Uttaget av biomassa har ökat i det svenska skogsbruket. Energi från biomassa är en viktig del i att Sverige nu uppnått EU´s miljömål om att minst 50 % av vår energiförbrukning skall komma från förnyelsebara källor. I och med en ökad förbränning av biobränslen bildas också mer vedaska som idag till största del deponeras. Aska är starkt basverkande och innehåller alla de mineralnäringsämnen, förutom kväve, som träden under sin tillväxt tagit upp. Ett ökat biomassauttag och ett intensivare skogsbruk ger en ökad naturlig försurning, och en ökad bortförsel av mineralnäringsämnen.

Detta examensarbete är gjord i Anslutning till den verksamhetsförlagda utbildningen vid avdelningen Samhällsbyggnad på WSP i Luleå. I gruppen "Miljö och Utredning" fanns ett behov av att studera miljökonsekvensbeskrivningar (MKB) som görs på uppdrag av Trafikverket. Syftet var att ta reda på om MKB-dokumenten utformas i linje med Trafikverkets rekommendationer och om innehållet förstås av alla inblandade parter som kommer att läsa och beröras av miljökonsekvensbeskrivningen. Studien utfördes genom att granska tre MKB-dokument från olika teknikkonsultföretag utifrån Trafikverkets metodikhandbok för miljökonsekvensbeskrivningar. Därefter valdes sex personer ut som inte hade sakkunskaper i ämnet och skulle motsvara allmänheten.

Syftet med denna studie var att undersöka hur sjuksköterskors arbetstid fördelas mellan olika arbetsuppgifter på en onkologisk vårdavdelning. Studien genomfördes genom icke deltagande strukturerade observationer efter ett fastställt kategoriseringsschema på en onkologisk vårdavdelning på ett sjukhus i Mellansverige. Fjorton arbetsskift observerades, varav sju dagskift och sju kvällsskift. Huvudresultatet visade att sjuksköterskorna spenderade 33,5% av arbetstiden med direkt patientvård, 44,0% med indirekt patientvård samt 22,5% med andra göromål under samtliga observerade skift. Under dagskift spenderade sjuksköterskorna 33,0% av arbetstiden med direkt patientvård, 41,5% med indirekt patientvård samt 25,5% med andra göromål.

Denna studie avser att ur en positivistisk ansats analysera hur marknadsförare bättre kan nå ut till invandrarbefolkningen, inte minst i Anslutning till de större utländska högtiderna. Syftet är att försöka få handlarna att förbättra marknadsföringen mot denna målgrupp och nå ut med ett budskap som de kan identifiera sig med. Undersökningen belyser ur ett nytt, innovativt och explorativt perspektiv de faktorer som kan tänkas inverka på marknadsföringen och ägnar särskilt uppmärksamhet åt Parsons teori, Homophily teorin och nischmarknadsföring. Undersökningen är uppdelad i en förstudie där kontakt tagits med reklambyråer för livsmedelskedjor och belyser forskningsproblemet ur deras synvinkel. Huvudstudien genomfördes via en enkätundersökning och syftar till att belysa problemet ur målgruppens synvinkel.

Möjligheten att använda foderjäst i ett profylaktiskt syfte mot spädgrisdiarré för att minska antibiotikabehandlingar i grisbesättningar undersöktes under en grisningsomgång vilken löpte under en period av två veckor och innefattade 631 stycken spädgrisar. Vid grisningsomgångens början indelades suggorna i två grupper, en försöks- och en kontrollgrupp. I direkt Anslutning efter grisningen gavs foderjäst genom ströning av detta på suggans juver, till de nyfödda spädgrisarna i försöksgruppen. Vidare skedde administreringen av foderjäst omkring tre gånger dagligen under spädgrisarnas två första levnadsveckor. Spädgrisarna, vilka ingick i kontrollgruppen, tilldelades inte något motsvarande fodertillskott. Under undersökningen registrerades antalet spädgrisar som insjuknade i och blev behandlade mot spädgrisdiarré, behandlingsperiodernas längd samt antalet döda spädgrisar på grund av diarré eller annan påverkan.

Uppgift: Att rita den tilltänkta teknikbyggnaden till Nationalmuseum som planeras byggas efter att renoveringen av museet är klar.Eftersom Nobelcentrum planeras på tomten bredvid har jag intresserat mig för hur dessa två projekt skulle kunna samverka och dela funktioner i en gemensam byggnad. Nationalmuseums tilltänkta teknikbyggnad är placerad tillsammans med liknande funktioner inom Nobelcentrums byggnadskropp. Verksamheterna delar lastintag och uppställningsytor samt vissa verkstäder. De skulle även kunna dela hörsalar och auditorium.Nationalmuseums externa verksamhet är främst koncentrerad till Nobelcentrums sydvästliga del där funktionerna spänner över flera plan. Anslutning till huvudbyggnaden sker via en passage under mark.Nobelcentrum består av en lång byggnadskropp som omsluter museiparken.

Det här rapporten är en del av mitt examensarbete för högskoleingenjörsexamen i elektroteknik vid Växjö Universitet, MSI. Arbetet är en del av ett större projekt kallat Kranstyrningsprojektet som bedrivs av Växjö Universitet, Rottne Industri med flera, vars syfte är att underlätta för förare att kontrollera den kran som finns på Rottnes skotare. För projektet har det använts en laborationskran och nu har önskemålet varit att det till kranen ska installeras ett nytt styrsystem från dSPACE. Dessutom vill man att nya givare ska sättas på kranen och kopplas till dSPACE. Man vill även ha en manual för att nya studenter ska kunna använda systemet.

Detta arbete handlar om terapiträdgårdar gjorda för att rehabilitera människor med stressrelaterade sjukdomar. Jag har valt att jämföra två terapiträdgårdar, en vid Sveriges Lantbruksuniversitet i Alnarp och en i Anslutning till det antroposofiska sjukhuset Vidarkliniken. Syftet är att se vilka likheter och skillnader de uppvisar trots att de kommit till på olika sätt. Trädgården i Alnarp skapades som ett forskningsprojekt för trädgårdsterapi medan Vidarklinikens rehabiliteringsträdgård skapades med antroposofin som grund. Om Alnarp och deras trädgårdsterapi finns en mängd litteratur som jag använt mig av, men om Vidarklinikens trädgård finns inte lika mycket, och därför har jag regelbundet samtalat med Vera Billing som designat deras terapiträdgård.

Syfte: Studiens syfte är att undersöka två elevhälsoteams samtal kring elever i behov av särskilt stöd. De frågeställningar studien ämnar undersöka är vilka diskurser som framträder inom elevhälsoteamens samtal och vilken som är den dominant rådande diskursen.Teori och metod: Studien har sin teoretiska och metodologiska utgångspunkt i det diskursanalytiska angreppsättet med utgångspunkt i Foucaults diskursanalys. Språket är centralt i formandet av en diskurs. Vissa kunskaper framhålls för sanningar medan andra hålls tillbaks och makten att definiera diskursens innehåll prövas. Som stöd i analysen har begrepp ur Laclau och Mouffes diskursteorimodell används, nämligen begrepp som tecken som samlas i kluster runt en nod bildar en diskurs.

Uppsatsen syftar till att undersöka vilka krav som ställs på en chef vid en solitär bataljon jämfört med en chef vid en bataljon i omedelbar Anslutning till högre chef. Med försvarsmaktens omstruk-turering och införandet av ett nytt personalförsörjningssystem följer nya krav på krigsförbandsche-fer. Uppsatsen har utgått från den svenska modellen på ledarskap och intervjuat bataljons- och regementschefer vid Norrbottens regemente för att undersöka vilka krav som ställs, och om det är någon skillnad på krav mellan en solitär bataljonschef och en nära högre chef, både geografiskt och funktionellt.Uppsatsen visar att ett geografiskt och funktionellt avstånd ställer andra krav på bataljonschefens mångsidighet. Att vara ensam på en ort medför att kunskap om, och kontaktytor utanför försvars-makten, blir större och åtgärder för att skapa sammanhållning får större betydelse. Chefens för-måga att kunna hantera media får även det större betydelse.

Studien genomfördes som en laboration i biologi i tre åttondeklasser med totalt 42 elever. Elevernas skriftliga svar på frågor i Anslutning till laborationen utvärderades med en utvecklad SOLO-taxonomi. Under laborationen observerades sex elever och anteckningar av deras samtal utvärderades också i den utvecklade SOLO-taxonomin. Efter laborationen intervjuades 17 elever. Resultatet av analysen av elevernas skriftliga svar visar att flickorna har tilldelats högre nivåer på sina svar och att de använt fler ord i svaren.

Denna studie avser att ur en positivistisk ansats analysera hur marknadsförare bättre kan nå ut till invandrarbefolkningen, inte minst i Anslutning till de större utländska högtiderna. Syftet är att försöka få handlarna att förbättra marknadsföringen mot denna målgrupp och nå ut med ett budskap som de kan identifiera sig med. Undersökningen belyser ur ett nytt, innovativt och explorativt perspektiv de faktorer som kan tänkas inverka på marknadsföringen och ägnar särskilt uppmärksamhet åt Parsons teori, Homophily teorin och nischmarknadsföring. Undersökningen är uppdelad i en förstudie där kontakt tagits med reklambyråer för livsmedelskedjor och belyser forskningsproblemet ur deras synvinkel. Huvudstudien genomfördes via en enkätundersökning och syftar till att belysa problemet ur målgruppens synvinkel.

Uppsatsen består av en fallstudie av IF Metall där intervjuer utförts på tre nivåer inom fackförbundet, lokal, regional och central. Uppsatsen syftar till att visa på åsikter över rådande situation av Anslutningsgradsnedgång inom facket, även sett ur en postfordistisk synvinkel.Uppsatsen använder sig av Anders Kjellbergs forskning kring facklig Anslutningsgradsnedgång som forskningsläge vilket visar på en stadig nedgång med tillfälliga fluktueringar från 1970-talet till 2012, och syftet är att ge ett perspektiv inifrån IF Metall över rådande situation.Resultatet visar att det finns en diskrepans mellan regional och central nivå huruvida postfordism är ett utbrett fenomen och om det är ett arbetsätt som kommer spridas mer inom industrin i Sverige. Samtliga nivåer är överens om att regeringens agerande och höjningen av a-kassan var en stark orsak till senaste tidens Anslutningsgradsnedgång. Även liberalisering och rådande kultur av individualism bland yngre generationer samt undermålig utbildning över facklig verksamhet från grundskolans nivå nämns som tänkbara orsaker till nedgången inom den fackliga rörelsen..

Uppsatsen utgår från upptäckten av ett mönster i Collins teori om interaktionsritualer. Mönstret består i att flera av idéerna och begreppen som används i Collins teori kan förstås som upplevelser av likhet mellan de samspelande individerna. Baserat på upptäckten av detta mönster formuleras uppsatsens syfte. Syftet är att utveckla grunddragen till en ny teori om interaktionsritualer som förklarar interaktionsritualer utifrån individers upplevelser av likhet. För att uppfylla syftet diskuteras fyra aspekter av interaktionsritualer.

Studien är utförd i Anslutning till ett pågående forskningsprojekt om grupphandledning i psykoterapi, GUT-projektet. Studiens syfte var att nå ökad kunskap om handledares upplevelse och erfarenhet av att handleda grupper på olika utbildningsnivåer med psykodynamisk inriktning. En kvalitativ ansats valdes för att besvara studiens syfte. Frågeställningarna omfattade handledares tankar om mål och bedömningskriterier för grupphandledning, erfarenheter av tillvägagångssätt i grupphandledning, gruppens inverkan på handledningen samt den organisatoriska ramens betydelse för grupphandledning på olika utbildningsnivåer. Nio handledare ingick i studien.