Sökresultat:
1163 Uppsatser om Anpassad skötsel - Sida 39 av 78
KÀllanalys som verktyg för bestÄndsutveckling : en bibliometrisk undersökning.
Mina slutsatser i mitt arbete Àr att rollen som finns inom Ithna Ashery inte Àr homogeniserad nÀr man jÀmför olika individers subjektiva upplevelse av fenomenet. DÀremot om man tittar pÄ en metanivÄ sÄ kan deras roll se tÀmligen lika ut. Men pÄ individnivÄ, som detta arbete försökt behandla, sÄ Àr den subjektiva upplevelsen av rollerna olika. Det som till stor grad pÄverkar den subjektiva upplevelse av rollen Àr sÄdana saker som den omgivande kontexten i samhÀllet. Men Àven de mÄl den enskilda individen har med sin roll nÀr det gÀller framtiden för individen.
Museibibliotek för vem? En studie av museibibliotekens tjÀnster och anvÀndargrupper
Mina slutsatser i mitt arbete Àr att rollen som finns inom Ithna Ashery inte Àr homogeniserad nÀr man jÀmför olika individers subjektiva upplevelse av fenomenet. DÀremot om man tittar pÄ en metanivÄ sÄ kan deras roll se tÀmligen lika ut. Men pÄ individnivÄ, som detta arbete försökt behandla, sÄ Àr den subjektiva upplevelsen av rollerna olika. Det som till stor grad pÄverkar den subjektiva upplevelse av rollen Àr sÄdana saker som den omgivande kontexten i samhÀllet. Men Àven de mÄl den enskilda individen har med sin roll nÀr det gÀller framtiden för individen.
Hur fungerar datorer? : En fallstudie av att utveckla pedagogisk multimedia för ett datorhistoriskt museum.
FÄ mÀnniskor vet hur datorer fungerar, vilka komponenter de Àr uppbyggda av och hur dessa samverkar. I detta examensarbete har en prototyp till en multimediepresentation utvecklats. Presentationen kommer att placeras pÄ ett datorhistoriskt museum och dess syfte kommer dÀr att vara att hjÀlpa mÀnniskor förstÄ hur datorer fungerar. Prototypen Àr baserad pÄ bilder och enklare animationer som förklarar samverkan och funktion hos de olika datorkomponenterna, bland annat genom att visa scenarier som mÄnga mÀnniskor troligtvis kÀnner igen frÄn sin vardag. MÄlet med arbetet har varit att inskaffa kunskap kring hur multimedia kan anvÀndas för att illustrera tekniska processer, samt kunskap kring hur multimediepresentationer skall utveck-las.
Optimering mot den operativa miljön - en studie av logistik i stabiliseringsoperationer
SammandragStudien omfattar ÀmnesomrÄdena operativ miljö i instabila stater, tillsammans med militÀr operativ och taktisk logistik. Eftersom den operativa miljön och ocksÄ syftet med det militÀra maktmedlet i viktiga avseenden Àr sÀrskiljande vid stabiliseringsoperationer, i jÀmförelse med reguljÀr krigföring, innebÀr detta att Àven anpassningsbehoven för logistiken förÀndras.Syftet med studien Àr att beskriva och analysera hur logistik kan utformas vid stabiliseringsoperationer, för att dÀrefter teoretiskt bidra till en logistik som Àr anpassad för de generiska dragen i denna typ av operativ miljö.Empirin till studien Àr framtagen frÄn vÀsterlÀndska operativa och taktiska stabiliseringsdoktriner och teorin Àr hÀmtad frÄn Moshe Kress Operational Logistics. Analysen genomförs med ett logistiksystems operationaliserade kriterier, och redovisar de framtrÀdande anpassningsbehoven för varje skede i operationen.Resultatet visar att det framtrÀdande behovet Àr att sÀkerstÀlla kontinuitet i flödet, vilket förutsÀtter operativ flexibilitet. Undantaget Àr Secure-skedet dÀr tillgÀnglighet, som i sin tur förutsÀtter överlevnadsförmÄga, Àr det framtrÀdande för att optimera logistiksystemet. En viktig slutsats Àr att Hold-skedet sannolikt innebÀr störst behov av anpassning och kapacitet i ett operativt logistiksystem, sett till operationen som helhet.Nyckelord: Stabiliseringsoperation, operativ miljö, logistik, Comprehensive Approach Antal ord: 17967 (18192).
Elevinflytande pÄ fritidshemmet
Syftet med denna studie Àr att titta pÄ vilka lokaler som finns till förfogande pÄ olika fritidshem i en sydsvensk stad som Àr integrerade i skolan, och se hur dessa anvÀnds. Vi har Àven undersökt om miljöns utformning Àr anpassad för fritidshemsverksamheten, och berört vad det finns för möjligheter och begrÀnsningar med fritidshemmens lokaler. VÄra frÄgestÀllningar Àr: Vilka lokaler finns till förfogande för fritidshemsverksamheten och hur anvÀnds dessa? Vad har fritidspedagoger för tankar om inomhusmiljön, meningsfull fritid, elevinflytande och samverkan med skolan? Vilka möjligheter och/eller begrÀnsningar finns det för fritidshemslokaler? Vi har försökt att svara pÄ vÄra frÄgor utifrÄn vÄr undersökning, relevanta teorier och forskning. VÄr undersökning har vi gjort pÄ fyra fritidshem i en sydsvensk stad dÀr vi har anvÀnt oss av observation och intervju som metod.
Sinnen som aldrig vilar : En kvalitativ intervjustudie om upplevelsen av att fÄ ADHD-diagnos i vuxen Älder och av livet före diagnosen
Syftet med studien var att undersöka hur individer, som fÄtt en ADHD-diagnos i vuxen Älder, idag beskriver sin och omgivningens interaktion under livets gÄng, i huvudsak med fokus pÄ sjÀlvbild.Studiens datainsamlingsmetod var semistrukturerade intervjuer. Under bearbetningen av intervjumaterialet skapades ett övergripande tema kallat sjÀlvbild, omgivning & ADHD. Materialet har Àven brytits ner i kategorier och underkategorier. Resutatet analyserades med utgÄngspunkt i George Herbert Mead och Herbert Blumers symboliska interaktionism samt Erving Goffmans teoribildning om Stigma.Resultatet visar att alla informanter sett det som övervÀgande positivt att fÄ diagnosen ADHD och att alla var öppna med att prata om sin ADHD-diagnos med andra. Resultatet visar Àven att alla kÀnt sig "dumma" under uppvÀxten samt att skolmiljön inte varit anpassad för dem.
Utveckling av skylt samt en parkerings app för Visby innerstad
Detta examensarbete, pÄ kandidatnivÄ med omfattning 15 högskolepoÀng har pÄgÄtt i tio veckor och har varit i samarbete med Region Gotland. Uppdraget har handlat om att ta fram en ny parkerings skylt för Visbys innerstad samt underlÀtta navigeringen i trafiken genom en parkerings app. Skylten och appen samspelas med varandra och skapar pÄ sÄ vis en helhet över trafikproblemen i Visby innerstad.Problemformuleringen i projektet har varit: ?Hur kan jag skapa ett nytt navigeringssÀtt för att underlÀtta trafik flödet i Visby samt utveckla en ny parkeringsskylt som enkelt kan uppfattas och samtidigt smÀlta in i den historiska miljön med rimlig kostnads insatser för Region Gotland??Jag har genom studier pÄ fÀrg, form, funktion analyserat och kommit fram till en grafisk symbol, med ett fÀrgval som Àr igenkÀnnbart till skyltar relaterat till parkerings automater anpassad för Visbys innerstad. Man ska enkelt kunna tolka skyltarna och hitta till parkerings automaterna samtidigt som det ska smÀlta in i kulturarvs miljö.
SJUKSKĂTERSKAN OCH DET MĂ NGKULTURELLA MĂTET I VĂ RDEN : En litteraturstudie
Kultur Àr nÄgot som utvecklas över tid och skapas av vÀrderingar, tro och normer. Den inverkar pÄ en individs uppfattningar, attityder och livsval. DÄ en mÀnniska blir patient kommer kulturen utöva inflytande pÄ dess beteende och tankar, vilket sjuksköterskor mÄste ha kunskap om och respekt för. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser, erfarenheter ochattityder i samband med att de vÄrdar patienter med annan kulturell bakgrund Àn den egna. Metoden var en litteraturstudie med en kvalitativ innehÄllsanalys dÀr elva vetenskapliga artiklar analyserades.
Den osynliga webben. En informationssökning bortom de vanligaste söktjÀnsterna.
Mina slutsatser i mitt arbete Àr att rollen som finns inom Ithna Ashery inte Àr homogeniserad nÀr man jÀmför olika individers subjektiva upplevelse av fenomenet. DÀremot om man tittar pÄ en metanivÄ sÄ kan deras roll se tÀmligen lika ut. Men pÄ individnivÄ, som detta arbete försökt behandla, sÄ Àr den subjektiva upplevelsen av rollerna olika. Det som till stor grad pÄverkar den subjektiva upplevelse av rollen Àr sÄdana saker som den omgivande kontexten i samhÀllet. Men Àven de mÄl den enskilda individen har med sin roll nÀr det gÀller framtiden för individen.
OmvÄrdnadshandlingar för att lugna agiterade demenssjuka
AbstraktI introduktionen visar litteraturen att det Àr viktigt att ge handledning och utbildning till vÄrdpersonal som vÄrdar demenssjuka. Oro, irritabilitet och aggressivitet det vill sÀga agitation, Àr en del av BPSD (Behavioural and Psychological Symptoms in Dementia) som Àr vanligt förekommande hos demenssjuka. I omvÄrdnaden om demenssjuka personer som har agiterat beteende behöver vÄrdpersonal bemÀstra olika omvÄrdnadshandlingar för att underlÀtta mötet och lugna den demenssjuke. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva omvÄrdnadshandlingar som kan anvÀndas av vÄrdpersonal för att lugna agiterade dementa. Den metod som valdes var en litteraturstudie som omfattade 19 vetenskapliga artiklar.
AnvÀndarmedverkan vid utveckling av affÀrssystem
AffÀrssystem Àr ett av de viktigaste IT-stöden i verksamheter idag. Samtidigt
Àr det stora svÄrigheter för leverantörer av paketerade mjukvarulösningar att
utveckla system som införlivar de förvÀntningar kunder och anvÀndare har
pÄ produkten. För att skapa mera anvÀndbara system, som bÀttre passar
kundens behov, föresprÄkar teoretiker en anvÀndarcentrerad ansats för
systemdesign. Syftet med studien var att öka förstÄelsen för hur utvecklare
och ÄterförsÀljare av affÀrssystem involverar kunder/anvÀndare i
systemutvecklingen, i Sverige. AnvÀnder leverantörer av affÀrssystem en
anvÀndarcentrerad systemutveckling i enlighet med teorin, eller har de hittat
egna vÀgar som passar det egna syftet bÀttre? Vi har Àven undersökt hur
leverantörerna ser pÄ anvÀndarföreningar som kanal för anvÀndar-
/kundinvolvering.
Hur beror mediekonsumtion pÄ intressen? : WebbenkÀter som datainsamlingsmetod, yea or nay?
Svensk hÀlso- och sjukvÄrd Àr en informationsintensiv bransch som stÄr inför en stor utmaning avseende de informationsteknologiska lösningar som anvÀnds idag och hur dessa lösningar bör utvecklas framöver. VÄrdpersonalen efterfrÄgar att den teknologi som anvÀnds ska vara flexibel och anpassad till arbetssituationen samt följa flödet i patientprocessen. För att utveckla lösningar anpassade till vÄrd och omsorg som kan stödja anvÀndarna i deras arbetssituation krÀvs att metoder utvecklas utifrÄn anvÀndarna och deras arbetskontext i en distribuerad arbetsmiljö. Genom att ta fram sÄdana metoder utifrÄn ansatsen distribuerad kognition blir det möjligt att identifiera informationsflöden och de verktyg som anvÀnds utifrÄn de fysiska förutsÀttningarna i arbetskontexten. Distribuerad kognition utgÄr frÄn att mÀnniskans tÀnkande ses som ett fenomen som utgÄr frÄn social, kulturell och kontextuell interaktion samt interaktion med artefakter, Kognition anses pÄ sÄ sÀtt vara distribuerad.
Meningen med informationskompetens. En undersökning av begreppet informationskompetens i en biblioteksdiskurs
Mina slutsatser i mitt arbete Àr att rollen som finns inom Ithna Ashery inte Àr homogeniserad nÀr man jÀmför olika individers subjektiva upplevelse av fenomenet. DÀremot om man tittar pÄ en metanivÄ sÄ kan deras roll se tÀmligen lika ut. Men pÄ individnivÄ, som detta arbete försökt behandla, sÄ Àr den subjektiva upplevelsen av rollerna olika. Det som till stor grad pÄverkar den subjektiva upplevelse av rollen Àr sÄdana saker som den omgivande kontexten i samhÀllet. Men Àven de mÄl den enskilda individen har med sin roll nÀr det gÀller framtiden för individen.
Elevers motivation i dagens samhÀlle - undersökning med elever och lÀrare
Undersökningens syftet Àr att ta reda pÄ vad som motiverar elever i dagens samhÀlle. Vi har anlagt ett samhÀllsperspektiv pÄ undersökningen för att se om det finns faktorer i samhÀllet som pÄverkar elevers motivation. VÄra teoretiska utgÄngspunkter Àr tagna i samhÀllsvetenskapsteorier sÄsom postmoderna och sociokulturella. Vi har Àven anvÀnt oss av tvÄ teorier som behandlar motivationsperspektivet och dessa Àr Maslows behovstrappa samt den kognitiva motivationsteorin. Vi genomförde undersökningen med hjÀlp av kvalitativa intervjuer.
SÀrskolan i slöjden och slöjden i sÀrskolan
Innan vi pÄbörjade vÄr lÀrarutbildning har vi bÄda sammanlagt arbetat med utvecklingsstörda under 14 Är tid,som assistent, obehörig lÀrare och förÀlder. VÄr erfarenhet frÄn bÄde verksamhetsförlagda utbildningsperioder och arbete i skolor har gjort oss medvetna om att flertalet slöjdlÀrare undervisar elever i grundskolan sÄvÀl som grundsÀrskolan. I tidigare förordningar i svensk författningssamling har behörighetskraven varit nÄgot oprecisa och i realiteten har en ÀmneslÀrarexamen givit tillrÀcklig behörighet för att undervisa de praktisk-estetiska Àmne- na i grundsÀrskolan. I och med den nya författningssamlingen SFS 2011:326 krÀvs ÀmneslÀrarutbildning samt speciallÀrarexamen mot utvecklingsstörning för att undervisa grundsÀrskolan i bild, hem- och konsumentkun- skap, idrott och hÀlsa, musik samt slöjd. De nya behörighetskraven för slöjdlÀrare i grundsÀrskolan uppfylls av ytterst fÄ, om ens av nÄgon, i dagslÀget.Genom en fallstudie av fiktiva elever, vilka vi lÄter vandra genom en ÀmnesomrÄdesplanering, undersöker vi behovet av kompetensutveckling för verksamma och blivande slöjdlÀrare i deras möte med grundsÀrskolan.