Syfte med undersökningen var att nå en ökad förståelse om hur före detta interner upplevde sina Anstaltsvistelser med särskilt avseende på narkotikaproblematiken. Jag ville tydliggöra hur narkotikamissbrukare som har suttit på Anstalt upplevde miljön och narkotikasituationen samt hur narkotikan påverkat vardagen inne på Anstalterna. Fyra f. d narkotikamissbrukare och tillika f.d. interner intervjuades.

Title in original language: Exploateringsvilja kontra bevarandeambitioneravseende ?Lyckornas klimatiska kurort och havsbads-Anstalt?Language of text: SWENumber of pages: 58.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur företrädare inom kriminalvården och socialtjänsten arbetar med barn som har en mamma på Anstalt samt vad samverkan mellan myndigheterna har för funktion. Vi har valt att intervjua fyra professionella som arbetar inom kriminalvården och fyra professionella som arbetar inom socialtjänsten. Resultatet visar att myndigheternas olika lagstiftningar, utbildningar, kunskap om varandras verksamheter, uppdrag samt olika synsätt på barnperspektivet försvårar samverkan mellan myndigheterna..

Synen på vad som är bäst för barnet då modern sitter på Anstalt har förändrats. Det har visat sig att det bästa för barnet i många fall är att stanna hos sin moder trots fängelsevistelse, snarare än att separeras och placeras i fosterhem vilket tidigare varit den rådande uppfattningen. Mitt förslag är ett ställningstagande i en nu rådande het debatt..

Denna uppsats redogör för en undersökning av manliga interner på tre svenska Anstalter i södra Sverige. 55 enkäter besvarades av interner med längre än ett års strafftider på sluten Anstalt. Ålder och vistelsens längd på Anstalt i relation till psykisk hälsa bland fängelseintagna undersöktes. Inga signifikanta resultat fastslogs, sannolikt mycket beroende på mätinstrumentets inte anpassades efter den aktuella populationen. Vidare jämfördes fängelsepopulationens psykiska hälsa med en normalpopulation utanför Anstalt.

Denna uppsats behandlar ämnet barn som vistas med sin förälder i fängelse. Idag finns möjlighet för spädbarn att följa med sin moder under ett fängelsestraff. Hur ser Anstaltspersonal på åldersgränser för barns vistelse med förälder i Anstalt? Vilka fördelar respektive nackdelar kan finnas med att låta barn bo med sin förälder i Anstalt? För barnet, för den frihetsberövade föräldern, för de medintagna? Bör fäder ges jämlika möjligheter att medföra barn i Anstalt? Sex intervjuer med anställda på mans- och kvinnoAnstalt har utförts och analyserats med hjälp av meningskategorisering. Intervjuerna visar att det kan finnas vinster för barnet att följa sin förälder i fängelse, såsom skydd mot potentiellt skadliga separationer och kontinuitet i omvårdnadsförhållandena.

Syfte: Syftet med undersökningen är att beskriva vilka behov som de intagna på Anstalt anser sig ha i samband med utslussning. Syftet är vidare att belysa om socialtjänsten och kriminalvården erbjuder tillräcklig stöd och hur samarbetet mellan organisationerna beskrivs.Frågeställningar: ? Vad har de som skall slussas ut från Anstalt för behov av hjälp och stöd?? Hur uppfattar de som skall slussas ut från Anstalt, möjligheten att få den hjälp och det stöd av kriminalvården och socialtjänsten, som de behöver?? Hur fungerar samarbetet mellan kriminalvården och socialtjänsten i arbetet med utslussning av intagna från Anstalter?Metod: Vi har valt att göra en kvalitativ undersökning för att söka kunskap om vad före detta intagna har för behov av insatser i samband med utslussning från Anstalt. Vi genomförde semistrukturerade intervjuer med före detta interner och representanter för frivård, Anstalt och socialtjänst. Huvudsakliga resultat: Undersökningen visar att socialtjänstens och kriminalvårdens insatser vid utslussningen av interner samt deras samarbete i vissa fall kan anses som bristfälligt.

Utbildning på Anstalt har de senaste åren fått ett rejält uppsving i och med kriminalvårdens nyetablerade klientutbildning i form av lärcentrum på Anstalterna. Denna studie kartlägger hur dessa studier organiseras, och har utförts med hjälp av intervjuer med både lärare och studerande. Studien har utförts ur ett relationellt perspektiv och verksamheten synas via individ- grupp- och organisationsnivå. Det beskrivs hur tiden på Anstalt upplevs för klient och hur motivation styr deltagandet i utbildningen, samt hur undervisningsformen ställer krav på lärarrollens olika egenskaper. Avslutningsvis redovisas utvecklingsförslag avseende verksamheten och vägar att nå de intagna som för närvarande inte deltar i studier..

Rapporten syftar till att belysa en kriminalvårdsAnstalts organisation och verksamhet samt de intagnas subjektiva upplevelse om livet i Anstalt. Valet av Anstalt där studien utförts grundar sig på att författaren arbetar extra som kriminalvårdare där. Studien kommer att redogöra för hur svensk kriminalvård är uppbyggd, vilket mottagande man får samt hur vårdare respektive intagna upplever situationen i Anstalt. Den behandlar även hur en vanlig dag inne på Anstalten kan se ut och om hot/våld förekommer och i så fall hur det hanteras. Vad finns det för möjligheter att ta itu med missbruksproblematik? Hur jobbar vårdarna för att skapa förtroende och tillit gentemot de intagna? Hur mår man egentligen som intagen när man dras ifrån familj, vänner och tvingas vistas bland andra intagna, blir man då mer kriminell? En av respondenterna säger: ?Det bästa på dagen är när man bli inlåst, då vet man att dagen är över?.

Denna uppsats behandlar ämnet barn som vistas med sin förälder i fängelse. Idag finns möjlighet för spädbarn att följa med sin moder under ett fängelsestraff. Hur ser Anstaltspersonal på åldersgränser för barns vistelse med förälder i Anstalt? Vilka fördelar respektive nackdelar kan finnas med att låta barn bo med sin förälder i Anstalt? För barnet, för den frihetsberövade föräldern, för de medintagna? Bör fäder ges jämlika möjligheter att medföra barn i Anstalt? Sex intervjuer med anställda på mans- och kvinnoAnstalt har utförts och analyserats med hjälp av meningskategorisering. Intervjuerna visar att det kan finnas vinster för barnet att följa sin förälder i fängelse, såsom skydd mot potentiellt skadliga separationer och kontinuitet i omvårdnadsförhållandena.

Hur upplever före detta intagna i kriminalvårdsAnstalt vikten av studier i Anstalt för deras återanpassning i samhället? För att försöka besvara denna frågeställning har vi i vår studie sammanställt datamaterial ifrån en kvantitativ studie. Syftet med studien är att utifrån ett sociologiskt perspektiv undersöka den upplevda nyttan av studier hos före detta intagna i kriminalvårdsAnstalt. Underliggande frågeställningar är:Vad är den upplevda betydelsen av studier för återfall i brottslighet?Vad är den upplevda betydelsen av studier för anställning efter frigivning ifrån Anstalt?En deskriptiv analys uppvisar att respondenterna i vår studie i hög majoritet upplever att vare sig sysselsättningen i sig i Anstalt eller studier i Anstalt har betydelse för möjligheten att erhålla anställning eller för att återanpassas efter frigivning ifrån Anstalt.

Studier inom Kriminalvården sker både med handledd undervisning ochmed distansstudier i olika studienivåer, från SFI till högskolestudier. Dennakvalitativa studie har velat ta reda på för- och nackdelar med distansstudierinom Kriminalvården. Studien har utförts med djupintervjuer av två läraresom arbetar på Anstalt, samt sex distansstuderande män på Anstalt. Enutbildningsansvarig har svarat på frågor via mail. Distansstudier kräverenligt denna studie stor motivation och självdisciplin.

 Forskning från England, Wales och USA visar att antalet äldre intagna inom kriminalvården i de aktuella länderna har ökat under det senaste decenniet. I forskningen visas att det kan uppstå problem när äldre personer med speciella behov placeras i ett fängelse. Kriminalvårdens statistik 2007 påvisar att det även skett en ökning av äldre intagna i de svenska fängelserna. Dock finns det ingen forskning om hur det påverkar Anstalterna. Syftet med denna studie är att belysa hur personal på några utav Sveriges Anstalter uppfattar och ser på situationen med äldre intagna med specifika behov som placeras i Anstalt.

Uppsatsens syfte är att undersöka hur fäder som sitter frihetsberövade upplever sitt faderskap. För att förstå detta har vi använt oss av fyra frågeställningar.1. Hur beskriver männen faderskap och hur upplever de sitt eget faderskap? 2. Vilka känslor, kring faderskapet och kontakten med barnen under Anstaltsvistelsen, beskrivs? 3. Vilka strategier använder fäderna för att hantera känslor som är relaterade till barnet?4. Vilka möjligheter anser fäderna att sig ha att utöva föräldraskap under tid på Anstalt?Denna uppsats är skriven ur fädernas perspektiv och inte barnens. Efter att genomfört åtta halvstrukturerade intervjuer på en Anstalt, analyserade vi vårt resultat med hjälp av teorierna; coping, KASAM, socialkonstruktivistiskt perspektiv på faderskap och teorier som förklarar reaktioner i samband med skam.När vi sammanställde vårt resultat kunde vi se en tydlig bild av moderna fäder som önskade att få närvara mer i sina barns vardag. De berättade alla vilka svårigheter som fanns att under Anstaltstid kunna utöva ett önskvärt faderskap.

År 2000 uppskattade Socialstyrelsen och Kriminalvårdsstyrelsen att minst 8000 barn varje år har en eller två frihetsberövade föräldrar i Sverige. Få av dessa barn har en bra och kontinuerlig kontakt med sin frihetsberövade förälder. Barnombudsmannen har konstaterat att barnperspektivet är av stor vikt inom kriminalvården för att barnet och den frihetsberövade föräldern skall få en meningsfull relation. Detta är en kvalitativ uppsats som syftar till att granska hur barnperspektivet används inom kriminalvården. Genom intervjuer med personal från en etablerad Anstalt samt intervju med kriminalvårdschefen över den planerade Anstalten Verksmon i Torvalla, Östersund har vi kunnat ta del av deras berättelser om hur de jobbar med barnperspektivet.