda upplever att arbetet med Corporate Social Responsibility (CSR) påverkar lärandet på arbetsplatsen. Syftet med uppsatsen är att undersöka om och hur arbetet med CSR upplevs påverka lärandet inom en organisation. Studien grundar sig på kvalitativ forskningsintervju  med fem anställda på ledningsnivå inom fem olika organisationer. De fem anställda som intervjuas arbetar alla med ansvar för CSR inom medelstora till stora organisationer som uttalat arbetar med CSR. De teoretiska utgångspunkter som används i studien är främst Per-Erik Ellströms perspektiv på lärande i arbetslivet och denna används även som ett verktyg för att analysera det insamlade datamaterialet.Genom den utförda undersökningen framgår det att CSR faktiskt påverkar lärandet inom en organisation.

Uppsatsens syfte var att undersöka hur fyra legitimerade psykoterapeuter med lång yrkeserfarenhet tänker om och förhåller sig till begreppen Ansvar, Makt och Maktlöshetsamt hur de uppfattar att dessa påverkar det terapeutiska samtalet. Datainsamling genomfördes via intervjuer där ett semistrukturerat intervjuformulär har legat till grund för ett mer öppet samtal, därefter bearbetades materialet via kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar en stor samstämmighet beträffande psykoterapeuternas tankar och erfarenheter av ovanstående begrepp samt i hur dessa avspeglar sig i det terapeutiska samtalet. Exempel på detta är terapeuternas övertygelse att en terapeut-patientrelation per definition alltid är asymmetrisk samt att det som terapeut inte går att inte ha makt.Hur vi i den terapeutiska kontexten förhåller oss till ansvar, makt och maktlöshet kommer till uttryck i samtalet och påverkar de som söker vår hjälp. Att skapa en god och aktivt samverkande miljö för det gemensamma samtalet ställer höga krav på terapeuten.

"Empowerment" är ett omskrivet fenomen som utlovar många positiva effekter som motivation, ökat initiativtagande, ansvar, kreativitet, lärande, arbetsoptimism samt självförtroende för att klara sina arbetsuppgifter. "Empowerment" främjar organisationer genom att minska rädsla för förändringar samt underlättar samarbete, under förutsättning att "empowerment" används effektivt. "Empowerment" har dock även enligt litteraturen sidoeffekter. Denna uppsats ämnar ge inblick i hur "empowerment" kan fungera i en organisation. Min frågeställning är hur "empowerment" kan fungera ute i organisationer för att dra lärdom av både vad som är positiv och negativt.

En 80-talist karaktäriseras bland annat av sitt meningssökande, gruppfokus och sökande efter trygghet i otryggheten. Dessa attribut talar för att dessa individer skulle preferera en decentraliserad organisationsstruktur där de får svar på sina relevansfrågor via stimulerande arbetsuppgifter och arbetsformer. Arbetsformerna får gärna lämna utrymme för ansvar och målstyrningen är kanske den styrning som bäst motiverar en 80-talist. en 80-talist är uppväxt i ett konsumtionssamhälle och uppskattar den monetära belöningen då denna fysiskt och tydligt symboliserar organisationens uppskattning. Det är dock väldigt viktigt att denna kompletteras av icke-monetära belöningar i form av uppskattning, delegerat ansvar samt stimulerande arbetsuppgifter.

The 1st of January this year the state owned Swedish Luftfartsverket changed their name into the shorter name LFV. The shorter LFV is a more modern version in terms of that the name is a proof of that the classic organisation of the state, Luftfartsverket, with this stepbreaks through boarders and finds new ways. Plans have existed before but since 2005 when Luftfartsverket lost its assignments from the government and become a state owned business corporation, the plans have intensified. Now, also for all the employees, it isgetting obvious that something is going on in the organisation.The purpose of this paper is to see how this newly made change of name and logotype have been recieved and how it has effect the strategic choosen respondents within the organisation LFV. These choosen respondents have thorough knowledge of the organisation of LFV.

Tidigare forskning har pekat på att människor och djur som anses sakna ansvar för sin situation väcker mycket empati. Två experiment genomfördes för att se om det förelåg någon skillnad i empati gentemot människor och djur. I Experiment 1 läste 244 studenter om en man, kvinna, katt eller hund som var mer eller mindre ansvarig för att ha hamnat i en svår situation. Empati hade ett negativt samband med ansvar. I Experiment 2 läste 73 studenter om en man eller varg som framställdes lika ansvariga.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att identifiera hur nivån av empowerment utvecklats i en organisation som utsatts för högre krav av effektivitet, hur det förändrat ledarskapet och de anställdas situation, som en ansats till att bidra till den organisationsteoretiska forskningen. Metod: Metodvalet byggde på undersökningens syfte att undersöka nivån av empowerment inom ett företag som genomgått en stor organisatorisk förändring. Metoden som användes för att tillgodose syftet var kvalitativ. Den kvalitativa studien genomfördes med en hermeneutisk utgångspunkt, där den enskilde individen fick beskriva sin upplevelse och erfarenhet av empowerment, för att ge svar på hur empowerment påverkats i en organisation som gått från monopol till konkurrens. Uppsats har en deduktiv ansats, då befintliga teorier som behandlar empowerment legat som grund för utformandet av intervjuunderlaget, som sedan kopplats ihop med det empiriska materialet, utifrån detta har sedan slutsatserna dragits. Slutsatser: Slutsatserna som dragits av författarna till denna studie, är att empowerment nivån i en organisation som gått från monopol till konkurrens höjs. Dessutom verkar en organisation, som gått från monopol till en konkurrensutsatt situation, utvecklas likt en empowermentkultur, för att kunna anpassas till marknadens krav.

På senare år har debatten om företags sociala ansvar rönt uppmärksamhet både i media och i företagsvärlden. Från omgivningen ställs allt större krav på att företag skall integrera etiska och sociala hänsyn i sin verksamhet och ta ett socialt ansvar för de konsekvenser som företagens verksamhet medför för människa och miljö. I stort handlar det om krav på att införliva även andra värden än monetär lönsamhet och effektivitet i företagsvärlden. Med den ökade makten som globala företag har i världen är det knappast förvånande att också ökat ansvar krävs av dem. Men vad är egentligen socialt ansvar? Hur kan företagen ta ansvar och hur långt bör det ansvaret sträcka sig? Ett ökat ansvarstagande medför ett ökat anseende för företagen och kananvändas för att stärka företagets varumärke.

Syftet med uppsatsen är att lyfta fram några företags syn på sitt sociala ansvar i debatten kring ämnet och att tydliggöra vad företag avser med sitt sociala ansvar i en global ekonomi. Vidare vill vi se vad ett nationellt etikprogram erbjuder för hjälp till företag med det sociala arbetet och se vilken nytta ett deltagande innebär. Vi har använt oss av en kvalitativ studie där vi har samlat in vår empiri genom telefonintervjuer med en respondent från varje företag. De studerade företagen (H&M, ICA, Löfbergs Lila och Vattenfall) är positiva till den utveckling som finns inom området och att socialt ansvar får en större plats i företagen. Företagen inbegriper framförallt arbetsförhållanden, mänskliga rättigheter och miljö i sitt globala ansvar.