This report summarize a simple and efficient way to convert 2D into 3D designs. It explains the benefits of a 3D design compared with 2D, and how those benefits may be used.It will also give the reader a presentation of the company Clean Air Technologies, which for the most part constructs cleaning facilities for power plants. How to create 3D-libraries for some of those facilities will be introduced in this composition.The collaboration with Clean Air Technologies has resulted in several 3D animated movies and rendered images. This has increased the quality of the companies offer presentations, which has made it easier for the prospective customer to get an improved overall image of the power plant design..

Ungdomspsykopati tillsammans med normbrytande beteende är ett outforskat ämne på uppgång. Denna studie undersökte ifall skyddsfaktorer i form av föräldraegenskaper och ungdomars anpassning till skolan påverkar psykopatiska drag och normbrytande beteende, var för sig och tillsammans. Data som har använts kommer från ett stort urval av ungdomar från skolor i en medelstor svensk stad. Resultaten visade att föräldrafaktorer endast predicerar en ökning i psykopatiska drag och normbrytande beteende. God anpassning till skolan minskade både psykopatiska drag och normbrytande beteende.

Syftet med denna studie var att undersöka programmet Pedagogik med inriktning ungdoms ? och missbruksvårds påverkan på studenters subjektiva beteende gentemot personer med missbruksproblematik. Som metod i denna kvantitativa uppsats användes frågeformulär för insamling av data. Respondenterna var utexaminerade behandlingspedagoger samt förstaårsstudenter vid programmet pedagogik med inriktning ungdoms- och missbruksvårds. Resultatet pekade på en påverkan av attityder, sociala normer samt tron på den egna förmågan, vilka tillsammans utgjorde grunden till beteende, bland majoriteten av de utexaminerade studenterna.

Erfarenheten tyder på att många lärare upplever det som svårt att anpassa undervisningen utifrån varje enskild elevs behov, trots att det står i läroplanerna. Syftet med uppsatsen är att beskriva lärares tankar kring anpassning av undervisning så att den tillgodoser alla elevers behov i en klass. Detta är en kvalitativ studie baserad på intervjuer med fyra lärare, där vi bl.a. utgick från fallbeskrivningar, som beskriver fem elever med olika behov.Den här undersökningen efterfrågar en variation av lärarnas tankar kring anpassning av undervisningen utifrån alla elevers behov. Något som framkom i resultatet var att förhållningssättet gentemot eleverna är viktigt, att läraren bemöter dem med respekt.

Syftet med vårt arbete var att jämföra Montessoripedagogik, traditionell pedagogik och Waldorfpedagogik utifrån föräldrasamverkan, skolförberedelse, kunskapssyn, pedagogens roll och synen på barns förutsättningar att lära. Vidare under forskningsarbetets gång har vi intervjuat verksamma pedagoger inom de valda pedagogikerna. Vårt arbete har resulterat i jämförelser där vi har försökt tydliggöra likheter och skillnader inom de olika pedagogikerna. De slutsatser vi kan dra av detta forskningsarebete är att ingen förskola är den andra lik miljömässigt men att förskolor med samma pedagogik har liknande drag. Vidare beskrivs liknande arbetssätt på olika vis inom de olika pedagogikerna..

Syftet med denna uppsats är att belysa tre övergripande områden rörande lekterapi och lekterapeuter. De tre områdena är: Metoder och syften med lekterapi - Lekterapeuternas syn på lek, terapi och pedagogik - Lekterapeuternas egen yrkesroll och funktion. Denna uppsats är en kvalitativ studie med halvstrukturerade intervjuer som metod. I uppsatsen vill jag ur ett inifrånperspektiv belysa lekterapeuternas uppfattning kring lek, pedagogik och terapi, samt lekterapins syfte och metoder. Lekterapeuternas yrkesroll kommer även att belysas i studien utifrån informanternas egna berättelser om sin roll och funktion.

Metoder för en genusmedveten pedagogik kan se olika ut på förskoleavdelningar i Sverige år 2007. I vår studie har vi genom intervjuer sökt svar på vilka former lärare på förskolan väljer att arbeta efter då en första förståelse och inblick förvärvats i vad genus och jämställdhet innebär. Vi har dessutom varit intresserade av och fördjupat oss kring vilken respons lärare på förskolan upplever att de får på den genusmedvetna pedagogik som genomförs ute på förskola, dels från föräldrar och kollegor dels från rektor och politiker.På många förskolor pågår det idag en diskussion om en genusmedveten pedagogik och hur denna ska utformas, likväl som det på många förskolor finns ett svalt intresse för frågan. Lärares yttranden relateras i vår studie till en rad teorier, vilka dels rör metodikdelen dels det gensvar pedagogiken genererar. I vår studie konstaterar vi att lärares förhållningssätt är den metod som framhålls som viktigast av de tillfrågade.

Människan som är i behov av vårdande inom omvårdnad behöver pedagogiskt lärande i form av stöd från sjuksköterskan inför de frågor och utmaningar de ställs inför. Hur pedagogiskt lärande utformas i olika vårdsituationer är ännu inte tillräckligt vetenskapligt utforskat, vilket gör att det är viktigt att kartlägga problematiken kring bristen på pedagogiskt lärande i omvårdnad. Syftet var att identifiera vad pedagogiskt lärande är inom omvårdnad. Metoden som använts är en litteraturstudie med 8 vetenskapliga artiklar som lades till grund för resultatet. Resultatet visade sex olika underteman; pedagogiska brister, pedagogisk innovation, sjuksköterskan, patientens livsvärld, pedagogisk ömsesidighet samt pedagogisk omvårdnad och som bildade huvudtemat ?Med andras ögon?.

Vi har genom samtalsintervju försökt att få en bild av några lärares attityder till svenskhet, både utifrån sig själva och utifrån sin yrkesroll. Vi har undersökt hur de ser på interkulturell pedagogik och på vilket sätt de väver in den i sin undervisning. I studien har vi även försökt få en bild av hur man kan urskilja en immanent pedagogik utifrån lärarnas svar. Sammanlagt ingår 10 lärare i studien, varav hälften är svensklärare och hälften är svaslärare (svenska som andraspråklärare). Studien har en jämförande diskussion, huruvida svaren skiljer sig åt mellan svensklärare och svaslärare.Vi kom fram till att svaslärarna i högre grad var medvetna om svenskheten i sin yrkesvardag än svensklärarna.

Abstract                                                                                                                                                                                        Åsa Kippel Montessoripedagogiken ? En studie om en tidlös pedagogik?Montessori pedagogy - A study on a over time education?                                                                                                                                                  Antal sidor: 29Syftet med mitt arbete är att undersöka huruvida Maria Montessoris pedagogik är förenlig med 2000-talets skola. På vilket sätt pedagogerna inom montessoriskolorna i Sverige valt att arbeta för att förnya pedagogiken för att följa de nya styrdokument som kommit. Jag valde att göra en kvalitativ undersökning där jag intervjuade ett begränsat antal montessoripedagoger för att göra en bild av hur de förenade sin pedagogiska tanke med de nya läroplanerna och det faktum att man från och med Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet, Lgr 11, har ett betygskrav redan från årskurs sex. Resultatet visade att Montessoris pedagogik är högst aktuell och frånsett betygsättning  inte utgör något större problem att förena med de nya läroplanerna.

Med en mer globaliserad va?rld och mer homogena marknader har betydelsen fo?r marknadsanpassning pa? utla?ndsk marknad blivit alltmer ifra?gasatt. Vissa svenska modefo?retag har olika uppfattningar anga?ende detta da?r vissa anser att anpassning inte alls beho?vs da? modet a?r globalt medan andra anser att anpassning a?r ett ma?ste fo?r att na? framga?ng pa? den utla?ndska marknaden.Studien syftar till att studera i vilken ma?n anpassningens betydelse har i svenska modefo?retags marknadsstrategi da? va?rlden blivit mer globaliserad och marknader mer homogena. Fo?r att genomfo?ra studien har en kvalitativ studie genomga?tt i from av en flerfallsstudie med de svenska modefo?retagen; Odd Molly, Bjo?rn Borg och Hunky Dory.

Detta arbete behandlar metodmaterial för normkritisk undervisning och värdegrundsarbete. Frågeställningen är huruvida värdegrund och normkritik tenderar att bli negativt normerande när de görs till en specifik undervisningsmetodik. En argumentationsanalys av två metodmaterial visade att sådana tendenser finns, båda materialen uppvisade exempel på förmedlande av problematiska normer trots att deras syfte är att minska problematiskt normbildning inom skolan. Studien diskuterar problematiken med att dessa material till viss del motsäger sitt syfte. Den diskuterar även svårigheten i att tillhandahålla specifika metoder när det kommer till normkritik.

Denna studie behandlar fenomenet anpassning av internationell marknadskommunikation. Tidigare studier har visat på att en anpassning av marknadsföring bör göras, speciellt gällande marknadskommunikation (Mooij, 2004). Samtidigt tas inte kulturteorier i beaktning när man studerar internationell marknadsföring, vilket vi tycker är oroväckande. I samband med denna studie har vi varit i kontakt med flera företag som berättar att de vill skapa marknadsföring som fungerar globalt, men att de inte vill anpassa sin marknadsföring. Vi tycker att det är av värde att studera anpassning av reklambudskap och hur kulturella aspekter speglas, då detta är av värde såväl för forskare som näringsliv. Vår frågeställning är vilket samband mellan interkulturell anpassning av reklambudskap och Hofstedes Kulturella dimensioner kan ses? Vår teoretiska grund består av definitioner som rör ämnena vi berör samt Hofstedes (2010) kulturella dimensioner, som ligger till grund för operationalisering och analys. Detta är en kvalitativ fallstudie av IKEAs katalog för vår 2015.

Detta examensarbete är en studie som baseras på det empiriska materialet från kvalitativa intervjuer angående pedagogisk anpassning, med det menar vi hur pedagogerna anpassar sin undervisning till enskilda elever i behov av särskilt stöd sett ur sju pedagogers perspektiv. Syftet med denna studie har varit att belysa och få kunskap om hur den pedagogiska anpassningen fungerar i två olika skolformer: grundskola och grundsärskola utifrån sju pedagogers perspektiv. Och hur den pedagogiska anpassningen, för så väl elever i behov av särskilt stöd samt övriga elever, kan se ut i deras undervisning. Svar söktes på frågor som: vad det är som avgör vilka elever som ska finnas i de respektive skolformerna, hur undervisningen anpassas efter elever i behov av särskilt stöd samt hur pedagogernas möjligheter att tillämpa alternativa undervisningsmetoder ser ut. Resultatet visade att tema som anpassning, ekonomi, integrering, tydlighet, undervisningsmetoder och utbildning var genomgående i intervjuerna. Slutsatsen av denna studie var att oavsett vilken skolform eleverna tillhör anpassas undervisningen efter elevernas olika färdigheter och behov. Om än i olika utsträckning.

Sedan 2009 rekommenderar Skolverket att lärare ska ha ett normkritiskt arbetssätt i skolan. Detta har sedan 2010 stöd i diskrimineringslagen, skollagen och Gy11 och utifrån det har vi undersökt hur implementeringen av dokumenten på kommunala gym-nasieskolor i Malmö Stad uppfattas. I vår studie har vi intervjuat fyra personer varav två utbildar personal i gymnasieskolan i bland annat normkritisk pedagogik och två arbetar på gymnasiet och har deltagit i kommunens normkritiska fortbildning. Vi har tittat på hur Malmö stads enhet för fortbildning och kompetensutveckling bedriver två av sina projekt. Vi har även undersökt hur det normkritiska arbetet ser ut på två gymnasieskolor i Malmö och vilket stöd och mottagande lärarna får efter genomgången fortbildning.