SammanfattningSociala medier va?xer som marknadsfo?ringsverktyg och det a?r enligt forskare ett utma?rkt sa?tt fo?r fo?retag att skapa dialog och bygga relationer med sina kunder. Flera tidigare studier som behandlar sociala medier och dess effekter har genomfo?rts de senaste a?ren och det finns fortfarande ett stort intresse inom a?mnet. Det vi har valt att underso?ka a?r hur fo?retag idag anva?nder sig av sociala medier i sitt marknadsfo?ringsarbete, vi har a?ven valt att ja?mfo?ra tva? olika branscher fo?r att uto?ka kunskapen inom det redan utforskade omra?det.

Detta Àr en kvalitativ studie dÀr vi har jÀmfört företag inom business-to-business (B2B) i Brasilien och Sverige. Alla företag mÄste givetvis uppmÀrksamma, samt förvalta kunder, men anvÀnder de samma hjÀlpmedel ? och framför allt, gör de det pÄ samma sÀtt?Vi har studerat hur de har tagit kommunikationskanalerna Internet och Det Fysiska Mötet till hjÀlp. Verktygen som vi har fördjupat oss pÄ har handlat om, bland mycket annat, reklam och relationsbyggande.Att trÀffa kunderna ansikte mot ansikte Àr det urgamla och traditionellt sÀkra tillvÀgagÄngssÀttet. De senaste femton Ären har Internet fÄtt en alltmer viktig roll för företagen.

Denna uppsats handlar om bruket av och attityden till dialekten gotlÀndska. De 58 informanterna Àr elever som gÄr i första ring pÄ Richard Steffengymnasiet i Visby och de har deltagit i undersökningen genom att de har svarat pÄ en enkÀt. Uppsatsen utgÄr frÀmst frÄn FUMS-rapporten ?Vi har inte lust att prata nÄn jÀkla rikssvenska!? frÄn 1981. I jÀmförelse med den visar resultatet att dagens gotlÀndska ungdomar pÄ det hela taget inte har samma kunskap om och Àr lika stolta över sin dialekt..

Bakgrund: Internet och sociala medier Àr idag en naturlig del av mÀnniskors vardag och företag lÀgger allt mer av sin marknadsföringsbudget pÄ att synas i digitala plattformar. Sociala medier har blivit en viktig marknadsföringskanal för e-handelsföretag, vilket har visat sig innebÀra bÄde möjligheter och hinder. Vidare har tidigare forskning lyft fram goda kundrelationer som en viktig komponent för företags framgÄng. Samtidigt som det har framkommit att det finns en skillnad mellan hur e-handlare gentemot den traditionella butikshandeln kan skapa relationer med sina kunder, dÄ köpare och sÀljare aldrig fÄr möjlighet till att mötas ansikte-mot-ansikte.Syfte:Avsikten med denna studie Àr att analysera hur e-handelsföretag anvÀnder sig av sociala medier och huruvida dessa medier möjliggör för e-handlarna att skapa och utveckla kundrelationer. Syftet med studien Àr Àven att bidra med rekommendationer för hur e-handelsföretagen kan skapa och utveckla kundrelationer via sociala medier, samt att identifiera och analysera de hinder som begrÀnsar e-handlares anvÀndning av sociala medier.Metod:Författarna för denna uppsats har valt att anvÀnda sig av en kvalitativ forskningsmetod för att generera en djupare kunskap och analys för forskningsomrÄdet.

I urbana miljöer Àr mÀnniskor fysiskt nÀra varandra men relationellt distanserade. Samtidigt finns möjligheten till möten ansikte mot ansikte i vilka ett ömsesidigt moraliskt ansvar kan alstras. Denna studie bidrar till kunskap om hur mÀnniskor hanterar sociala normer angÄende anonymitet och solidaritet i sÄdana situationer. Studien undersöker situationer dÄ frÀmlingar erbjuder eller ber varandra om hjÀlp pÄ offentliga platser. Den teoretiska utgÄngspunkten Àr interaktionistisk och etnometodologisk med fokus pÄ mÀnniskors praktiska handlingar.

Introduktion:I början av 2000-talet blev telefonrÄdgivning en starkt vÀxande metod för patientkontakt dit mÀnniskor kunde ringa för rÄd och stöd. Flera studier belyser olika faktorer i den kliniska arbetsmiljön eller omgivningen, som kan pÄverka sjuksköterskors beslut om vÄrd, samt resultat av den vÄrd som ges. I de flesta av de beskrivna arbetsmiljöerna möter sjuksköterskan den vÄrdsökande ansikte mot ansikte. FÄ studier belyser telefonsjuksköterskors arbetsmiljö i telefonrÄdgivningen pÄ vÄrdcentral, samt hur arbetsmiljön pÄverkar sjuksköterskors kommunikation med den vÄrdsökande och besluten som tas. Syfte:Syftet med arbetet Àr att beskriva sjuksköterskors upplevelse av arbetsmiljön i telefonrÄdgivningen pÄ vÄrdcentral.

Sammanfattning Titel: Miljöaspektens prioritering vid logistikplanering Författare: Viveca Freij och Olivia Idström Ekestolpe Handledare: Björn Carlsson NivÄ: Kandidatuppsats i Företagsekonomi, 15 hp, VT 2013 Nyckelord: Stora företag i Sverige, miljöaspekten, logistikplanering, greenwash, grön marknadsföring, CSR och logistik. Problemformulering: Hur prioriteras miljöaspekten hos stora företag i Sverige vid logistikplanering? Syfte: Syftet med denna studie Àr att utforska om och hur stora företag i Sverige tar hÀnsyn till miljön vid logistikplanering. Metod: En kvalitativ forskningsstrategi med ett induktivt angreppssÀtt. Studien börjar med en intervju med ett transportbolag och följs av en tvÀrsnittsstudie som genomförs via telefonintervjuer med 33 av Sveriges största arbetsgivare. Teoretisk referensram: Studien hanterar teorier inom grön marknadsföring, CSR, logistik och grön logistik. Teorier inom grön marknadsföring bidrar till att skapa förstÄelse om vilka fördelar som grön marknadsföring kan ge.

Vi mÀnniskor ingÄr i ett flertal olika grupper i vÄrt vardagliga liv dÄ exempelvis vÄra arbetskamrater utgör en grupp och vÄra familjer utgör en annan. Med hjÀlp av Internet och teknikens framsteg har nya mötesplatser framkommit i form av virtuella vÀrldar dÀr nya typer av grupper skapas. HÀr möts gruppmedlemmarna inte ansikte mot ansikte utan har i mÄnga fall endast textbaserad kommunikation som hjÀlpmedel vid interaktionen med andra personer. PÄ dessa mötesplatser umgÄs mÀnniskor frÄn hela vÀrlden med varandra, löser uppgifter tillsammans eller bara pratar med varandra. Denna interagering förekommer ofta dagligen men det Àr vÀldigt sÀllan dessa mÀnniskor trÀffas i fysisk mening.

I uppsatsen undersöks utbytet mellan populÀrkultur och konst genom en jÀmförande analys av Andy Warhols Marilyn Diptych frÄn 1962 och en stillbild frÄn Lady Gagas musikvideo Telephone frÄn 2010, i vilken hon refererar till Warhol. Lady Gaga har flera gÄnger refererat till konstvÀrlden genom kostym och sceniskt uttryck vilket hos mig vÀckte associationer kring hur Andy Warhol och popkonstnÀrerna influerades av populÀrkulturen. Warhols anvÀndning av populÀrkulturens bilder Àr idag vÀlkÀnd som ett sÀtt att bryta mot konstvÀrldens normer.Detta utbyte undersöks och diskuteras i relation till hur Lawrence Alloway, John A. Walker och Richard Hamilton definierar populÀrkultur, massmedia och popkonst. De visar pÄ en upplösning mellan populÀrkultur och konst som olika kategorier, nÄgot som Theodor Adorno och Clement Greenberg vÀnder sig emot.

Marknaden för designbyrÄerna kan beskrivas som förÀndrad utifrÄn globaliseringens effekter, den krympta nationella marknaden och designbyrÄernas minskade upptagningsomrÄde. De för uppsatsen utvalda objekten fÄr problem dÄ det som de erbjuder idag inte rÀcker. För att pÄ ett konkurrenskraftigt sÀtt bemöta de nya förÀndringarna pÄ marknaden och i omvÀrlden krÀvs ett erbjudande som levererar nÄgot utöver sjÀlva produkten eller tjÀnsten, vilket dÄ i denna uppsats ses utifrÄn designbyrÄns organisatoriska form. Objekten i uppsatsen utgörs av smÄ designbyrÄer som Àr enmansföretag.Avsikten med denna uppsats Àr visa för verksamheter som de undersökta objekten eller liknande verksamheter hur dessa kan verka pÄ marknaden och skapa lÄngsiktig tillvÀxt. Detta ses utifrÄn deras marknadsföringsstrategier som ur ett organisatoriskt perspektiv analyseras och utvÀrderas.Uppsatsen görs utifrÄn en kvalitativ flerfallsstudie dÀr ansikte mot ansikte intervjuer genomförs med tre stycken designbyrÄer.

Jag har under ett Är arbetat som Pro Kurator pÄ en av Lunds 13 nationer. Mitt jobb gick ut pÄ att sköta kontakten med de drygt 50 utskottscheferna och ansvara för bestÀllningar och leveranser. Nationens högste ansvarige Àr kuratorn. Denna personen har hand om kontakt med myndigheter och universitet och Àr nationens ansikte utÄt. Kuratorn sköter mÄnga administrativa uppgifter som t.ex stipendiefonder och registerhantering.

Det fanns tider dÄ en webbplats lockade till sig anvÀndare oavsett hur dÄligt den fungerade eller hur dÄligt den sÄg ut. Tekniken var ny och anvÀndarna struntade i hur webbplatsen sÄg ut. Idag Àr allting annorlunda, företagens webbplats Àr ofta deras ansikte utÄt. Det första som en potentiell kund kommer kontakt med nÀr de söker efter information om olika tjÀnster och produkter Àr det pÄ företagens webbplats. Och faktum Àr, i dagens nÀringsliv, vill alla företag visa det bÀsta ansikte för allmÀnheten.

Syfte och frÄgestÀllningar: Syftet med denna uppsats var att undersöka hur konferensanlÀggningen, Finnhamns Arkipelag, skulle kunna arbeta med hÀlsoaktiviteter för sina gÀster med framförallt naturen som redskap.- Hur pÄverkar naturen konferensgÀsternas hÀlsa?- Hur arbetar redan hÀlsonischade konferensanlÀggningar?- Hur kan naturen anvÀndas inom hÀlsoarbetet pÄ konferensanlÀggningar?- Vad kan utvecklas pÄ Finnhamns konferensanlÀggning?Metod: Forskningen Àr avsedd att kartlÀgga behov, önskemÄl, erfarenhet och Äsikter kring Àmnet och slutsatsen drogs att den kvalitativa metoden, intervjuer, var mest lÀmpad för att kunna besvara frÄgestÀllningarna. Data har samlats in via fyra intervjuer, tvÄ ansikte mot ansikte och tvÄ via telefon utefter respondentens önskemÄl. Respondenterna har erfarenhet och kompetens inom omrÄdet samt arbetar med friskvÄrd eller Àr konferensansvariga pÄ anlÀggningarna De jobbar med aktiviteter och hÀlsa för deras konferensgÀster och har alla sett de positiva resultaten av vistelse i naturen.Resultat: Resultaten visar att naturen har Äteruppbyggande och en rad andra positiva effekter pÄ konferensgÀster som har aktiviteter utomhus. De nischade konferensanlÀggningarna har en mÀngd aktiviteter och Àr flexibla utefter önskemÄl.

Det ha?r projektet tar avstamp i en personlig erfarenhet av tomhet fra?n min barndom. Jag tar mig tillbaka till 1970-talet fo?r att a?terfinna en va?l dold ra?dsla som vibrerar i bro?stet pa? en 5-a?ring. Den ka?nslan fo?rso?ker jag greppa, fo?ra med mig till nutiden och gestalta i en skulptur.Genom att studera varierande sa?tt att se pa? tomhetsbegreppet inom olika omra?den och kulturer utforskar jag bakgrunden till den abstrakta tomhetska?nslan som skra?mde mig som liten.

Motivation krÀver engagemang, mÄl och att ha kunskap att agera. En anstÀlld behöver alla tre delarna för att bli motiverad. I hotell- och restaurangbranschen Àr det viktigt med motiverade anstÀllda, dÄ de Àr organisationens ansikte utÄt.Syftet med studien var att undersöka hur motivation fungerar och bör anvÀndas inom hotell- och restaurangbranschen.Fem vetenskapliga artiklar i Àmnet valdes ut, studerades och diskuterades med avsikt att besvara syftet.Det visade pÄ hur betydande det Àr för en organisations framgÄng att motivera sin personal för att de skall viljastanna kvar i branschen.Slutsatsen visade att hotell- och restaurangbranschen Àr beroende av motiverade och engagerade anstÀllda. Det Àr dessa anstÀllda som bemöter och ger service till gÀsten..