Vi har i detta examensarbete genom en enkät undersökt vilka undervisningsmetoder som förekommer på gymnasiet i kurs A i matematik på 10 skolor i Malmö och Lund. Resultatet visar att den traditionella metoden med genomgång vid tavlan följt av lösning av uppgifter i läroboken dominerar helt med 75 % av totala tiden. Andra arbetsformer som arbete i grupp och laborativt arbete används i liten utsträckning. Enligt matematikdelegationens rapport är det önskvärt att förändra dagens situation och det finns även en sådan vilja inom lärarkåren. Ett stort hinder är tidsbrist.

Syftet med vårt examensarbete var att undersöka om och hur lärare undervisar i läsförståelse. Vi vill få en uppfattning om hur undervisningen i läsförståelse kan gestalta sig i skolår 3 och 4. Vidare ämnade vi skapa oss en uppfattning om hur lärarna tänker kring de ökade kraven på en strukturerad undervisning som följer med den nya läroplanen, Lgr 11. Undersökningen är kvalitativ och omfattar sex klasslärare. Vi använde oss av samtalsintervjuer och observationer som metod.Resultaten visar att lärarna i sin undervisning använder flera läsförståelsestrategier men att detta inte sker genom en medveten undervisning i och om läsförståelsestrategier vilket forskningen förespråkar.

Undervisning i läsförståelse är i flera avseenden av stor betydelse och forskning har genomförts i syfte att undersöka vad som behöver ingå i undervisning. Syftet med denna litteraturstudie är att utveckla kunskap om hur undervisning kan utformas för att stärka elevers läsförståelse genom samspel och samtal. Den litteratur som behandlas i arbetet beskriver dels läsförståelse ur ett allmänt perspektiv och dels ur ett vetenskapligt perspektiv. I resultatet besvaras följande frågeställningar: Vilka delar är centrala i några utvalda arbetssätt, hur används de i undervisning och vad är effekten av dem? Vad har samtalet för betydelse i arbetssätten? Vad finns det för likheter och skillnader mellan arbetssätten? Läsförståelsestrategier, frågor, samtal och lärarens uppdrag att utforma undervisning och stötta elever har visat sig vara centrala delar i de arbetssätt som beskrivs.

I detta arbete undersöks fem lärares uppfattningar om åldersintegrerad undervisning vad gäller eventuella för/nackdelar. Deras uppfattningar ställs i relation till bearbetad litteratur. Aspekterna som har undersökts är organisationen kring arbetssättet, inlärning, socialutveckling, elever med inlärningssvårigheter samt lärarnas arbets situation. Undersökningen är genomförd i öppen intervjuform. Resultatet visar att lärarnas uppfattningar om åldersintergreringen varierar mycket beroende på hur skolorna organiserar arbetssättet.

Under vår lärarutbildning har matematiksamtal behandlats. Syftet med detta arbete blev därför att ta reda på om lärare i skolår 6 använder sig av matematiksamtal i sin undervisning och i så fall hur. Vår definition av matematiksamtal är att det ska vara en dialog, dels mellan lärare och elever, dels elever emellan och att båda parter får göra sin röst hörd utan att bli avbrutna. Vi anser även att fokus ligger på att diskutera och resonera matematik och inte enbart hitta det rätta svaret på en uppgift. Eleverna ska inte vara rädda för att säga hur de har tänkt trots att lösningen eller svaret kan vara fel.

I dagens samhälle har den tekniska utvecklingen gått snabbt framåt. Det krävs i stort sett i de flesta yrken att man har en god datorvana. Som blivande bildlärare vill jag se hur man kan arbeta med att föra in datorn i bildämnet. Att arbeta med datorstödd undervisning i bildämnet är något som både kursplan och läroplan förespråkar. Mot bakgrund av detta har jag intervjuat tre stycken lärare på olika skolor som berättar om hur de gör för att arbeta med datorn i sin undervisning.

Otterström, M & Rogius, A. Information till patienter efter hjärtinfarkt. En litteraturstudie. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Hälsa och Samhälle.

Enligt läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94) är ett av lärarnas uppdrag att individanpassa undervisningen. I publicerade utredningar, tidningsartiklar och avhandlingar framgår det att elevers kunskaper inom matematiken sviktar. En orsak till detta anses vara att fokus i den individanpassade undervisningen i matematik riktar sig främst mot enskilt arbete. Enligt vår erfarenhet av den individanpassade matematikundervisningen stämmer detta påstående relativt bra. Vi anser att det för lärare i många fall kan vara svårt att tillmötesgå varje elev utifrån deras förutsättningar och behov.

Syftet med vårt utvecklingsarbete var att belysa hur invandrarelever uppfattar undervisning i mindre grupper i förhållande till undervisning i normalstor klass samt hur de uppfattar att deras eget lärande förändras vid undervisning i mindre grupper. För att få svar på dessa frågor valde vi en kvalitativ metod med tre olika informationsinsamlingsmetoder: enkäter, intervjuer samt observationer. Detta kallas för metodtriangulering och var ett sätt för oss att få en säkrare bild av uppfattningarna. Den undersökta elevgruppen bestod av sexton elever av tretton olika nationaliteter/minoriteter. Resultatet tyder på att eleverna uppfattar att gruppens storlek är avgörande för elevernas eget lärande samt att deras egen syn på sitt lärande förändras..

 I dagens skola finns det elever med Aspergers syndrom som är integrerade. För dessa elever krävs ett annat tankesätt hos de verksamma lärarna. Eftersom Aspergers eleverna har svårigheter med motoriken, det sociala samspelet och behöver en tydlig struktur för att kunna känna sig inkluderade krävs det att lärarna i Idrott och Hälsa tänker utefter dessa elever i sin planering.Vårt huvudsyfte med studien är att studera hur lärarna i Idrott och hälsa arbetar för att skapa en inkluderande idrottsundervisning för elever med Asperger syndrom. Ett delsyfte är att studera hur skolmiljön är anpassad utefter elever med Aspergers. Det visar sig i olika tidigare studier att lärarna ute på skolorna bör arbeta på vissa sätt för att elever med Aspergers syndrom skall känna sig inkluderande.

Denna uppsats syftar till att undersöka elevers syn på undervisning och lärande. Undersökningen visar vad elever tycker är bra lektioner och när de tycker att de lär sig bäst, samt undersökt detta i relation till skolans styrdokument. Anledningen till detta är att skolans läroplan tillsammans med Skolverkets Allmänna råd ger lärare råd om hur de bör planera och genomföra undervisning för att nå bästa resultat med våra elever.Undersökningen är kvantitativ i form av en enkätundersökning som genomförts som totalundersökning på en gymnasieskola i en mindre kommun i Sverige. Enkäten består av påståenden om undervisning och lärande och är konstruerad utifrån en begreppsdefinition som bygger på svensk skolas styrdokument och aktuell forskning.Resultaten visar att elever lyfter fram tydlighet och relationer som viktigast för god undervisning och effektivt lärande. Undervisningsmetoder framstår som minst viktiga.

Bakgrund Mat är en viktig del av vårt sociala liv. Har man en födoämnesöverkänslighet försvåras matglädjen tillsammans med andra. Födoämnesöverkänslighet delas in i två grupper, födoämnesallergi och födoämnesintolerans. Födoämnesallergi är en immunologisk reaktion i kroppen, medan födoämnesintolerans är en icke immunologisk reaktion. När man lagar och serverar mat till personer med födoämnesöverkänslighet är det viktigt att veta vad man gör, det är därför kunskap inom födoämnesöverkänslighet behövs.

Syftet med arbetet är att undersöka lärares medvetenhet och resonemang kring individanpassad idrottsundervisning i ämnet Idrott och hälsa samt undersöka om de tar hänsyn till de enskilda individerna i sin undervisning och i så fall vilka metoder de använder sig av. Undersökningen innefattar även lärare i ämnet Idrott och hälsas syn på möjligheter och svårigheter med individanpassad idrottsundervisning. En kvalitativ studie har genomförts, då åtta lärare i ämnet Idrott och hälsa, i år F-5, observerades under sina idrottslektioner, varpå de sedan intervjuades om sin syn på individanpassad idrottsundervisning. Majoriteten av respondenterna arbetade inte med individanpassad idrottsundervisning, det framkom under både observationerna och intervjuerna. De intervjuade ansåg dock att eleverna skulle få en mer positiv bild av idrott och rörelse om de fick valmöjligheter under lektionerna.

Är TV-reklamen anpassade till programmens målgrupp som sänds under bästa sändningstid och vilka skillnader finns det i de olika kanalerna/bolagen när de sänder reklam?Det är just denna frågeställning som ligger till grund för denna uppsats.Utgångspunkten i uppsatsen har varit att se om tittaren får sin reklam anpassad efter sigeller om reklamen bara sätts in oberoende av vilket kön, ålder, intressen som tittaren har.Vårt primära syfte är att se om reklamen är anpassad till programmens målgrupp.Det sekundära syftet är att vi vill kunna särskilja och se skillnader i de olika kanalerna, skillnaderna på reklamen som sänds och i vilken mängd de dyker upp under programtiden.Genom stickprov blev det torsdag 9 november som vi studerade sändningarna i TV3, TV4 samt Kanal 5 under en dag när bästa sändningstid var (Kl 19-22).Något som samtliga kanaler eftersträvar är att reklamen når rätt målgrupp, vilket vi kan sei denna uppsats inte alltid är fallet hos våra tre kanaler som vi undersökt.För att få bästa effektivitet av reklamfilmerna så strävar kanalerna med att få högatittarsiffror bland åldersgrupperna 15-24, 25-39 samt 40-59 år. Vad kanalerna inte vill äratt ha höga siffror bland de äldre målgrupperna 60+ eftersom den publiken inte är lika anträffbar och är lojala i större utsträckning mot de varumärkena de vuxit upp med eller använt under en längre tid.I vår slutsats ser vi att reklamen inte är målgruppsanpassat i den grad som vi först trodde att den skulle vara. Om ett program är riktat mot kvinnor så visas det ävenreklamfilmer riktade mot män, men även en del reklamfilmer som är riktade till båda könen..

Syftet med denna uppsats är att, med bakgrund av vad som redan studerats inom ämnet marknadsföring till segmentet 50+ samt nyförvärvad kunskap, ta reda på om det verkligen är värt för de utvalda bilföretagen att satsa på anpassad reklam mot segmentet 50+ och om konsumenterna inom detta segment uppskattar att de får reklamen direkt riktad till sig. Vi valde att utgå från en abduktiv ansats med kvalitativ forskningsmetod. Vi har valt att göra telefon- samt fokusgruppsintervjuer som ligger till grund för vår insamling av empiri. För att ta reda på information intervjuade vi marknadschefer eller personer med liknande ansvar för att få bilföretagens synvinkel på reklam till segmentet 50+. Därefter valde vi att ha fokusgruppsintervjuer, i Malmö och Stockholm, med kunder till samtliga utvalda bilföretag för att ta reda på om deras åsikter och tankar är i överensstämmelse med bilföretagens, eller inte.