I vårt arbete har vi undersökt hur de identitetsskapande processerna på friskolor med elever i grundskolans senare år ser ut. Genom kvalitativa intervjuer på tre friskolor, en med uttalad kristen värdegrund och två allmänpedagogiska, ville vi ta reda på hur eleverna anser att skolorna påverkar deras identitet, om det finns det en tydligare gruppidentitet på friskolor med religiös inriktning, samt vad skolledningens har som mål i arbetet med identitetsskapandet och hur detta uppfattas av eleverna. Vi har använt oss av sociologerna Giddens och Ziehes teorier kring identitetsskapande, samt kunskapssociologerna Berger och Luckmann och av Foucaults teorier kring diskursiva ordningar. Utifrån vår undersökning kan vi konstatera att samtliga elever anser att deras respektive skola påverkar dem i deras identitetsskapande. På de allmänpedagogiska skolorna menar eleverna att skolornas pedagogiska inriktning hjälper dem att utvecklas till självständiga och toleranta individer. Eleverna på skolan med en uttalad kristen värdegrund anser att skolan delvis hjälper dem att få ett större självförtroende i deras religiositet. Det framkommer också tydligt att den gemensamma religiösa gruppidentiteten inte har någon motsvarighet på de allmänpedagogiska inriktade friskolorna. En förklaring till detta anser vi vara att eleverna på den kristna friskolan ser sig själva som avvikande från normen i det sekulariserade samhället och därför skapar ett starkare Vi. Vi finner också en överensstämmelse mellan skolledningens mål i hur eleverna ska uppfatta sig själva och hur de faktiskt gör det.

Syftet med denna studie är att beskriva och analysera hur ledningen i den aktuella organisationen arbetar för att marknadsföra sig gentemot sina medarbetare för att vara en attraktiv arbetsgivare. Vidare vill vi beskriva och analysera om medarbetarna uppfattar organisationen som en attraktiv arbetsgivare och vad som bidrar till deras uppfattning. Vi har också för avsikt att beskriva och analysera hur uppfattningarna mellan ledning och medarbetare stämmer överens.För att få svar på vårt syfte och våra frågeställningar genomfördes enintervjustudie med personer ur företagsledningen. Dessutom  genomfördes en enkätstudie bland medarbetarna på den största avdelningen på företaget.Resultaten visar att ledningen indirekt arbetar med intern Employer Branding på olika sätt för att vara en attraktiv arbetsgivare. Detta görs bland annat genom att försöka skapa en gemensam värdegrund, bra arbetsklimat och sociala förutsättningar på arbetsplatsen.

I Skolverkets (2009) förslag till förtydligande av läroplanen för förskolan lyfts naturvetenskap och teknik fram som ämnen som ska tydliggöras. Samtidigt visar forskning och utvärderingar att kunskap och intresse inom dessa ämnen sviktar hos svenska ungdomar. Med anledning därav genomfördes denna studie med syftet att undersöka vilken kompetens som finns på förskolan inom ämnena naturvetenskap och teknik samt hur den synliggörs på förskolan i dag. Ytterligare forskningsfrågor som ställdes i denna studie är vad pedagoger själva anser behöver förbättras genom kompetensutveckling och om de upplever att det är någon skillnad på intresset för ämnena hos flickor respektive hos pojkar i förskolan och i så fall på vilket sätt?Denna studie genomfördes med dels en enkätundersökning i en kommun i mellansverige och dels med hjälp av en observationsstudie genomförd på en förskola som profilerar sig mot ämnena naturvetenskap och teknik.

Arbetet försöker belysa vilken uppfattning pedagoger har om sambandet mellan barns fritidsintressen och dess påverkan på skolprestationerna. Frågeställningarna handlar om pedagogernas syn på sambandet mellan fritidsintressen och skolprestation och vilka fritidsintressen de anser gynnar respektive missgynnar elevernas skolprestation. Den teoretiska bakgrunden har jag tagit från litteratur som handlar allmänt om fritiden men även från litteratur om fysisk aktivitet. Jag valde att göra kvalitativa gruppintervjuer med nio pedagoger från en F till 6 skola i sydöstra Skåne. Jag intervjuade både fritidspedagoger och klasslärare från årskurs 1 till 6.

Bakgrund och problemdiskussion: År 2008 kom ett förslag om att avskaffa den allmänna revisionsplikten för cirka 96% av företagen i Sverige. Detta förslag genomfördes år 2010 men kom däremot inte att beröra 96% av de svenska aktiebolagen som den ursprungliga utredningen föreslog. Istället kom ändringen att gälla cirka 70% av de svenska aktiebolagen. EU:s fjärde bolagsrättsliga direktiv ger dock upphov till att Sverige har möjligheten att avskaffa revisionsplikten för de företag som det ursprungliga förslaget gav uttryck för. Det är därför intressant att undersöka vad de företag, som ligger i gränsskiktet mellan Sveriges uppsatta gränsvärden och de maximalt tillåtna av EU, anser vilka värden en revision medför.

Syftet med denna studie var att ta reda på hur förskollärare beskriver sitt sätt att arbeta med den språkliga medvetenheten i förskolan och att undersöka vilka faktorer som påverkar deras arbete. Vi anser att denna undersökning är viktigt för att klarlägga hur förskollärare ser på språkutveckling och hur de anser sig arbeta med detta inom förskolan. Vi valde att genomföra sex intervjuer med förskollärare verksamma på två olika förskolor inom samma tätort. Intervjuerna spelades in och transkriberades för att sedan kunna sammanställas och analyseras i förhållande till våra frågeställningar och litteraturen. I resultatet framkom det bland annat att rim och ramsor, begrepp och upprepningar och sång är något som förskollärarna arbetar medvetet med för att främja barnens utveckling av den språkliga medvetenheten..

Syftet med följande arbete är att presentera det förslag till historiekanon som lades fram i Danmark sommaren 2006, samt den debatt som följde i media, samt att jämföra klimatet för historieämnet i Danmark och Sverige. Svend Sødring Jensens teori om olika historieundervisningsmodeller applicerades på materialet. Genom en kvalitativ analys av de olika texterna, blev resultatet att förespråkarna för en kanon har en objektivistisk och/eller klassisk argumentation, samt att motståndarna har en formal argumentation när de inte anser att en kanon ska finnas, och objektivistisk och/eller klassisk argumentation när de anser att urvalet av kanonpunkter är felaktigt. I jämförelsen med Sverige blir resultatet att Sverige har en mer nyanserad historiesyn, speciellt när det gäller den egna kulturen..

Syftet med examensarbetet är att utveckla en förståelse för läxor i en årskurs sexa. Vi vill ta reda på antalet läxor som eleverna i en klass kan få, men även ta reda på vad själva syftet med läxorna är. Vi vill fördjupa oss i om pedagogerna och elevernas uppfattning om läxor ger stöd för lärande. Nedan presenteras vår frågeställning till examensarbetet. ? Vad är syftet med läxor? ? Hur många läxor får en elev i genomsnitt i veckan enligt pedagogerna och eleverna? ? Vad anser pedagogerna och eleverna om läxor? ? Vad är pedagogernas och elevernas uppfattning om läxor ger stöd för lärande? I teoretisk bakgrund har vi valt att ta upp om tidigare forskning angående läxor och vi har även tagit upp tre olika teoretiker: Vygotskij, Piaget och Gardner.

Syftet med denna uppsats är att få förståelse för svenska auktoriserade revisorers inställning och förhållande till revisionsutskott. Målet är också att klarlägga vilken betydelse revisionsutskotten, enligt revisorn, har på den svenska kapitalmarknaden och i det svenska näringslivet. Ytterligare ett syfte med studien är att undersöka om revisorerna anser att revisionsutskotten bidrar till ökad tillit och ett ökat förtroende på den svenska kapitalmarknaden. Metoden som har använts har en kvalitativ inriktning med en induktiv ansats. Informationen till studien samlades in genom semistrukturerade telefonintervjuer med svenska auktoriserade revisorer.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur personliga assistenter upplever att de ger brukare självbestämmande. Vad som framkom var att de personliga assistenterna vi samtalat med, anser att de i stor utsträckning ger sina brukare självbestämmande, men att de i vissa situationer inte har möjlighet att ge brukaren självbestämmande. Enligt 1994 års handikappsreforms huvudmål skall brukaren ha självbestämmande och inflytande över sitt eget liv och kunna delta i samhället på lika villkor som alla andra medborgare, vilket skulle kunna uppnås med hjälp av en personlig assistent. LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, 1993:387) har bidragit till att detta är möjligt för brukarna. De personliga assistenterna anser det vara problematiskt då LSS, vilken är en rättighetslag, krockar med Arbetsmiljölagstiftningen..

Syftet med min rapport är att skapa förståelse för hur lärare bör stödja elever med koncentrationssvårigheter under matematiklektioner. Resultatet har framkommit genom kvalitativa intervjuer med fyra specialpedagoger. I rapporten tar jag del av hur specialpedagogerna anser att koncentrationssvårigheter uttrycks under matematiklektioner samt hur de anser att man bör stödja eleverna. Resultatet visar hur man genom inlärningsmiljö samt inlärningsmetod kan stödja eleverna. Specialpedagoger menar att eleverna fokuserar bäst i ett avskalat klassrum.

SammanfattningTitel: Redovisning av utsläppsrätterFörfattare: Andersson, JennieGustafsson, EmmaProblemformulering:Vad anser företagen om handelssystemet med utsläppsrätter?Hur redovisar företagen sina utsläppsrätter?Hur anser revisorerna att utsläppsrätter skall redovisas?Hur ser nuvarande regler ut jämfört med IFRIC 3? (Vadinnebar tillbakadragandet av IFRIC 3 för företagen?)Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka hur några svenskaföretag har valt att redovisa sina utsläppsrätter, syftet är ävenatt utifrån ett revisorsperspektiv undersöka redovisning avutsläppsrätter.Metod: Vår undersökning är genomförd utifrån en kvalitativ metoddå vi ej är intresserade av att generalisera utan vi vill få endjupare förståelse av de intervjuade respondenternas syn påredovisning av utsläppsrätter. Vi har med anledning av dettavalt att genomföra åtta djupgående intervjuer.Undersökningsresultat: Undersökningsresultatet visar att samtligaföretagsrespondenter anser att handelssystemet medutsläppsrätter bidrar till en snedvriden konkurrens eftersomdet ej är globalt. Vidare visar undersökningen attrespondenterna ej är eniga om hur redovisning avutsläppsrätter skall ske för att det skall ge en så rättvis bildsom möjligt av företagets balansräkning. Detta kan bero påatt företag inom olika branscher har olika syn påutsläppsrätter.

Detta är en studie av ungdomars syn på diskriminering. Syftet med vår undersökning är att undersöka vad ungdomar anser att diskriminering är. Tidigare forskning visar att diskrimineringsbegreppet kan vara svårt att definiera och att ungdomar inte har kunskap om begreppets fulla innebörd. Våra kvalitativa intervjuer med sex ungdomar visar att diskrimineringsbegreppet är svårt att definiera och att deras definition av diskriminering stämmer överens med delar av barn- och elevskyddslagen. Med hjälp av teorier om intersektionalitet kan vi se att ungdomarna inte har tillräckliga kunskaper om vad diskriminering är och detta medför att de inte vet sina eller andras rättigheter inför barn- och elevskyddslagen..

Jansson, J & Johansson, J (2009). Elevers bedömning av lärare - rätt väg till högre yrkesstatus? Malmö: Lärarutbildningen Malmö högskola Examensarbetet behandlar bedömning av lärare utifrån KAMEL - projektet. Elva lärare har intervjuats kring detta, varav tre har deltagit i projektet. Syftet med examensarbetet är att undersöka vad lärare anser om projektet, hur de ser på relationen mellan lärarprofession och bedömning av lärare samt att synliggöra ett samhällsperspektiv på bedömning.

Under en period har myndigheter, forskning och skolpolitiker talat sig varma för begreppet inkludering och en skola för alla. Även i vår utbildning till specialpedagoger på lärarhögskolan i Stockholm har inkluderingsbegreppet varit frekvent förekommande. Syftet med denna studie är att undersöka hur pedagoger och skolledare definierar inkluderingsbegreppet samt försöka ta reda på hur de, med fokus på detta begrepp, uppfattar sin nuvarande verksamhet. Vi vill också undersöka vilka vinster och svårigheter som finns med inkludering enligt pedagogerna och skolledarna samt försöka ta reda på hur de anser att den optimala organisationen skulle kunna se ut med fokus på inkludering. Finns det likheter och skillnader mellan yrkesgrupperna i dessa frågor? Undersökningen genomfördes med två olika metoder, enkäter och intervjuer.