Sökresultat:
1436 Uppsatser om Anpassning och förändring - Sida 32 av 96
Kvotering till bolagsstyrelser : En argumenationsanalys avseende noterade bolag
Den svenska normprövningen utgörs av bland annat LagrÄdets förhandsgranskning. EU-rÀttens sÀrskilda stÀllning har föranlett ett intresse för att undersöka LagrÄdets verksamhet ur ett unionsrÀttsligt perspektiv. I uppsatsen har tre huvudkategorier av lagförslag identifierats: lag för införlivande av EU-direktiv, lag för annan EU-anpassning, samt nationellt initierade lagförslag. Analysen har syftat till att förstÄ hur EU-rÀtten kommer till uttryck i LagrÄdets yttranden över lagförslag ur de tre olika lagstiftningskategorierna. För frÄgan har de unionsrÀttsliga utgÄngspunkterna presenterats och Ätföljts av en diskussion om LagrÄdets verksamhet och roll.
Teamarbete hos tvÄ tryckerier
Under de senaste 20 Ären har teamarbete blivit vanligare, inte minst för att arbete i projektform ökar. Projektformen innebÀr Àven att arbete i skiftande eller temporÀra konstellationer förekommer och dÀrmed blir flexibilitet samt snabb anpassning i grupper en konkurrenskraft. I och med detta ökar behoven av att bygga och stÀrka grupper. (SjÞvold, 2008, s 10)
Syftet med rapporten Àr att studera nÄgra företag i den grafiska branschens syn pÄ sitt teamarbete och teambuilding genom en enkÀtundersökning, samt analysera resultatet med teambyggande teorier.
Resultatet av enkÀten har gett en översikt hur tryckeriernas anstÀllda upplever sitt teamarbete med tyngdpunkt pÄ mÄl och strategier, struktur och ansvar, socialt klimat samt kommunikation.
Att ledas av vÀrderingar : Hur anstÀllda upplever Employer Branding som styrmedel
Under de senaste decennierna har allt fler företag gÄtt över frÄn en hierarkisk organisationsstruktur till att vara mer decentraliserade. Denna förÀndring krÀver en anpassning av styrmedel. Employer Branding anvÀnds som verktyg för att vara en attraktiv arbetsgivare för bÄde befintlig och potentiell personal och innebÀr ett slags vÀrdestyrning. Studiens syfte var att undersöka hur Employer Brandingarbetet uppfattas av de anstÀllda. En fallstudie genomfördes dÀr sju anstÀllda pÄ ett företag intervjuades genom halvstrukturerade kvalitativa intervjuer.
Motivation i skolan- Kan idrott pÄverka motivationen för skolans arbete?
Abstrakt
NÀrwall C. (2008). Kan idrott pÄverka motivationen för skolans arbete? Can sports be an educational motivator for school results?
LÀrarutbildningen, Malmö Högskola.
Syftet med studien Àr att undersöka om elevens medverkan i föreningsverksamheten inom idrott kan pÄverka motivationen för skolans arbete. För att fÄ svar pÄ syftet har studien anvÀnt sig av tvÄ olika metoder, kvalitativ och kvantitativ undersökning, i detta fall intervjuer och enkÀter.
Naturvetenskaplig undervisning med funktionshindrade elever : En intervjustudie pÄ grundskolans senare Är och gymnasiet
Detta arbete Àr en intervjustudie med lÀrare och funktionshindrade elever pÄ högstadiet samt gymnasiet. Syftet med denna studie Àr att undersöka om och i sÄ fall hur lÀrarna anpassar sin undervisning till förmÄn för integration av elever med fysiska funktionshinder. Ett ytterligare syfte Àr att undersöka hur de fysiskt funktionshindrade eleverna upplever sin situation i klassen och hur vÀl de anser att dessa anpassningar, om de existerar, fungerar. Jag har personligen intervjuat lÀrare och funktionshindrade elever för att fÄ höra deras personliga erfarenheter och Äsikter i frÄgan. Detta för att fÄ en sÄ tydlig bild som möjligt av deras situation.
"Inga konstigheter" : en intervjustudie av idrottslÀrares Äsikter kring rörelsehinder i undervisningen.
Rörelsehinder i undervisningen Àr ett fenomen som stÀller vissa krav pÄ en lÀrare i Idrott och hÀlsa, eftersom Àmnet har en fysisk prÀgel. Faktum Àr att undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsÀttningar och behov, men hur tÀnker lÀrarna kring detta?Syftet med examensarbetet Àr att undersökaidrottslÀrares Äsikter kring undervisning med rörelsehindrade elever i grundskolan. För att fÄ svar pÄ frÄgestÀllningar kring detta intervjuades fem lÀrare med yrkeserfarenhet mellan 3-12 Är. Resultatet av deras utsagor tillhandahÄller hur de anser att man bör arbeta med rörelsehinder i undervisningen, samt vilka svÄrigheter och möjligheter de kan se.
FörÀndringar i dagliga aktiviteter efter höftfraktur: erfarenheter hos Àldre kvinnor
Syftet med denna studie var att beskriva erfarenheter av förÀndringar i dagliga aktiviteter efter ett falltrauma som resulterat i en höftfraktur. Data samlades in via kvalitativa intervjuer med sex kvinnor i Äldrarna 77 till 84 Är. Analysen genomfördes sedan utifrÄn en innehÄllsanalys vilket resulterade i tre kategorier: ?Aktiviteter tillsammans med andra har minskat?, ? Behov av assistans för att kunna utföra aktiviteter? samt ? Aktiviteter möjliggörs genom anpassning? Resultatet visar att flertalet av informanternas dagliga aktiviteter har förÀndrats efter höftfrakturen. Informanternas erfarenheter avspeglar hur de idag utför fÀrre aktiviteter tillsammans med andra vilket medfört att de Àr mer begrÀnsade till att utföra aktiviteter i hemmet.
Sjuksköterskans insatser för medvetenhet om smittspridning av HIV/AIDS
HIV/AIDS Àr en av de största epidemierna i modern tid. Sedan sjukdomen upptÀcktes för 27 Är sedan har den orsakat 25 miljoner mÀnniskors död. Personer med kunskap om HIV-smittvÀgar, preventiva ÄtgÀrder samt utvecklad sjÀlvförmÄga har ofta högre medvetenhet om risker. Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskans insatser för att förÀndra individers medvetenhet om smittspridning av HIV/AIDS. Metoden som anvÀndes var en litteraturstudie.
?Fröken! Er choklad Àr utmÀrkt? Franskt vous-tilltal och titlarna Madame, Mademoiselle och Monsieur i undertexter pÄ svenska
I denna uppsats undersöks översĂ€ttning av vous-tilltal i sex svenska undertextningar av franska filmer. Ăven översĂ€ttning av titlarna Mademoiselle, Monsieur och Madame undersöks, eftersom dessa titlar förekommer i samband med vous-tilltalet. Resultaten visar att kĂ€llsprĂ„kstrogenhet Ă€r den vanligaste övergripande strategin i materialet nĂ€r det gĂ€ller vous-tilltalets pronomenformer, men att strategin mĂ„lsprĂ„ks-anpassning Ă€ven förekommer. Titlar som Madame undertextas med en övergripande kĂ€llsprĂ„kstrogen strategi i alla materialets filmer. Den mĂ„lsprĂ„ksanpassade strategin Ă€r vanligare i materialets dokumentĂ€rer Ă€n i fiktionsfilmerna.
Myndigheten 2.0 : En komparativ analys av tvÄ myndigheters Facebooksidor
I denna komparativa analys av den interpersonella nivÄn jÀmförs Polisens och Arbetsmiljöverkets kommunikation med allmÀnheten pÄ Facebook. Analysen har som syfte att undersöka hur de tvÄ myndigheterna försöker förlika sig med FacebookanvÀndarna och skapa relationer genom sprÄket. UtgÄngsunkten för analysen och jÀmförelsen Àr att myndigheter verkar ha svÄrt att anpassa sitt sprÄk pÄ Facebook eftersom myndigheter Àr en offentlig verksamhet medan Facebook Àr en verksamhet som frÀmst Àr privat. Resultatet visar att Polisen och Arbetsmiljöverket har olika strategier för att kommunicera pÄ Facebook och att Arbetsmiljöverket har kommit lÀngre i sin anpassning till idén om webb 2.0. Polisen utövar mer kontroll pÄ vilket sÀtt FacebookanvÀndare kan interagera med dem.
LÄt hjÀrtat va me : sjuksköterskans stöd i egenvÄrdsÄtgÀrder vid hjÀrtsvikt
Bakgrund:HjÀrtsvikt blir allt vanligare. Det krÀvs stor förÀndring och anpassning av livssituationen för bÄde patienter och anhöriga. MÄnga av de som fÄr diagnosen saknar kunskap om hur de pÄverkas fysiskt, psykiskt och socialt. Syfte: Att belysa forskning som beskriver sjuksköterskans stöd i egenvÄrdsÄtgÀrder som kan ge ökat vÀlbefinnande hos patienter med kronisk hjÀrtsvikt. Metod: En litteraturstudie valdes dÀr tretton artiklar har analyserats.
ATT ST?RKA PERSONER SOM INTE ORKAR Arbetsterapeuters resonemang om meningsfulla aktiviteter vid mental fatigue
Bakgrund Det m?nniskan g?r utvecklar vem hon ?r och det ?r naturligt att skapa mening i
vardagliga aktiviteter. N?r aktiviteter som ?r meningsfulla att g?ra inte utf?rs p?verkar
det h?lsan negativt. Att drabbas av mental fatigue leder till en nedsatt f?rm?ga att
hantera och utf?ra vardagliga aktiviteter.
Planera i ett grönomrÄde - En fallstudie i Ronneby Kommun
Hur planerar man förtÀtning av stÀder dÀr grönytor vÀljs ut för ny
exploatering? Det Àr vad arbetet i huvudsak vill ha svar pÄ. StÀderna vill bÄde
expandera och integreras i ett urbant liv och samtidigt ha tillgÄng till mycket
grönt. Det urbana stÄr för den tÀta staden med sociala möten, kommunikationer
och service etc. medans det gröna stÄr för friytor, grönomrÄden och grönska i
stÀderna.
Ronneby Àr en kommun likt mÄnga kommuner som har den hÀr problematiken mellan
urbanitet och natur.
Att flytta ifrĂ„n sitt hem sent i livet : Ăldre personers erfarenheter av att flytta till servicehus
Att behÀrska tvÄ sprÄk och tvÄ lÀnders syn pÄ pedagogik Àr en bra förutsÀttning om man vill undersöka och jÀmföra dessa tvÄ lÀnders syn pÄ barn med funktionsnedsÀttning. Syftet med föreliggande uppsats Àr dÀrmed att belysa hur skolans styrdokument i Sverige och i Ungern formulerar och beskriver barn med funktionsnedsÀttning. En del av syftet Àr ocksÄ att finna likheter och skillnader mellan det svenska och det ungerska styrdokumentet.Som material till ÀndamÄlet anvÀnds den nya svenska Skollagen (2010) och den ungerska Utbildningslagen (1993). Analysen genomfördes med analysverktyget diskursanalys dÀr jag har analyserat sprÄket som beskriver barn med funktionsnedsÀttning.Resultaten visar att bÄda skollagarna har en tydlig koppling till de gÀllande internationella dokumenten dÀr allas lika vÀrde poÀngteras. Den svenska Skollagen har dessutom en relationell och deltagande syn pÄ funktionsnedsÀttning medan den ungerska Utbildningslagen, som Àr 17 Är Àldre Àn den svenska lagen, betonar en kompensatorisk och individinriktad syn..
Införande och anpassning av Rational Unified Process
Arbetet bygger pÄ att de informationssystem som anvÀnds idag men som blir allt Àldre och dÀrigenom inte klarar de krav som stÀlls pÄ dem. Detta medför att informationssystemen mÄste migreras till modernare plattformar, dÄ företagen dels inte klarar sig utan dess nuvarande funktionalitet och dels mÄste vidareutveckla systemen.Detta arbete tar upp olika sÀtt som detta kan genomföras pÄ och vilka problem som kan komma att uppstÄ nÀr detta sker. För att kunna undersöka detta sÄ genomfördes ett antal migrationer. SprÄken som migrationen kommer att ske mellan Àr Visual Basic 6 och Visual Basic .net. Migrationerna kommer att ske med hjÀlp av ett migrationsverktyg, samt ett ramverk som i arbetet skrÀddarsys för just arbetets typ av migrationer.Det arbetet kommer fram till Àr att det sker problem vid anvÀndande av ett verktyg och Àven att det inte ger tillrÀckligt med respons pÄ vad som gÄtt snett under migrationerna..