Sök:

Sökresultat:

896 Uppsatser om Anpassade läromedel - Sida 60 av 60

Oscarspark ? alla tiders park : ett gestaltningsarbete i LuleÄ med fokus pÄ rekreationsvÀrden över hela Äret

Syfte: Syftet med arbetet Àr att belysa Àmnet klimatplanering och ta fram ett gestaltningsförslag för Oscarsvarv i LuleÄ. Arbetet bör ses som en inspirationskÀlla för vidareutveckling av omrÄdet och hur platsen kan utvecklas till ett högkvalitativt rekreationsomrÄde med vistelsevÀrden över hela Äret. FrÄgestÀllning: Hur kan ett strandnÀra grönomrÄde i centrala LuleÄ gestaltas för att skapa rekreationsvÀrden över hela Äret? Litteraturstudie: Den första delen behandlar resultatet av en litteraturstudie om klimatplanering och vind. HÀr presenteras teorier och undersökningar om mÀnniskors aktiviteter och förhÄllande till det nodiska klimatet. Den huvudsakliga litteraturen som studerats Àr skriven av Norman Pressman, Ralph Erskine och Jan Gehl. Vind Àr en viktig faktor vid klimatplanering och dÀrför koncentreras en del av litteraturstudien pÄ teorier om vind. FrÀmst har litteratur av Murtiz Glaumann studerats.

Snake Grid och andra objektanpassade projektioner för svensk infrastruktur

I detta examensarbete undersöks tillÀmpligheten av speciellt anpassade kartprojektioner för projektering, byggnation, drift och underhÄll av lÄngstrÀcka objekt inom svensk infrastruktur. Speciellt intresse Àgnas Ät Snake Grid-projektionen som utvecklats av University College London i samarbete med Network Rail, som bygger och underhÄller det brittiska jÀrnvÀgsnÀtet.I samband med att man i Sverige satsar pÄ utbyggnad och uppgradering av jÀrnvÀgsnÀtet med höghastighetsspÄr, uppstÄr Àven ny mÀtningstekniska utmaningar dÄ anlÀggningarna blir allt mer komplicerade, och toleranserna allt snÀvare. Projekteringen av anlÀggningarna utförs oftast i programvaror som antar att bygget kommer att utföras i ett tredimensionellt rum med rÀtvinkliga axlar, med norr och öst i ett plan och lodriktningen vinkelrÀtt mot detta plan. Problem uppstÄr nÀr detta antagande om en platt jord möter verkligheten med en krökt jordyta och kuperad terrÀng.Den klassiska lösningen pÄ problemet Àr att arbeta med kartprojektioner, för att pÄ sÄ sÀtt lokalt eller regionalt approximera en platt jord vid kartering och projektering. Storleken pÄ det omrÄde som kartprojektionen Àr giltig för och lokala höjdförhÄllanden bestÀmmer hur stora avbildningsfelen, i form av skalförskjutningar, som mest blir i kartan.

Dagvattenhanteringsproblematik i södra Kurdistan : hur gör man i Sverige och internationellt

I södra Kurdistan dÀr exploatering, utbyggnad och förtÀtning av nya respektive befintliga bebyggelseomrÄden sker Àr dagvattensituationen mycket allvarlig. Arealerna av hÄrdgjorda ytor ökar stadigt med exploateringen. Infiltrationen av nederbörd i tillrinningsomrÄden minskar stÀndigt. Stora mÀngder regn avrinner frÄn ytor som en gÄng var genomslÀppliga till lÄgt belÀgna och kÀnsliga omrÄden. Flödestopparna blir stora och icke reglerade vid sÄvÀl extensiva som mÄttliga regn. DÄligt dimensionerade och utformade dagvattensledningssystem medför snabba belastningar pÄ ledningarna sÄ att lÀckage och brÀddning av smutsvatten i bebyggelseomrÄden blir ett faktum. Bebyggelsen vid nÀrliggande torra vattendrag riskerar att drabbas av stÀndiga översvÀmningar. I omrÄden dÀr man har sprÀngt berg och branta slÀnter för att anlÀgga vÀgar och annan infrastruktur blir marken kÀnslig för erosion. Instabil och dÄligt utförd schaktning gör att mÄnga byggnadsanlÀggningar utsÀtts för skred nÀr marken utsÀtts för lÄngvarigt regn. Nederbörd i stadsbebyggelsen förknippas alltid i folkets minne som en besvÀrlig situation med bland annat spridning av föroreningar och dÄlig Ätkomlighet genom stadens olika delar. Dessa problem och den allvarliga situationen och avsaknaden av ett anpassat och fungerande dagvattenledningssystem i södra Kurdistan (studieomrÄdet) ledde till mitt val av Àmne för detta examensarbete. Arbetet Àr uppbyggt i tvÄ delar. Den första delen bestÄr av utförliga observationer i studieomrÄdet. Dagvattenhanteringsproblematiken i södra Kurdistan beskrivs hÀr bÄde i ord och bild. HÀr görs ocksÄ en genomgÄng av ett antal problem, bland annat av urbanisering samt ökad andel hÄrdgjorda ytor och vattenförbrukning. Andra delen av arbetet bestÄr av en litteraturstudie dÀr dagvattenhanteringsutveckling i Sverige beskrivs med en översiktlig presentation av ett antal exempel pÄ dagvattenhantering bÄde i Sverige och internationellt. MÄlet Àr att konkretisera dagvattenproblematiken i södra Kurdistan och att arbeta pÄ ett underlag som skulle kunna fungera som arbetsmodell för vad man kan göra för att lösa dagvattenproblematiken i södra Kurdistan. För att ta fram ett sÄdant underlag visar jag vilka byggstenar som ingÄr i dagvattenhanteringssystemen och dels vilka problem dessa Àr anpassade för. I en tabell redovisar jag ett antal exempel pÄ tÀnkbara lösningar utifrÄn bÄde svenskt och internationellt dagvattenhanteringsperspektiv. Min metod har varit att göra besök pÄ det valda studieomrÄdet (södra Kurdistan) för att tydligt kunna redogöra för vilka dagvattenproblem som finns dÀr. Jag kommer att utföra ett antal observationer pÄ omrÄdets dagvattenanlÀggningar för att se hur de Àr konstruerade och utformade, samt hur dagvattnet hanteras allmÀnt i södra Kurdistan. MÄlet Àr att arbeta fram ett dokument i ord och bild om dagvattenproblematiken. I min studie ingick dÀrför tvÄ genomförda besök i studieomrÄdet ett i januari och ett i september 2011. Resultatet av dessa besök sammanstÀllde jag sedan i detta examensarbete. Till min litteraturstudie har jag utgÄtt ifrÄn böcker och tidskrifter i Àmnet dagvattenhantering. Jag har Àven lÀst tidigare publicerade examensarbeten om 4 dagvattenhantering för att fÄ bredare kunskaper i Àmnet. För kompletterande bildmaterial har jag i första hand anvÀnt mig av digitala kÀllor. En avgrÀnsning Àr gjord i och med att jag i mitt arbete beskriver dagvatten-­? hanteringsproblematiken i allmÀnhet med inriktning pÄ urbana miljöer utan att begrÀnsa mig till nÄgon specifik stad. Jag har fokuserat pÄ ett problem i taget, och med egna kommenterar och med hjÀlp av kompletterade bilder försöker jag tydliggöra dessa. Ett av de grundlÀggande problemen med dagvattenhantering i södra Kurdistan Àr att man avleder allt dag -­? och DBT (dusch, bad och tvÀtt)-­? vatten frÄn bostadsomrÄden, industriverksamheter och trafikytor i gemensamma ledningar. Det innebÀr att kemikalier och skadliga Àmnen frÄn de olika verksamheterna kommer in i dagvattenledningarna utan att nÄgon ÄtgÀrd görs för att hindra dessa skadliga Àmnen att komma ut i naturen. Eftersom det inte finns nÄgon form av system eller reningsverk för rening av dag-­?och avloppsvatten innan och efter avledningen innebÀr det att det förorenade vattnet dÀrför blir svÄrt att ÄteranvÀnda och dra nytta av. Ett annat problem Àr att avledningsnÀtet pÄ grund av Älder och dÄlig dimensionering lÀcker ut till markytan och vidare ut i marken, vilket kan innebÀra stora miljöproblem i framtiden. Kunskap och vikten av lokal dagvattenhantering kan dÀrför vara viktig att pÄpeka och förmedla till berörda myndigheter i södra Kurdistan, bland annat Àr det viktigt att hÀnsyn tas till de lokala förutsÀttningarna vid planering och projektering av nya exploateringsomrÄden. Nya lösningar ska prioriteras före de traditionella dagvattenlösningarna. Dessutom bör miljöplaner och miljökrav pÄ sikt faststÀllas och tillÀmpas i kommunernas stadgar och översiktliga planer. MÄlet Àr att i framtiden ska exploatering, planering och utbyggnad av nya bostads-­? och industriomrÄden ocksÄ utgÄ frÄn dessa planer och krav. Myndigheternas strÀvan ska Àven vara att arbeta för en god och hÄllbar mark och vattenförvaltning i landet. Genom att dra nytta av Sveriges och andra EU-­?lÀnders varierade erfarenheter vad gÀller lokal dagvattenhantering kan dessa möjligtvis ocksÄ tillÀmpas (mer eller mindre) i södra Kurdistan med utgÄngspunkt i de lokala förutsÀttningarna. Tanken med detta arbete om dagvattenhantering i Sverige och internationellt Àr att det ska kunna bli en inspirationskÀlla för myndigheterna i södra Kurdistan. Att det i framtiden ska leda till bÀttre dagvattenhanteringsarbete med miljökvalitet som utgÄngspunkt..

Kurir 2.0 : Om smÄ företags instÀllning till Internet som marknadsföringskanal

Det dröjde inte lÀnge efter det att Internet blev nÄgot som plötsligt fanns i var mans hushÄll förrÀn företag började inse möjligheter med att anvÀnda fenomenet som en ny kanal för marknadsföring. Ju fler mÀnniskor som fick tillgÄng till Internet, desto fler företag insÄg möjligheterna, och det utvecklades mÄnga idéer, program och funktioner som kunde hjÀlpa företag och organisationer att marknadsföra sina produkter och tjÀnster pÄ Internet.šFrÄn början tog Internetbaserad marknadsföring mycket inspiration frÄn den som redan fanns i traditionella medier. Hemsidor kunde liknas vid informationsblad eller anslagstavlor, sponsorannonser i marginalen pÄminde om hederliga tidningsannonser, pop-ups som reklamavbrott i vardagen, exempelvis i TV-program, och spam-mail upplevdes pÄ samma sÀtt som reklam i brevlÄdan.Den del av den stÀndiga tekniska utvecklingen som involverar hela samhÀllet och anpassas sÄ att alla ska ha möjlighet att ta del av utvecklingen Àr kanske som allra mest pÄtaglig pÄ Internet. Eftersom vÄra relationer till Internet hela tiden utvecklas parallellt med den tekniska utvecklingen samtidigt som vi spenderar mer och mer tid dÀr mÄste företag stÀlla sig frÄgan om vilken instÀllning de ska ha till marknadsföring pÄ webben. SÄ gott som alla programmerare av webblÀsare och mailtjÀnster har till exempel tagit fram filter mot pop-ups och spam-mail, vilket gör att den typen av marknadsföring kan vara onödig att lÀgga pengar och tid pÄ idag.Genom Internets historia har det stÀndigt utvecklats nya verktyg och metoder som företag har tagit hjÀlp av för att marknadsföra sig pÄ Internet, och varje företag har sina Äsikter om huruvida de vill anvÀnda sig av nÄgot av dem, hur de gÄr till vÀga och varför de vill anvÀnda specifika verktyg med utgÄngspunkt i mÄlgrupp och önskade resultat.

Tragedin i Senegals fiskevatten: Institutionella förutsÀttningar för en uthÄllig lösning?

Fiskresurserna har varit och Àr en viktig del i utvecklingen av Senegal. Men nu Àr situationen pÄ vÀg att förÀndras och bestÄnden av fisk hÄller successivt pÄ att utarmas. Inhemska och utlÀndska fiskare rivaliserar om resurserna. Fiskarna bryter mot de gÀllande reglerna samtidigt som kontrollen av nyttjandet Àr bristfÀllig. Detta leder i sin tur till att regleringen av resursutnyttjandet blir problematisk.

Bo onoff, en studie av boendeintegrering i externhandelsomrÄden

Sammanfattning Handeln har i alla tider varit stadens viktigaste funktion. BÄde direkt och indirekt har handeln varit den viktigaste stadsbildande faktorn, men kommunikationsmöjligheter och placering har ocksÄ haft betydelse. Sverige har alltid legat lÄngt framme vad det gÀller strukturomvandlingar för handeln. I början av 1900-talet var handeln förlagd till kvartersbutiker och saluhallar och till stadens torg. I flesta fall var det gÄngavstÄnd till butikerna och vÀldigt fÄ hade tillgÄng till bil.

Gamla Stan: Relationen mellan turismverksamhet och kulturskydd i en historisk stadskÀrna

Syfte: denna uppsats Àmnar studera relationen mellan turismverksamhet och kulturskydd i en kulturhistorisk destination som Gamla stan. Studiens fokus ligger i att undersöka hur samarbete och samverkan mellan myndigheter och turismaktörer ser ut, och vilka begrÀnsningar det finns för turismen gÀllande aspekter som planering och anpassning.Teoriram: ett teoretiskt ramverk som visar pÄ vad som kan uppstÄ nÀr aktörer frÄn olika intressesidor samarbetar eller samverkan med varandra. DÀrtill diskuteras vad som krÀvs för att ett samarbete eller en samverkan skall fungera och vidare vad detta i sin tur kan bidra med för turismens hÄllbarhet och för skyddandet av kulturmiljön. Vidare diskuteras huruvida turismen bör anpassas och planeras nÀr den Àr etablerad i ett kulturskyddat omrÄde. HÀr diskuteras Àven vilken uppgift myndigheter och institutionella aktörer har i detta arbete.Metod: en kvalitativ metodik har anvÀnds dÀr sammanlagt 11 intervjupersoner deltog.

Underlag för skogligt lÀnsprogram Gotland : de gotlÀndska skogarnas historik, nulÀge och framtid

Föreliggande rapport utgör underlag för LÀnsstyrelsen i Gotlands lÀns skogsvÄrdsfunktions skogliga lÀnsprogram för perioden 2000-2010. Det skogliga lÀnsprogrammet avser att belysa frÄgor som rör skogen och skogsnÀringen i lÀnet. En betydande del skall Àgnas Ät att beskriva skogsbrukets förutsÀttningar som sedan kommer att ligga till grund för formulering av ett antal mÄlsÀttningar för den skogliga verksamheten. Gotland skiljer sig frÄn övriga Sverige i mÄnga avseenden. Ur skoglig synvinkel Àr det frÀmst det extremt maritima klimatet, den kalkrika berggnmden, det tunna jordtÀcket och den lÄga mÀngden nederbörd under vegetationsperioden som drar till sig uppmÀrksamheten.

Bo onoff, en studie av boendeintegrering i externhandelsomrÄden

Sammanfattning Handeln har i alla tider varit stadens viktigaste funktion. BÄde direkt och indirekt har handeln varit den viktigaste stadsbildande faktorn, men kommunikationsmöjligheter och placering har ocksÄ haft betydelse. Sverige har alltid legat lÄngt framme vad det gÀller strukturomvandlingar för handeln. I början av 1900-talet var handeln förlagd till kvartersbutiker och saluhallar och till stadens torg. I flesta fall var det gÄngavstÄnd till butikerna och vÀldigt fÄ hade tillgÄng till bil.

Utredningsstrategier vid mÀnniskohandel med barn

Sverige har som medlem i EU 2002 antagit en lagstiftning mot mÀnniskohandel som bygger pÄ ett av Europeiska RÄdet antaget rambeslut. Den till rambeslutet anpassade svenska lagstiftningen mot mÀnniskohandel i Brottsbalken 4 kap 1 a § stÀller höga krav pÄ de svenska brottsutredande myndigheterna. De arbetsmetoder polis och Äklagare anvÀnder idag leder till att spaningsinsatserna kan bli lÄnga. Den lÀngre spaningsinsatsen motiveras med ett behov att sÀkra tillrÀckligt hÄllbar bevisning för att kunna döma gÀrningsmÀnnen till avskrÀckande och kÀnnbara fÀngelsestraff. En lÀngre spaningsinsats genomförs enligt min mening pÄ offrets bekostnad och i konflikt med reglerna om de mÀnskliga rÀttigheterna.

KLIENT, PERSONLIGT OMBUD OCH EMPOWERMENT

Genom studien har jag kommit fram till att det nĂ€ra samarbete som klient och personligt ombud har, gör att informanterna upplever sin situation med personligt ombud bra. Det innebĂ€r att informanterna upplever sin vardag bĂ€ttre, sedan de fick tillgĂ„ng till personligt ombud. Informanterna har genom personligt ombud fĂ„tt ökad kontroll över sitt liv, eftersom de upplever att de har bĂ€ttre förutsĂ€ttningar vid myndighetskontakter nĂ€r deras personliga ombud hjĂ€lper dem med detta. Det positiva bemötandet frĂ„n de personliga ombuden Ă€r A och O, klienterna kĂ€nner sig bĂ„de sedda och förstĂ„dda. Även dĂ„ mina informanter och de personliga ombuden har olika Ă„sikter, kan de resonera.

<- FöregÄende sida