Sökresultat:
896 Uppsatser om Anpassade läromedel - Sida 60 av 60
Oscarspark ? alla tiders park : ett gestaltningsarbete i LuleÄ med fokus pÄ rekreationsvÀrden över hela Äret
Syfte:
Syftet med arbetet Àr att belysa Àmnet klimatplanering
och ta fram ett gestaltningsförslag för Oscarsvarv i
LuleÄ. Arbetet bör ses som en inspirationskÀlla för
vidareutveckling av omrÄdet och hur platsen kan
utvecklas till ett högkvalitativt rekreationsomrÄde
med vistelsevÀrden över hela Äret.
FrÄgestÀllning:
Hur kan ett strandnÀra grönomrÄde i centrala LuleÄ
gestaltas för att skapa rekreationsvÀrden över hela
Äret?
Litteraturstudie:
Den första delen behandlar resultatet av en
litteraturstudie om klimatplanering och vind.
HÀr presenteras teorier och undersökningar om
mÀnniskors aktiviteter och förhÄllande till det
nodiska klimatet. Den huvudsakliga litteraturen som
studerats Àr skriven av Norman Pressman, Ralph
Erskine och Jan Gehl.
Vind Àr en viktig faktor vid klimatplanering och
dÀrför koncentreras en del av litteraturstudien pÄ
teorier om vind. FrÀmst har litteratur av Murtiz
Glaumann studerats.
Snake Grid och andra objektanpassade projektioner för svensk infrastruktur
I detta examensarbete undersöks tillÀmpligheten av speciellt anpassade kartprojektioner för projektering, byggnation, drift och underhÄll av lÄngstrÀcka objekt inom svensk infrastruktur. Speciellt intresse Àgnas Ät Snake Grid-projektionen som utvecklats av University College London i samarbete med Network Rail, som bygger och underhÄller det brittiska jÀrnvÀgsnÀtet.I samband med att man i Sverige satsar pÄ utbyggnad och uppgradering av jÀrnvÀgsnÀtet med höghastighetsspÄr, uppstÄr Àven ny mÀtningstekniska utmaningar dÄ anlÀggningarna blir allt mer komplicerade, och toleranserna allt snÀvare. Projekteringen av anlÀggningarna utförs oftast i programvaror som antar att bygget kommer att utföras i ett tredimensionellt rum med rÀtvinkliga axlar, med norr och öst i ett plan och lodriktningen vinkelrÀtt mot detta plan. Problem uppstÄr nÀr detta antagande om en platt jord möter verkligheten med en krökt jordyta och kuperad terrÀng.Den klassiska lösningen pÄ problemet Àr att arbeta med kartprojektioner, för att pÄ sÄ sÀtt lokalt eller regionalt approximera en platt jord vid kartering och projektering. Storleken pÄ det omrÄde som kartprojektionen Àr giltig för och lokala höjdförhÄllanden bestÀmmer hur stora avbildningsfelen, i form av skalförskjutningar, som mest blir i kartan.
Dagvattenhanteringsproblematik i södra Kurdistan : hur gör man i Sverige och internationellt
I
södra
Kurdistan
dÀr
exploatering,
utbyggnad
och
förtÀtning
av
nya
respektive
befintliga
bebyggelseomrÄden
sker
Ă€r
dagvattensituationen
mycket
allvarlig.
Arealerna
av
hÄrdgjorda
ytor
ökar
stadigt
med
exploateringen.
Infiltrationen
av
nederbörd
i
tillrinningsomrÄden
minskar
stÀndigt.
Stora
mÀngder
regn
avrinner
frÄn
ytor
som
en
gÄng
var
genomslÀppliga
till
lÄgt
belÀgna
och
kÀnsliga
omrÄden.
Flödestopparna
blir
stora
och
icke
reglerade
vid
sÄvÀl
extensiva
som
mÄttliga
regn.
DÄligt
dimensionerade
och
utformade
dagvattensledningssystem
medför
snabba
belastningar
pÄ
ledningarna
sÄ
att
lÀckage
och
brÀddning
av
smutsvatten
i
bebyggelseomrÄden
blir
ett
faktum.
Bebyggelsen
vid
nÀrliggande
torra
vattendrag
riskerar
att
drabbas
av
stÀndiga
översvÀmningar.
I
omrÄden
dÀr
man
har
sprÀngt
berg
och
branta
slÀnter
för
att
anlÀgga
vÀgar
och
annan
infrastruktur
blir
marken
kÀnslig
för
erosion.
Instabil
och
dÄligt
utförd
schaktning
gör
att
mÄnga
byggnadsanlÀggningar
utsÀtts
för
skred
nÀr
marken
utsÀtts
för
lÄngvarigt
regn.
Nederbörd
i
stadsbebyggelsen
förknippas
alltid
i
folkets
minne
som
en
besvÀrlig
situation
med
bland
annat
spridning
av
föroreningar
och
dÄlig
Ätkomlighet
genom
stadens
olika
delar.
Dessa
problem
och
den
allvarliga
situationen
och
avsaknaden
av
ett
anpassat
och
fungerande
dagvattenledningssystem
i
södra
Kurdistan
(studieomrÄdet)
ledde
till
mitt
val
av
Ă€mne
för
detta
examensarbete.
Arbetet
Ă€r
uppbyggt
i
tvÄ
delar.
Den
första
delen
bestÄr
av
utförliga
observationer
i
studieomrÄdet.
Dagvattenhanteringsproblematiken
i
södra
Kurdistan
beskrivs
hÀr
bÄde
i
ord
och
bild.
HĂ€r
görs
ocksÄ
en
genomgÄng
av
ett
antal
problem,
bland
annat
av
urbanisering
samt
ökad
andel
hÄrdgjorda
ytor
och
vattenförbrukning.
Andra
delen
av
arbetet
bestÄr
av
en
litteraturstudie
dÀr
dagvattenhanteringsutveckling
i
Sverige
beskrivs
med
en
översiktlig
presentation
av
ett
antal
exempel
pÄ
dagvattenhantering
bÄde
i
Sverige
och
internationellt.
MÄlet
Ă€r
att
konkretisera
dagvattenproblematiken
i
södra
Kurdistan
och
att
arbeta
pÄ
ett
underlag
som
skulle
kunna
fungera
som
arbetsmodell
för
vad
man
kan
göra
för
att
lösa
dagvattenproblematiken
i
södra
Kurdistan.
För
att
ta
fram
ett
sÄdant
underlag
visar
jag
vilka
byggstenar
som
ingÄr
i
dagvattenhanteringssystemen
och
dels
vilka
problem
dessa
Ă€r
anpassade
för.
I
en
tabell
redovisar
jag
ett
antal
exempel
pÄ
tÀnkbara
lösningar
utifrÄn
bÄde
svenskt
och
internationellt
dagvattenhanteringsperspektiv.
Min
metod
har
varit
att
göra
besök
pÄ
det
valda
studieomrÄdet
(södra
Kurdistan)
för
att
tydligt
kunna
redogöra
för
vilka
dagvattenproblem
som
finns
dÀr.
Jag
kommer
att
utföra
ett
antal
observationer
pÄ
omrÄdets
dagvattenanlÀggningar
för
att
se
hur
de
Ă€r
konstruerade
och
utformade,
samt
hur
dagvattnet
hanteras
allmÀnt
i
södra
Kurdistan.
MÄlet
Ă€r
att
arbeta
fram
ett
dokument
i
ord
och
bild
om
dagvattenproblematiken.
I
min
studie
ingick
dÀrför
tvÄ
genomförda
besök
i
studieomrÄdet
ett
i
januari
och
ett
i
september
2011.
Resultatet
av
dessa
besök
sammanstÀllde
jag
sedan
i
detta
examensarbete.
Till
min
litteraturstudie
har
jag
utgÄtt
ifrÄn
böcker
och
tidskrifter
i
Ă€mnet
dagvattenhantering.
Jag
har
Ă€ven
lÀst
tidigare
publicerade
examensarbeten
om
4
dagvattenhantering
för
att
fÄ
bredare
kunskaper
i
Ă€mnet.
För
kompletterande
bildmaterial
har
jag
i
första
hand
anvÀnt
mig
av
digitala
kÀllor.
En
avgrÀnsning
Ă€r
gjord
i
och
med
att
jag
i
mitt
arbete
beskriver
dagvatten-Â?
hanteringsproblematiken
i
allmÀnhet
med
inriktning
pÄ
urbana
miljöer
utan
att
begrÀnsa
mig
till
nÄgon
specifik
stad.
Jag
har
fokuserat
pÄ
ett
problem
i
taget,
och
med
egna
kommenterar
och
med
hjÀlp
av
kompletterade
bilder
försöker
jag
tydliggöra
dessa.
Ett
av
de
grundlÀggande
problemen
med
dagvattenhantering
i
södra
Kurdistan
Ă€r
att
man
avleder
allt
dag
-Â?
och
DBT
(dusch,
bad
och
tvÀtt)-�
vatten
frÄn
bostadsomrÄden,
industriverksamheter
och
trafikytor
i
gemensamma
ledningar.
Det
innebÀr
att
kemikalier
och
skadliga
Ă€mnen
frÄn
de
olika
verksamheterna
kommer
in
i
dagvattenledningarna
utan
att
nÄgon
ÄtgÀrd
görs
för
att
hindra
dessa
skadliga
Ă€mnen
att
komma
ut
i
naturen.
Eftersom
det
inte
finns
nÄgon
form
av
system
eller
reningsverk
för
rening
av
dag-Â?och
avloppsvatten
innan
och
efter
avledningen
innebÀr
det
att
det
förorenade
vattnet
dÀrför
blir
svÄrt
att
ÄteranvÀnda
och
dra
nytta
av.
Ett
annat
problem
Ă€r
att
avledningsnÀtet
pÄ
grund
av
Älder
och
dÄlig
dimensionering
lÀcker
ut
till
markytan
och
vidare
ut
i
marken,
vilket
kan
innebÀra
stora
miljöproblem
i
framtiden.
Kunskap
och
vikten
av
lokal
dagvattenhantering
kan
dÀrför
vara
viktig
att
pÄpeka
och
förmedla
till
berörda
myndigheter
i
södra
Kurdistan,
bland
annat
Ă€r
det
viktigt
att
hÀnsyn
tas
till
de
lokala
förutsÀttningarna
vid
planering
och
projektering
av
nya
exploateringsomrÄden.
Nya
lösningar
ska
prioriteras
före
de
traditionella
dagvattenlösningarna.
Dessutom
bör
miljöplaner
och
miljökrav
pÄ
sikt
faststÀllas
och
tillÀmpas
i
kommunernas
stadgar
och
översiktliga
planer.
MÄlet
Ă€r
att
i
framtiden
ska
exploatering,
planering
och
utbyggnad
av
nya
bostads-Â?
och
industriomrÄden
ocksÄ
utgÄ
frÄn
dessa
planer
och
krav.
Myndigheternas
strÀvan
ska
Ă€ven
vara
att
arbeta
för
en
god
och
hÄllbar
mark
och
vattenförvaltning
i
landet.
Genom
att
dra
nytta
av
Sveriges
och
andra
EU-�lÀnders
varierade
erfarenheter
vad
gÀller
lokal
dagvattenhantering
kan
dessa
möjligtvis
ocksÄ
tillÀmpas
(mer
eller
mindre)
i
södra
Kurdistan
med
utgÄngspunkt
i
de
lokala
förutsÀttningarna.
Tanken
med
detta
arbete
om
dagvattenhantering
i
Sverige
och
internationellt
Ă€r
att
det
ska
kunna
bli
en
inspirationskÀlla
för
myndigheterna
i
södra
Kurdistan.
Att
det
i
framtiden
ska
leda
till
bÀttre
dagvattenhanteringsarbete
med
miljökvalitet
som
utgÄngspunkt..
Kurir 2.0 : Om smÄ företags instÀllning till Internet som marknadsföringskanal
Det dröjde inte lÀnge efter det att Internet blev nÄgot som plötsligt fanns i var mans hushÄll förrÀn företag började inse möjligheter med att anvÀnda fenomenet som en ny kanal för marknadsföring. Ju fler mÀnniskor som fick tillgÄng till Internet, desto fler företag insÄg möjligheterna, och det utvecklades mÄnga idéer, program och funktioner som kunde hjÀlpa företag och organisationer att marknadsföra sina produkter och tjÀnster pÄ Internet.šFrÄn början tog Internetbaserad marknadsföring mycket inspiration frÄn den som redan fanns i traditionella medier. Hemsidor kunde liknas vid informationsblad eller anslagstavlor, sponsorannonser i marginalen pÄminde om hederliga tidningsannonser, pop-ups som reklamavbrott i vardagen, exempelvis i TV-program, och spam-mail upplevdes pÄ samma sÀtt som reklam i brevlÄdan.Den del av den stÀndiga tekniska utvecklingen som involverar hela samhÀllet och anpassas sÄ att alla ska ha möjlighet att ta del av utvecklingen Àr kanske som allra mest pÄtaglig pÄ Internet. Eftersom vÄra relationer till Internet hela tiden utvecklas parallellt med den tekniska utvecklingen samtidigt som vi spenderar mer och mer tid dÀr mÄste företag stÀlla sig frÄgan om vilken instÀllning de ska ha till marknadsföring pÄ webben. SÄ gott som alla programmerare av webblÀsare och mailtjÀnster har till exempel tagit fram filter mot pop-ups och spam-mail, vilket gör att den typen av marknadsföring kan vara onödig att lÀgga pengar och tid pÄ idag.Genom Internets historia har det stÀndigt utvecklats nya verktyg och metoder som företag har tagit hjÀlp av för att marknadsföra sig pÄ Internet, och varje företag har sina Äsikter om huruvida de vill anvÀnda sig av nÄgot av dem, hur de gÄr till vÀga och varför de vill anvÀnda specifika verktyg med utgÄngspunkt i mÄlgrupp och önskade resultat.
Tragedin i Senegals fiskevatten: Institutionella förutsÀttningar för en uthÄllig lösning?
Fiskresurserna har varit och Àr en viktig del i utvecklingen av Senegal. Men nu Àr situationen pÄ vÀg att förÀndras och bestÄnden av fisk hÄller successivt pÄ att utarmas. Inhemska och utlÀndska fiskare rivaliserar om resurserna. Fiskarna bryter mot de gÀllande reglerna samtidigt som kontrollen av nyttjandet Àr bristfÀllig. Detta leder i sin tur till att regleringen av resursutnyttjandet blir problematisk.
Bo onoff, en studie av boendeintegrering i externhandelsomrÄden
Sammanfattning Handeln har i alla tider varit stadens viktigaste funktion. BÄde direkt och indirekt har handeln varit den viktigaste stadsbildande faktorn, men kommunikationsmöjligheter och placering har ocksÄ haft betydelse. Sverige har alltid legat lÄngt framme vad det gÀller strukturomvandlingar för handeln. I början av 1900-talet var handeln förlagd till kvartersbutiker och saluhallar och till stadens torg. I flesta fall var det gÄngavstÄnd till butikerna och vÀldigt fÄ hade tillgÄng till bil.
Gamla Stan: Relationen mellan turismverksamhet och kulturskydd i en historisk stadskÀrna
Syfte: denna uppsats Àmnar studera relationen mellan turismverksamhet och kulturskydd i en kulturhistorisk destination som Gamla stan. Studiens fokus ligger i att undersöka hur samarbete och samverkan mellan myndigheter och turismaktörer ser ut, och vilka begrÀnsningar det finns för turismen gÀllande aspekter som planering och anpassning.Teoriram: ett teoretiskt ramverk som visar pÄ vad som kan uppstÄ nÀr aktörer frÄn olika intressesidor samarbetar eller samverkan med varandra. DÀrtill diskuteras vad som krÀvs för att ett samarbete eller en samverkan skall fungera och vidare vad detta i sin tur kan bidra med för turismens hÄllbarhet och för skyddandet av kulturmiljön. Vidare diskuteras huruvida turismen bör anpassas och planeras nÀr den Àr etablerad i ett kulturskyddat omrÄde. HÀr diskuteras Àven vilken uppgift myndigheter och institutionella aktörer har i detta arbete.Metod: en kvalitativ metodik har anvÀnds dÀr sammanlagt 11 intervjupersoner deltog.
Underlag för skogligt lÀnsprogram Gotland : de gotlÀndska skogarnas historik, nulÀge och framtid
Föreliggande rapport utgör underlag för LÀnsstyrelsen i Gotlands lÀns skogsvÄrdsfunktions skogliga
lÀnsprogram för perioden 2000-2010. Det skogliga lÀnsprogrammet avser att belysa frÄgor som rör
skogen och skogsnÀringen i lÀnet. En betydande del skall Àgnas Ät att beskriva skogsbrukets
förutsÀttningar som sedan kommer att ligga till grund för formulering av ett antal mÄlsÀttningar för den
skogliga verksamheten.
Gotland skiljer sig frÄn övriga Sverige i mÄnga avseenden. Ur skoglig synvinkel Àr det frÀmst det
extremt maritima klimatet, den kalkrika berggnmden, det tunna jordtÀcket och den lÄga mÀngden
nederbörd under vegetationsperioden som drar till sig uppmÀrksamheten.
Bo onoff, en studie av boendeintegrering i externhandelsomrÄden
Sammanfattning
Handeln har i alla tider varit stadens viktigaste funktion. BÄde direkt och
indirekt har handeln varit den viktigaste stadsbildande faktorn, men
kommunikationsmöjligheter och placering har ocksÄ haft betydelse. Sverige har
alltid legat lÄngt framme vad det gÀller strukturomvandlingar för handeln. I
början av 1900-talet var handeln förlagd till kvartersbutiker och saluhallar
och till stadens torg. I flesta fall var det gÄngavstÄnd till butikerna och
vÀldigt fÄ hade tillgÄng till bil.
Utredningsstrategier vid mÀnniskohandel med barn
Sverige har som medlem i EU 2002 antagit en lagstiftning mot mÀnniskohandel som bygger pÄ ett av Europeiska RÄdet antaget rambeslut. Den till rambeslutet anpassade svenska lagstiftningen mot mÀnniskohandel i Brottsbalken 4 kap 1 a § stÀller höga krav pÄ de svenska brottsutredande myndigheterna. De arbetsmetoder polis och Äklagare anvÀnder idag leder till att spaningsinsatserna kan bli lÄnga. Den lÀngre spaningsinsatsen motiveras med ett behov att sÀkra tillrÀckligt hÄllbar bevisning för att kunna döma gÀrningsmÀnnen till avskrÀckande och kÀnnbara fÀngelsestraff. En lÀngre spaningsinsats genomförs enligt min mening pÄ offrets bekostnad och i konflikt med reglerna om de mÀnskliga rÀttigheterna.
KLIENT, PERSONLIGT OMBUD OCH EMPOWERMENT
Genom studien har jag kommit fram till att det nĂ€ra samarbete som klient och personligt ombud har, gör att informanterna upplever sin situation med personligt ombud bra. Det innebĂ€r att informanterna upplever sin vardag bĂ€ttre, sedan de fick tillgĂ„ng till personligt ombud. Informanterna har genom personligt ombud fĂ„tt ökad kontroll över sitt liv, eftersom de upplever att de har bĂ€ttre förutsĂ€ttningar vid myndighetskontakter nĂ€r deras personliga ombud hjĂ€lper dem med detta. Det positiva bemötandet frĂ„n de personliga ombuden Ă€r A och O, klienterna kĂ€nner sig bĂ„de sedda och förstĂ„dda. Ăven dĂ„ mina informanter och de personliga ombuden har olika Ă„sikter, kan de resonera.