Abstrakt Närwall C. (2008). Kan idrott påverka motivationen för skolans arbete? Can sports be an educational motivator for school results? Lärarutbildningen, Malmö Högskola. Syftet med studien är att undersöka om elevens medverkan i föreningsverksamheten inom idrott kan påverka motivationen för skolans arbete. För att få svar på syftet har studien använt sig av två olika metoder, kvalitativ och kvantitativ undersökning, i detta fall intervjuer och enkäter.

I läroplanen för förskolan (Lpfö98) beskrivs förskolan som en social och kulturell mötesplats som skall stärka och förbereda barnen för ett liv i ett allt mer internationaliserat samhälle (Lpfö98). Syftet med denna studie är att jag med detta som utgångspunkt har tittat närmre på förskolelärares egna tankar och funderingar kring detta, hur förskolelärare känner inför de mångkulturella direktiven som läroplanen anger och hur de tycker att man rent praktiskt skall uppfylla dessa mål. Studien tar även upp hur förskolelärarna upplever sina egna kunskaper för att bidra till att barnen utvecklar sin förmåga att förstå och leva sig in i andras kulturer och värderingar.Det är en kvalitativ studie där fyra intervjuer har gjorts med slumpvalda förskolelärare från en förutbestämd stadsdel. I studien framkom att samtliga förskolelärare ser att förskolan besitter en mångfald som de ser positivt på. Denna mångfald ställer krav på en interkulturell pedagogik hos förskolelärarna, för att man på ett mer effektivt och medvetet sätt skall kunna arbeta för de mångkulturella direktiven som anges i Lpfö98.Slutsatserna av studien är att förskolelärarna upplever ett behov av fortbildningar i strävan mot ett mer interkulturellt förhållningssätt.

Jag har i detta arbete med utgångspunkt från vetenskaplig litteratur tolkat och analyserat vad olika perspektiv på grupper och grupputveckling kan innebära för lärares vardag i arbetslag. Tolkningarna ska inte ses som något heltäckande utan syftar tillatt ge en möjlig beskrivning av hur lärare i arbetslag kan påverkas.Mina frågeställningar är:· Vad kan olika perspektiv på grupper innebära för lärares vardag i arbetslag?· Vad kan grupputveckling innebära för lärares vardag i arbetslag? Resultatet eller tolkningarna består av möjliga sätt att se på hur arbetslag och lärare kan påverkas av grupperspektiv och grupputveckling..

1980 infördes teknikämnet som obligatoriskt ämne i grundskolan. När sedan Lpo 94 kom fick det en egen kursplan med mål uppsatta redan för år 5. Sedan dess har det gått några år och olika undersökningar som har gjorts har visat att teknikämnet inte ser ut som det borde göra enligt läroplanen. Syftet med detta arbete är att gå in och titta på faktorer som varit med och påverkat denna utveckling av ämnet. Arbetet är främst byggt på ett empiriskt tillvägagångssätt.

Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur två grundskolors lärare och elevhälsoteam arbetar för att stödja elever i förorten till ökad måluppfyllelse. 1. Hur resonerar lärare kring vilket stöd elever i förorten behöver för ökad måluppfyllelse?2. Hur resonerar skolans elevhälsoteam kring vilket stöd elever i förorten behöver för ökad måluppfyllelse?3. Vilken typ av stöd ger lärare och elevhälsoteam i förortens skola?Teori:Som teoretisk bakgrund används det sociokulturella perspektivet på lärande. Det innebär att lärande sker med utgångspunkt i sitt sammanhang. Vidare beskrivs även specialpedagogik och dess olika perspektiv.

Detta arbete är en intervjustudie med lärare och funktionshindrade elever på högstadiet samt gymnasiet. Syftet med denna studie är att undersöka om och i så fall hur lärarna anpassar sin undervisning till förmån för integration av elever med fysiska funktionshinder. Ett ytterligare syfte är att undersöka hur de fysiskt funktionshindrade eleverna upplever sin situation i klassen och hur väl de anser att dessa anpassningar, om de existerar, fungerar. Jag har personligen intervjuat lärare och funktionshindrade elever för att få höra deras personliga erfarenheter och åsikter i frågan. Detta för att få en så tydlig bild som möjligt av deras situation.

Rörelsehinder i undervisningen är ett fenomen som ställer vissa krav på en lärare i Idrott och hälsa, eftersom ämnet har en fysisk prägel. Faktum är att undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov, men hur tänker lärarna kring detta?Syftet med examensarbetet är att undersökaidrottslärares åsikter kring undervisning med rörelsehindrade elever i grundskolan. För att få svar på frågeställningar kring detta intervjuades fem lärare med yrkeserfarenhet mellan 3-12 år. Resultatet av deras utsagor tillhandahåller hur de anser att man bör arbeta med rörelsehinder i undervisningen, samt vilka svårigheter och möjligheter de kan se.

Det här är en studie som genom ett normkritiskt perspektiv tittar på barnbokens plats som material i förskolan. Syftet med studien är att få en fördjupad förståelse för varför barnboken är ett så populärt pedagogiskt hjälpmedel i förskolan och vilka antaganden som ligger till grund för detta. Undersökningen utfördes genom intervjuer med sju pedagoger och fokus för intervjufrågorna var antaganden kring barnböcker och deras användning samt antaganden kring andra sagoberättarformer. Resultatet visade att barnboksanvändandet blivit en norm för förskolor och att detta kan ha att göra med varför de flesta pedagoger jag intervjuade var skeptiska till andra former, då främst tekniska så som film, dator och iPad..

Syftet med min uppsats har varit att se om en bildorienterad undervisning kan påverka och stimulera lärandet hos elever. Jag har därför följt undervisningen i en åk 3 - 5 som kallas ?bildklass? på Centralskolan i Kristianstad, där jag försökt se vilka metoder som använts i lärandeprocessen. Jag har intervjuat klassläraren och gett enkäter rill elever och föräldrar. Jag har sökt svar på vilka konsekvenser som följer på ett lärande genom bilder.

Detta arbete är en textanalys av hur några svenska läroböcker i matematik introducerar algebra speglat i van Hieles teorier om tankenivåer vid inlärning. Van Hieles teorier poängterar språket som kunskapsbärare i matematik vilket går som en röd tråd genom analysen. Generellt börjar läroböckerna på van Hieles tankenivå 3. Enligt van Hieles teorier borde undervisningen i algebra börja på nivå 1, vilket då blir lärarens uppgift att göra utan stöd av matematikboken. Förslag på arbetssätt för nivå 1 och 2 ingår..

The purpose of the present study is to explore differences in the musical opinions and preferences and the quality of written language between pupils of two age groups (12 and 17 resp). Two classes were chosen, one from each age level. Each class/group was also divided by gender. The pupils asked to write an essay on their musical opinions and preferences. The essays were analyzed with respect to musical content and linguistic form.

Syftet med denna studie var att beskriva erfarenheter av förändringar i dagliga aktiviteter efter ett falltrauma som resulterat i en höftfraktur. Data samlades in via kvalitativa intervjuer med sex kvinnor i åldrarna 77 till 84 år. Analysen genomfördes sedan utifrån en innehållsanalys vilket resulterade i tre kategorier: ?Aktiviteter tillsammans med andra har minskat?, ? Behov av assistans för att kunna utföra aktiviteter? samt ? Aktiviteter möjliggörs genom anpassning? Resultatet visar att flertalet av informanternas dagliga aktiviteter har förändrats efter höftfrakturen. Informanternas erfarenheter avspeglar hur de idag utför färre aktiviteter tillsammans med andra vilket medfört att de är mer begränsade till att utföra aktiviteter i hemmet.

HIV/AIDS är en av de största epidemierna i modern tid. Sedan sjukdomen upptäcktes för 27 år sedan har den orsakat 25 miljoner människors död. Personer med kunskap om HIV-smittvägar, preventiva åtgärder samt utvecklad självförmåga har ofta högre medvetenhet om risker. Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskans insatser för att förändra individers medvetenhet om smittspridning av HIV/AIDS. Metoden som användes var en litteraturstudie.

I denna uppsats undersöks översättning av vous-tilltal i sex svenska undertextningar av franska filmer. Även översättning av titlarna Mademoiselle, Monsieur och Madame undersöks, eftersom dessa titlar förekommer i samband med vous-tilltalet. Resultaten visar att källspråkstrogenhet är den vanligaste övergripande strategin i materialet när det gäller vous-tilltalets pronomenformer, men att strategin målspråks-anpassning även förekommer. Titlar som Madame undertextas med en övergripande källspråkstrogen strategi i alla materialets filmer. Den målspråksanpassade strategin är vanligare i materialets dokumentärer än i fiktionsfilmerna.

Abstract My purpose of doing this study is to investigate the culture of delivering education in a strange combination of subjects labelled ?Language choice Swedish/English?. The activity however exists without curriculum, syllabus or certification. I want to put study the problem of delivering an educational activity without national certification. I will use a hermeneutic approach and render properly the headmaster?s, the teachers? and the students? views on the activity in one school.