Sökresultat:
1436 Uppsatser om Anpassning och förändring - Sida 16 av 96
Effekten av empowerment vid egenva?rd fo?r personer med diabetes mellitus typ 2
Bakgrund: Diabetes mellitus typ 2 fo?rva?ntas o?ka drastiskt de kommande a?ren. Fo?r att uppna? fo?ra?ndring beho?ver personerna fa? insikt och fo?rsta?else fo?r sambandet mellan delar i egenva?rd. Empowerment har visat sig vara av betydelse fo?r att uppna? egenkontroll och sja?lvsta?ndighet i egenva?rd.Syfte: Syftet var att beskriva effekten av empowerment pa? egenva?rd hos personer med diabetes mellitus typ 2.Metod: En litteraturo?versikt har genomfo?rts baserad pa? vetenskapliga artiklar med kvantitativ design och analyserades enligt Fribergs trestegsmodell.Resultat: Resultatet a?r en sammansta?llning av totalt tio artiklar besta?ende av ett sjukdoms- specifikt- eller patientdrivet program inneha?llande empowermentinterventioner.
Anpassning som förutsÀttning - Sjuksköterskans erfarenheter av att vÄrda vuxna patienter med multiresistenta bakterier : En intervjustudie
Patienter som Àr bÀrare av multiresistenta bakterier (MRB) upplever i mÄnga fall ensamhet, bristande information, lÀngre vÀntetider och dÄlig kunskap hos sjukhuspersonalen. Sjuksköterskans kunskapsnivÄ har stort samband med organisationskulturen, graden av engagemang till vÄrden samt erfarenhet av att vÄrda patienter med MRB. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vÄrda vuxna patienter med MRB. En kvalitativ intervjustudie som utgick frÄn semistrukturerade frÄgor genomfördes pÄ tvÄ kirurgavdelningar vid ett sjukhus i mellersta Sverige. Deltagarna var sjuksköterskor mellan 25-45 Är gamla med 3-15 Ärs erfarenhet inom yrket.
Det Àr vÀl bara att Äka hem!
Expatriering Àr nÀr en organisation tillfÀlligt placerar en medarbetare utomlands. BenÀmningen pÄ medarbetaren under detta utlandsuppdrag Àr expatriat. Ett kritiskt moment vid expatriering Àr expatriatens anpassning till det nya vÀrdlandet. Detta moment finns mycket forskning och studier kring och organisationen lÀgger ofta mycket resurser pÄ denna anpassning. Ett annat kritiskt moment Àr repatrieringen vilket Àr benÀmningen för den process dÄ expatriaten skall Äteranpassas till hemorganisationen och hemlandet.
Ett liv med stomi
Att fÄ en stomi kan pÄ mÄnga sÀtt pÄverka en mÀnniskas liv, dÄ mycket tankar och kÀnslor uppstÄr och sjÀlvuppfattningen förÀndras. Orsaker till att en stomi anlÀggs kan vara inflammatoriska tarmsjukdomar som Ulcerös Colit och Morbus crohn, men Àven kolorektal cancer. En stomi Àr en konstgjord förbindelse mellan tarmen och hudytan som anvÀnds för att tömma tarminnehÄllet. NÀr en stomi anlÀggs dras tarmen ut genom en öppning i bukvÀggen, vrÀngs ut och in och sys sedan fast intill huden. Det finns ett flertal olika stomier beroende pÄ vilken del av tarmen som Àr drabbad.Syftet Àr att belysa upplevelsen av att leva med stomi ur ett livsvÀrldsperspektiv.
Skeppsbron: En vÀg mot ett mer integrerat hÄllbarhets- och klimatanpassningsarbete i Göteborg?
Att vi gÄr en vÀrld till mötes som blir mer och mer pÄverkad av klimatförÀndringarna Àr ingen nyhet. I vilken takt eller exakt vilka effekter dessa förÀndringar kommer att leda till, Àr osÀkra. För att minska konsekvenserna av klimatförÀndringarna har fokus hitintills, vÀrlden över, legat pÄ att minska utslÀppen av vÀxthusgaser till atmosfÀren. Under de senaste Ären har dock forskare insett att det blir allt viktigare att Àven anpassa omrÄden till klimatförÀndringarnas effekter. Klimatanpassning Àr extra viktigt i kuststÀder, som Àr sÀrskilt utsatta för havsnivÄhöjningar och dÀr Àven stora socio-ekonomiska vÀrden Àr samlade.
"Kla?derna go?r mannen" - Go?r kla?der politik?
Mode i politiken - ett omskrivet a?mne i media. Det stra?cker sig fra?n Mona Sahlins va?ska till Carl Bildts camouflagekavaj. Pa? liknande sa?tt blev Nya Moderaternas "kla?dkod" fo?rema?l fo?r debatt.
Motivationsstrategier : Hur svenska SME:s arbetar med att motivera sin personal i Sverige och Kina
Som en följd av den globalisering som sker av samhÀllet har mÄnga företag etablerat sig utomlands. Detta medför att organisationerna kommer i kontakt med frÀmmande kulturer som innebÀr nya utmaningar. Det Àr dÀrmed av vikt att undersöka vad som motiverar mÀnniskor i olika lÀnder för att företagen skall kunna övervÀga en anpassning av sina motivationsstrategier.Uppsatsens syfte Àr att undersöka hur svenska företag med kontor i sÄvÀl Sverige som Kina anvÀnder sig utav motivationsstrategier för att motivera sin personal. Vidare vill vi undersöka skillnaderna mellan vad som motiverar en svensk respektive en kinesisk anstÀlld och hur ledningen anpassar och arbetar med motivationsstrategier som styrmedel.Arbetet har framstÀllts, bearbetats och analyserats genom en kvalitativ forskningsmetod. Empiriskt material har samlats in genom djupintervjuer med fyra internationellt inriktade svenska företag. Förtagen Àr aktiva pÄ sÄvÀl den svenska som den kinesiska marknaden och faller under benÀmningen Small and Medium Size Entrerprices.
Ăversyn av produktionslayout
Det hÀr examensarbetet har utförts pÄ Metso Paper Karlstad AB, Karlstad. Arbetet ingÄr som avslutande del i maskiningenjörsprogrammet vid Karlstads universitet. Metso Paper Karlstad AB tillverkar mjukpappersmaskiner vilket man har gjort i drygt hundra Är. Idag Àr man en vÀrldsledande leverantör med kunder över hela vÀrlden, hÀlften av vÀrldens mjukpapper (tissue) tillverkas idag pÄ en maskin levererad frÄn Metso.  Produktionen vid Metso Paper Karlstad AB har under Ären genomgÄtt ett antal omorganisationer, vilka har pÄverkat tillverkningen. NÄgon större anpassning av verkstadslayouten har inte gjorts under de gÄngna Ären vilket i sin tur har pÄverkat produktiviteten.
Hinder och möjligheter med att nÄ en bred mÄlgrupp ? hos Fast Fashion-företag
Detaljhandeln Àr idag prÀglad av hög konkurrens och mÄnga aktörer som slÄss om sammasegment. Fast Fashion med sina snabba produktlivscykler och lÄga prissegment trots en högmodegrad, har lett till att konsumtionsmönstret förÀndrat konsumenternas beteende genomderas krav pÄ stÀndiga uppdateringar av sortimentet. Dagens kunder krÀver mer Àn enbart ettlÄgt pris för att attraheras, vilket krÀver att Àven Fast Fashion-företagen adderar ytterligarevÀrden. Imagen och kÀnslan för varumÀrket spelar dÀrför en stor roll Àven för Fast Fashionföretagoch inte enbart för mÀrken som agerar inom en högre prisklass. För att kunnatillfredstÀlla det kunden efterfrÄgar krÀvs av företaget att de tydligt identifierat sin mÄlgruppför att kunna anpassa erbjudandet efter just dem.
GlobaliseringsrÄdet : Maktens vilja och verktyg i skapandet av konsensus
Studien tar sin utgÄngspunkt i den svenska regeringens GlobaliseringsrÄd dÀr rÄdets underlagsrapporter skapat del av den empiri som vÄrt resultat bygger pÄ. Studien visar pÄ hegemonin i de rÄdande förestÀllningar om samhÀllsutveckling i samband med globalisering. Detta skrivs fram i olika författares bidrag till GlobaliseringsrÄdet fram till maj 2009 och dÀr studien har syftat till synliggöra det som av GlobaliseringsrÄdet osynliggjort. .
"Jag Àr inte bara invandrare, jag Àr lÀrare" - en kvalitativ studie om utlÀndska lÀrares identitetsförÀndring under den kulturella och professionella anpassningen
Syfte: Mitt syfte Àr att undersöka vad för erfarenheter de utlÀndska lÀrarna tagit med sig och hur dessa erfarenheter frÄn hemlandet pÄverkar deras lÀrararbete i Sverige. Hur ?översÀtter? de sina kunskaper och konstruerar sin lÀraridentitet, vilken roll spelar deras bakgrund i anpassningen till svensk skolkultur? Processen att skapa en lÀraridentitet och dess roll i ett interkulturellt möte Àr de frÄgor som jag skulle vilja fördjupa mig i med detta arbete. Teori: Jag analyserar intervjusvaren med hjÀlp av Kims teori om interkulturella anpassningen och Goffmans interaktionsteori och teori om stigmatisering. Dessutom, anvÀnder jag Baumans teori om ?flytande? samhÀlle dÀr identitetsskapande Àr en stÀndigt pÄgÄende process.
BehÄller skandinaver sin skandinaviska ledarstil nÀr de leder i Kina?
Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur ledare förÀndrar eller anpassar sitt sÀtt att leda, nÀr de arbetar i en annan kultur Àn den de Àr uppvÀxta i. Vi avgrÀnsar studien till att studera skandinaviska ledare i Kina som leder kineser. Vi har genomfört 11 intervjuer med skandinaviska ledare, bÄde pÄ plats i Kina och i Sverige. Vi har Àven intervjuat en svenskfödd kines och diskuterat kinesisk kultur och kinesiskt ledarskap med honom. VÄrt empiriska resultat utgörs av de 11 intervjuerna och som teoretiskt stöd har vi utfört litteraturstudier med fokus pÄ ledarskap, kultur och interkulturell intelligens.
Klimatanpassningen i Sverige, Finland och Holland : Styrningens uppbyggnad, problem och möjligheter
För att möta kommande klimatförÀndringar behövs klimatanpassning vilket innebÀr att skydda samhÀllet mot klimatförÀndringarna och ta tillvara eventuella möjligheter. Olika lÀnder har tillÀmpat olika sÀtt att styra anpassning, vilka generellt kan delas in i top-down och bottom-up styrning. Dessa styrformer generar olika problem och möjligheter för implementering. Till exempel sÄ brister ofta styrning genom top-down implementeringen pÄ lokal nivÄ, medan bottom-up ofta försvÄras av att lokala aktörer saknar resurser i implementering. I denna litteratur och dokumentsbaserade studie undersöker vi aktuell forskning och policydokument för att med stöd av Environmental Governance-teorin, klargöra styrningsformernas uppbyggnad, effektivitet, problem och möjligheter.
Stabilitet eller förÀndring? : Personalomsa?ttningens inverkan pa? kunskapsdelning i tva? ledningsgrupper
Medarbetarnas kunskap och kompetens a?r fo?retagens viktigaste resurs fo?r att ha?lla sig konkurrenskraftiga. Det a?r da?rfo?r av sto?rsta vikt att denna resurs bevaras och utvecklas inom organisationen genom kunskapso?verfo?ring mellan ansta?llda. Fo?retags ledningsgrupper besta?r av individer som anses ha ho?g kunskap och kompetens och som tillsammans ansvarar fo?r hela verksamheten.
SkÄnsk Livskraft ? vÄrd och hÀlsa : Àr implementeringen avslutad. Del 2: En intervjustudie
Region SkÄne Àr en politisk organisation med komplexa verksamheter. Ledar-skap innebÀr i sig i dag att arbeta med förÀndring. Ideliga förÀndringar inom sjukvÄrden skapar bilden av ledare och medarbetare som autonoma kameleont-mÀnniskor, i stÀndig anpassning ute i den kliniska vardagen. Min intervjustudie vÄren 2004, utgörs av nio personer, tjÀnstemÀn och mellanchefer i sjukvÄrden. Studien Àr en genomgÄng av sjukvÄrdsdokument 2004, och redovisning av inriktningen i skÄnsk sjukvÄrd.