Denna uppsats behandlar ämnet barn som bor på Anstalt tillsammans med sina mammor iSverige. Syftet med vår uppsats är att, utifrån ett anknytnings- och systemteoretisktperspektiv, undersöka personalens uppfattning om hur de tycker att det fungerar med barn påAnstalt. Detta med fokus på förutsättningar för barnets utveckling, mamman i sin föräldraroll,barnets relation till anhöriga på utsidan samt personalens egna förutsättningar för att arbetamed barnen. Uppsatsen är gjord med ett bekvämlighetsurval hos personalen på enkvinnoAnstalt i Göteborgsområdet där ett projekt av Solrosen som är en del avfrivilligorganisationen Göteborgs Räddningsmission pågår för att förbättra miljön förmammorna och barnen på Anstalten. Studien är utförd med kvantitativ metod med enkätermed likertskalor med frågor om inställning, barnens förutsättningar, föräldrarollen, barnensförutsättningar för relationer med anhöriga samt åsikter om deras egna förutsättningar för attarbeta med barnen på Anstalten.

Rolltagande innebär att alla människor intar olika roller i förhållande till de olika individer som man har att förhålla sig till i de olika kontexterna man interagerar i. Alla intar vi olika roller i vår vardag, ibland utan att vi reflekterar över dem närmare. Dessa finns inbyggda i oss själva och utvecklas i situationen med våra medmänniskor i vardagen, socialiserade in i vårt beteende. Men vad händer när individers vanliga vardag och normativa sociala regler försvinner och ersätts av subkulturer och institutionella regler och normer. För individer intagna i Anstalt finns det oskrivna, informella regler och normer och formella förhållningsregler.

Förmågan att kunna göra adekvata säkerhetsbedömningar i olika arbetsrelaterade situationer vid en säkerhetsklassad Anstalt (Klass A, B och C) är av yttersta vikt för personalen som arbe-tar vid dessa. Arbetet har främst syftat till att undersöka hur personalens upplevda psykosocia-la stress påverkar deras förmåga att göra en säkerhetsmässig adekvat bedömning vid en stress-fylld situation, detta även satt i relation till rent demografiska faktorer. Inledningsvis så utför-des en pilotstudie vid en C-Anstalt. Enkäten sändes sedan ut till respondenterna vilka utgjordes av vårdare på Anstalterna med nämnda säkerhetsklasser. I enkäten förekom några kortfattade beskrivningar av steg i en händelseutveckling som enligt litteraturen är typiska för en person som kan komma att suicidera, och deltagarna ombads skatta rimligheten i de åtgärder som vidtogs.Resultatet av undersökningen pekade på att en demografisk faktor som hög ålder kan öka den upplevda psykosociala stressen.

Förmågan att kunna göra adekvata säkerhetsbedömningar i olika arbetsrelaterade situationer vid en säkerhetsklassad Anstalt (Klass A, B och C) är av yttersta vikt för personalen som arbe-tar vid dessa. Arbetet har främst syftat till att undersöka hur personalens upplevda psykosocia-la stress påverkar deras förmåga att göra en säkerhetsmässig adekvat bedömning vid en stress-fylld situation, detta även satt i relation till rent demografiska faktorer. Inledningsvis så utför-des en pilotstudie vid en C-Anstalt. Enkäten sändes sedan ut till respondenterna vilka utgjordes av vårdare på Anstalterna med nämnda säkerhetsklasser. I enkäten förekom några kortfattade beskrivningar av steg i en händelseutveckling som enligt litteraturen är typiska för en person som kan komma att suicidera, och deltagarna ombads skatta rimligheten i de åtgärder som vidtogs.Resultatet av undersökningen pekade på att en demografisk faktor som hög ålder kan öka den upplevda psykosociala stressen.

Syfte och frågeställningar: Syftet med studien är att se om och i så fall hur straffet har en latent genusskapande funktion genom att se till hur personal och intagna upplever främst behandlingsprogrammen, men även ?vardagslivet?, på en Anstalt. Vi har använt oss av följande frågeställningar:? Efter vems önskemål/behov är behandlingsprogrammen utformade?? Hur upplevs möjligheten att förändra/påverka behandlingsprogrammen?? Hur upplevs graden av frivilligt deltagande i behandlingsprogrammen? ? Hur upplevs skillnader/likheter mellan manliga och kvinnliga Anstalter i form av behandlingsmöjligheter? Metod och material: Studien bygger på en kvalitativ metod, där intervjuer ligger till grund för resultatet. Dessa intervjuer har kompletterats med material rörande de aktuella behandlingsprogrammen för att se om det finns en koherens mellan teorier/policy och upplevelser/praxis.

Denna studie syftar till att ge en beskrivning av hur manliga och kvinnliga kriminalvårdare på en Anstalt hanterar känslor i sin yrkesroll. Vidare hur manliga och kvinnliga kriminalvårdare hanterar de intagnas känslor och sina egna känslor? Finns det några skillnader i känsloarbetet ur ett könsperspektiv och om det finns, vilka är skillnaderna? Utefter studiens syfte valdes en kvalitativ forskningsansats som utgångspunkt. Studien innehåller sex intervjuer med tre manliga och tre kvinnliga kriminalvårdare. Insamlingen av empiriskt material skedde genom semistrukturerade intervjuer.

I denna studie undersöker vi hur personalen på en Anstalt i Sverige bemöter barn som besöker ett fängelse. Mötet kan på många sätt vara känsligt och barn med frihetsberövade föräldrar behöver tas emot av personal som förstår dess livssituation. Genom kvalitativa intervjuer vill vi förstå hur barnperspektivet på Anstalten yttrar sig, vilken kompetens som finns hos personalen samt om det finns något samarbete mellan olika myndigheter för att stödja barnet. I resultatdelen framförs och diskuteras nio intervjuades åsikter i förhållande till tidigare begrepp och forskning. Sammanfattningsvis menar vi att alla intervjuade har ett barnperspektiv men att lagar och föreskrifter ibland hindrar personalen att möta barnet ur barnets perspektiv. De anställda på Anstalten ska jobba för att den intagne inte ska återfalla i brott samt att upprätthålla säkerhet.

Syftet med studien är att belysa barnombudens roll på respektive Anstalt och hur den rollen regleras utifrån kriminalvårdens regelverk samt de enskilda Anstalternas begränsningar. Vi kommer undersöka skillnaderna mellan de generella riktlinjerna mot det faktiska arbetet. Detta görs utifrån tre frågeställningar som behandlar deras riktlinjer, deras faktiska arbete samt möjligheten att utföra sitt uppdrag. Detta studeras genom en kvalitativ metod med induktiv ansats där sex personer intervjuas varav tre på deras arbetsplats och tre stycken per telefon. Frågeställningarna användes som teman i intervjuerna.Resultatavsnittet kallas för ?Redovisning av intervjuerna? och sammanfattar varje ombud under en egen rubrik då den enskildes perspektiv på uppdraget lyfts fram.

Då en person är dömd till att avtjäna ett fängelsestraff är denne intagen på en Anstalt och placerad på en avdelning bestående av en grupp med andra dömda individer. Kriminalvården arbetar med att minska återfall i brott. Kriminalvårdens vision är således att den intagne genom den behandling som bedrivs på Anstalterna, ska vara bättre rustad till att leva ett liv fritt från droger och kriminalitet efter avtjänat fängelsestraff. Forskning visar dock att gruppen medintagna på Anstalten kan påverka den enskilde intagne på olika sätt och inte sällan kan man se hur den enskilde påverkas i negativ mening. Följderna blir att behandlingen av den enskilde individen hamnar i skymundan för de negativa grupprocesserna.Donald Clemmer (1958) och Erwing Goffman (1973) är två teoretiker som har forskat kring denna problematik.

SammanfattningSyfteSyftet med studien var att undersöka de kvinnliga internernas upplevda hälsa under Anstaltsvistelsen. Frågeställningarna var följande:? Vad uttrycker de intagna kvinnorna gällande sin upplevda fysiska och psykiska hälsa under Anstaltsvistelsen?? Vad upplever de intagna kvinnorna att Anstalten gör för att förbättra deras hälsa?MetodTill grund för studien användes en kvalitativ metod. Intervjuer med semistrukturerade frågor genomfördes med fem intagna kvinnor. Urvalet skedde genom ett bekvämlighetsurval.

Studiens syfte var att undersöka kriminalvårdens centrala riktlinjer för psykisk ohälsa bland Anstaltsklienter och om dessa riktlinjer realiseras i praktiskt arbete på två olika avdelningar: normalavdelning och behandlingsavdelning på en Anstalt av högsta säkerhetsklass i Sverige. Data samlades in genom intervjuer med åtta kriminalvårdare och en psykolog. Resultatet visade att psykisk ohälsa ur ett personalperspektiv är vanligt förekommande, främst ADHD, depression, ångest och sömnsvårigheter. Majoriteten av respondenterna visste inte om vilka riktlinjer som finns vid behandling av klienters psykiska ohälsa. Slutsatsen är att det råder brister i kommunikationen mellan ledningen och kriminalvårdarna inom Anstalten..

Detta är en kvalitativ studie som fokuserar på nysocialiseringsprocessen, det vill säga proces-sen som en individ genomgår efter placering på Anstalt eller behandlingshem. Målsättningen med nysocialiseringsprocessen är att individen ska bli anpassad och kunna fungera i samhället, med andra ord att de inte återfaller i brott eller missbruk. Syftet med studien är att beskriva hur samverkan från omgivningen kan påverka en individs nysocialiseringsprocess. Begrepp som genomsyrar uppsatsen är Robert Mertons anpassningsstrategier och olika organisations- och samverkansteorier samt Travid Hirshis motivationsfaktorer i form av sociala band (anknytning, åtagande, delaktighet, övertygelse). Studien baseras på elva intervjuer med re-presentanter från myndigheter i en kommun i Västerbottens län.

Uppsatsens syfte är att undersöka fyra interners upplevelser och erfarenheter av att vara pappor och sitta i fängelse. Hur upplever de intagna fäderna sitt faderskap under verkställighetstiden som avtjänas på Anstalt och på vilket sätt förändras deras upplevelse under tiden i jämförelse med tiden före frihetsberövningen? Upplever de att kriminalvården uppmuntrar till bättre föräldraskap och i så fall på vilket sätt? Finns önskemål på hjälp från kriminalvårdens sida för en förbättrad kontakt med barnen? På vilket sätt? Efter att ha genomfört halvstrukturerade intervjuer med fyra interner med barn på en medelstor Anstalt i Sverige, har en analys gjorts av den insamlade empirin. Utifrån ett socialkonstruktivistiskt synsätt på faderskap samt ett rollteoretiskt perspektiv, har empirin presenterats och analyserats. En presentation av kriminalvården har haft till syfte att underlätta förståelsen för internernas upplevelser.

Syftet med denna studie är att på HögsboAnstalten i Göteborg undersöka vilken betydelse kontaktmannaskapet har för den intagne och hur den intagne upplever kontaktmannarelationen. Vi har också undersökt hur delaktig den intagne själv är i samarbetet med kontaktmannen vad gäller att ta ansvar för och påverka sin situation. Syftet är också att ta reda på hur rollen som intagen påverkas i förhållande till kontaktmannen. Vi genomförde studien med hjälp av en kvantitativ enkätundersökning som gav oss en respons på 22 enkäter av 75 utdelade och en kvalitativ kompletterande intervju med två intagna som var ordförande för varsin avdelnings förtroenderåd. Våra resultat visade att man på HögsboAnstalten i sin helhet är nöjd med kontaktmannaskapet och att hur positiv man var till kontaktmannaskapet berodde mycket på personkemin och den personliga relationen mellan intagen och kontaktman.

Studiens syfte var att undersöka kriminalvårdens centrala riktlinjer för psykisk ohälsa bland Anstaltsklienter och om dessa riktlinjer realiseras i praktiskt arbete på två olika avdelningar: normalavdelning och behandlingsavdelning på en Anstalt av högsta säkerhetsklass i Sverige. Data samlades in genom intervjuer med åtta kriminalvårdare och en psykolog. Resultatet visade att psykisk ohälsa ur ett personalperspektiv är vanligt förekommande, främst ADHD, depression, ångest och sömnsvårigheter. Majoriteten av respondenterna visste inte om vilka riktlinjer som finns vid behandling av klienters psykiska ohälsa. Slutsatsen är att det råder brister i kommunikationen mellan ledningen och kriminalvårdarna inom Anstalten..