Sökresultat:
896 Uppsatser om Anpassade läromedel - Sida 35 av 60
PÄverkas bottenfaunan av att timmer lagras i sjöar? En studie i Kisasjön efter stormen Gudrun
Stormen 2005 drabbade södra Sverige och skövlade nĂ€stan 70 miljoner m3 timmer pĂ„ en natt, varför mycket timmer lagrades i Kisasjön. Syftet med detta arbete Ă€r att undersöka om bottenfaunan i Kisasjön pĂ„verkats av timmerlagringen genom lĂ„ga syrehalter och Ă€ndrat bottensubstrat. Ăven den nĂ€rbelĂ€gna Knoppetorpssjön dit Kisasjöns vatten rinner undersöktes. PĂ„ vardera tio djup under sprĂ„ngskiktet i varje sjö togs fem ekmanhugg. SyreförhĂ„llandena mĂ€ttes vid varje lokal och sedimentet beskrevs.
Barnmorskors dokumenterade vÄrd vid förlossning : Empirisk studie
FörlossningsvÄrdens processer har vanligen utvÀrderats med jÀmförelsetal samt statistik över bakgrundsfaktorer och interventioner. UtvÀrderingarna har anvÀnts som argument för att likna vÄrden vid normal förlossning med den som krÀvs vid komplicerade förhÄllanden. WHO (1996) rekommenderade och kategoriserade vÄrd vid normal förlossning. Ett instrument fanns utvecklat som anvÀnts i ett kvalitetsutvecklingsarbete för att kartlÀgga förlossningsvÄrd i förhÄllande till WHO: s rekommendationer. Studiens syfte var att kartlÀgga barnmorskors dokumenterade vÄrd enligt WHO: s rekommendationer om vÄrd vid normal förlossning tre Är efter föregÄende kartlÀggning.
Barnmorskors dokumenterade vÄrd vid förlossning : Empirisk studie
FörlossningsvÄrdens processer har vanligen utvÀrderats med jÀmförelsetal samt statistik över bakgrundsfaktorer och interventioner. UtvÀrderingarna har anvÀnts som argument för att likna vÄrden vid normal förlossning med den som krÀvs vid komplicerade förhÄllanden. WHO (1996) rekommenderade och kategoriserade vÄrd vid normal förlossning. Ett instrument fanns utvecklat som anvÀnts i ett kvalitetsutvecklingsarbete för att kartlÀgga förlossningsvÄrd i förhÄllande till WHO: s rekommendationer. Studiens syfte var att kartlÀgga barnmorskors dokumenterade vÄrd enligt WHO: s rekommendationer om vÄrd vid normal förlossning tre Är efter föregÄende kartlÀggning.
Revisionen som dokument
Revisionen Àr en gedigen process med mÄnga och omfattande interaktioner mellan revisorn och företaget, den har en viktig funktion, inte bara i sin roll som kontrollorgan utan ocksÄ som hjÀlp för företagen i deras ekonomifunktioner. Revisionen har en mÀngd externa intressenter, deras möjlighet att ta del av revisionen inskrÀnker sig till revisionsberÀttelsen. RevisionsberÀttelsen har blivit kritiserad bland annat pÄ grund av dess standardiserade utformning och brist pÄ information. SmÄföretag Àr viktiga för samhÀllsekonomin och dessa Àr till stor del beroende av lÄnefinansiering frÄn banker. Förslag om avskaffande av revisionsplikten för mindre företag gör det intressant att undersöka hur kreditgivarna beaktar revisionsberÀttelsen vid en kreditbedömning.
Total Cost of Ownership : Skillnader i kostnader mellan leverantörer
Inköpsorganisationen har varit och Àr föremÄl för förÀndring. Vid sidan av denna förÀndring har Total Cost of Ownership (TCO) utvecklats. TCO strÀcker sig bortom inköpspriset och innefattar enligt Degraeve et al. (2005a) alla kostnader relaterade till anskaffningen och kostnaderna anvÀndningen av en vara eller tjÀnst medför genom ett företags hela vÀrdekedja. UtifrÄn en tillhandahÄllen förstÄelse för kostnaderna ett företag Ädrar sig utifrÄn etablerade leverantörsrelationer kan TCO fördelaktigt anvÀndas vid valet av leverantörer och till att utvÀrdera prestandan av leverantörer.
KlimatpĂ„verkan vid Ă€ndrad markanvĂ€ndning pĂ„ Ă rstafĂ€ltet - effekter pĂ„ energibalansen i lokal skala : Â
MarkanvĂ€ndningen pĂ„verkar förutsĂ€ttningarna för en ytas energibalans och dĂ€rmed lokalklimatet. Med kunskap om olika ytors klimatpĂ„verkan kan Ă„tgĂ€rder vidtas redan i stadsplaneringen, dock saknas tillgĂ€ngliga verktyg anpassade till stadsplanerare. Den hĂ€r studien syftar till: (1) att genom en lĂ€mplig fallstudie, skapa en grund för ett verktyg som uppskattar klimatpĂ„verkan vid transformering av naturmark till urban mark, (2) att undersöka klimatpĂ„verkan för den planerade markanvĂ€ndningsförĂ€ndringen i fallstudien och (3) att undersöka takvegetationens effekt pĂ„ den planerade markanvĂ€ndnings-förĂ€ndringen i fallstudien.Första steget i metoden var att definiera systemgrĂ€nserna och avgrĂ€nsa omfattningen av rapporten. Ă
rstafÀltet (Stockholm) valdes som fallstudieomrÄde dÀr det planeras en markanvÀndningsförÀndring frÄn naturmark till urban mark. Rapportens innehÄll avgrÀnsas till: (1) den klimatpÄverkan som har direkt koppling till ytans förÀndrade egenskaper p.g.a.
Varför ska ett K2-företag frivilligt vÀlja K3? : En studie om bokföringsnÀmndens befogenheter
Den 1 januari 2014 blir bokföringsnÀmndens nya K-regelverk högaktuella för svenska företag. Enligt bokföringsnÀmnden Àr företag tvingade att vÀlja ett regelverk som de ska följa. K-regelverken Àr uppdelade i fyra kategorier bestÄende av K1, K2, K3 och K4 dÀr varje regelverk Àr anpassade till olika företagsformer och storlekar. Det Àr dock lÄngt ifrÄn alltid som det Àr en sjÀlvklarhet för företagen vilket regelverk som ska anvÀndas. För onoterade företag som klassificeras som smÄ finns möjligheten att vÀlja mellan K2 och K3.
Bilder i sexualundervisningen : En undersökning om bilders betydelser och möjligheter i sexualundervisningen
NÀr det kommer till bilder i sexualundervisningen verkar uppfattningen vara att det Àr svÄrt att vÀlja ett visuellt material som Àr representativt för det som undervisningen ska handla om. De bilder som förekommer Àr antingen schematiska bilder över könsorganen eller bilder som Àr utvalda och anpassade till bildtexten. Om andra bilder förekommer blir det ofta en frÄga om bilden Àr moraliskt korrekt, för otydlig eller för gammal.Bilder av kÀrlek, sex och relationer har stort utrymme i vÄrt samhÀlle. Samtidigt Àr vÄr relation till dessa Àmnen nÄgot som Àr oerhört privat. Anja Hirdman skriver: ?sexualitet Àr bÄde det mest intima och det mest offentliga, det mest fysiskt grundade och det mest symboliskt framstÀllda, det mest medfödda och det mest inlÀrda, det mest autonoma och det mest relationella i tillvaron?.
Skötsel som gestaltningsförutsÀttning
Syftet med uppsatsen Àr att identifiera aspekter som kan vÀgleda gestaltare i valet
av vÀxter sÄ dessa anpassas till rÄdande skötselförutsÀttningar. Arbetet har sin
grund i en litteraturstudie dÀr forskning och rön kring vÀxter och deras etablering
och utveckling undersöks och presenteras. Resultatet av detta Àr en checklista
med aspekter att ta hÀnsyn till vid gestaltning för att gynna vÀxters etablering och
tillvÀxt. Enligt checklistan ska gestaltaren förhÄlla sig till följande aspekter: befintligt
vÀxtmaterial och indikatorvÀxter, markförutsÀttningar pÄ platsen, vÀxtzon,
klimat, vÀderstreck i anlÀggningen, skötselutförare och sociala aspekter,
skötselkontinuitet, inhemskt vÀxtmaterial samt estetiska kvaliteter. I uppsatsen
appliceras checklistan i ett bostadsomrÄde i Knivsta.
M?jligheter och utmaningar med att implementera utomhuspedagogik i fritidshemsverksamheten.
Studiens syfte ?r att unders?ka hur grundl?rare med inriktning fritidshem talar om m?jligheter och utmaningar med att implementera utomhuspedagogik i fritidshemsverksamheten. Det r?der idag brist p? forskning om utomhuspedagogik som riktar sig specifikt mot fritidshemmet. Trots att utomhuspedagogik ?r en del av grundl?rarutbildningen med inriktning mot fritidshem, s? verkar utomhuspedagogisk verksamhet ofta sakna syfte och m?l.
Att skapa en meningsfull framtid : En kvalitativ studie om hur det Àr att arbeta med ensamkommande flyktingbarn inom SocialtjÀnsten
Sedan 2006 har barn och ungdomar som flyttat till Sverige utan sina förÀldrar eller annan vÄrdnadshavare ökat kraftigt. Till skillnad frÄn vuxna Àr ensamkommande flyktingbarns livssituation mer komplex eftersom det saknas en ansvarig vuxen som kan tillgodose deras behov. Enligt svensk lag har dessa barn och ungdomar samma rÀttigheter som alla andra svenska barn vilket Àr anledningen till att det finns vÀl samordnat stöd frÄn olika myndigheter. SocialtjÀnsten Àr en av dessa myndigheter som har en central roll i mottagandet av ensamkommande barn. Hela socialtjÀnsten stÄr inför nya utmaningar som Àr en pÄföljd av förÀndringar i klienters demografi.
En undersökning av rÀddningsledarens förutsÀttningar att leda insatser i anlÀggningar under mark
Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka och sprida kunskap om hur förutsÀttningarna ser ut för en rÀddningsledare som skall leda en insats i en anlÀggning under mark. Sammanfattningsvis kan det konstateras att de kommunala rÀddningstjÀnsterna, med vissa undantag, inte Àr dimensionerade för omfattande insatser i undermarksanlÀggningar och dess personal saknar generellt sett erfarenheter av den sortens insatser. En omfattande olycka i en undermarksanlÀggning innebÀr att rÀddningsledaren stÀlls inför beslutssituationer som krÀver att de arbetar pÄ ett annorlunda sÀtt Àn de Àr vana vid. Eftersom den hÀr typen av olyckor Àr sÀllsynta krÀvs regelbundna övningar för att en rÀddningsledare skall vara tillrÀckligt förberedd för att genomföra insatser i anlÀggningar under mark. Det Àr inte rimligt att rÀkna med att den enskilde rÀddningsledaren har erfarenhet av sÄdana insatser.
Att utmana traditionens grÀnser : En studie av innovativt förnyelsearbete med exemplet VÀstanfors VÀstervÄla församling
Studiens bakgrund Àr en förÀndrad samhÀllskontext dÀr Svenska kyrkan har möjlighet att omdefiniera fokus för sin verksamhet. I ett sÄdant reflektionsarbete kan den lokala församlingens organisationsidentitet, exempelvis i termer av ?folkkyrka?, vara en drivkraft för förnyelsearbete. Bakgrunden beskriver utvecklingsprojektet ?Aktör för vÀlfÀrd? samt tidigare forskning pÄ omrÄdet.
Betydelsen av motstridiga intressen vid framtagandet av ÄtgÀrder för att sÀnka halterna av partiklar (PM10) : en intervjustudie med involverade aktörer i Norrköpings kommun
Norrköpings kommun befinner sig i en snabb utvecklingsfas, dÄ strÀvan finns att möjliggöra för fler företag att etablera sig. Detta Àr nödvÀndigt dÄ Norrköping drabbats av flera nedlÀggningar och hög arbetslöshet. Det finns dock en baksida dÄ de befintliga fysiska strukturerna inte Àr anpassade till den ökade trafikmÀngd som tillvÀxten ger upphov till. De stora trafikmÀngderna genererar höga halter av luftföroreningar, dÀribland hÀlsoskadliga partiklar som strider mot uppsatta miljökvalitetsnormer. Det nationella miljökvalitetsmÄlet Frisk luft blir dÀrmed svÄrt att nÄ.
Sjuksköterskors attityder till patienter med psykisk störning inom den somatiska vÄrden ? en litteraturstudie
Patienter med psykisk störning riskerar att fÄ sÀmre behandling nÀr de söker vÄrd för somatiska sjukdomar. Patienter med psykisk störning upplever ocksÄ att de blir sÀmre bemötta Àn patienter utan psykiska diagnoser inom den somatiska vÄrden. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors attityder till patienter med psykiska störningar inom den somatiska vÄrden. Syftet var ocksÄ att som kvalitetsgranskning beskriva de utvalda studiernas undersökningsgrupp och bortfall. Studien Àr en litteraturstudie med beskrivande design dÀr13 artiklar inkluderades frÄn databaserna PubMed och Scopus.