Denna rapport omfattar både studier kring och konstruktion av självinstruerande läromedel för gymnasieskolan. Målsättningen har varit att slutprodukten ska vara tidsenlig och anpassad för elever på de yrkesförberedande programmen. Tyngdpunkten för undersökningen har varit litteraturstudier men intervjuer har också genomförts som kvalitativ forskningsmetod. Konstruktionen av läromedel har skett med två olika angreppssätt och även utförandet har stora skillnader. Det ena som skapades genom en induktiv process och utgörs av instruktioner för ett helt kursmoment med CNC-programmering. För det andra läromedlet som genomfördes utifrån ett deduktivt förhållningssätt omfattar produkten mer av vägledande instruktioner för att kunna hitta rätt och uppdatera de befintliga, men omoderna och ofullständiga, läromedel för kursen Lokala datanät. Resultatet visar att det är möjligt att göra ett tidsenligt självinstruerande läromedel och att kvalitén inte behöver skilja sig nämnvärt åt beroende på vilken metod som används vid konstruktionen.

Modeller används ofta som ett hjälpmedel för att hantera komplexasystemutvecklingssituationer. Det råder dock delade meningar om hur man på bästa sätt böranvända modeller. I denna studie har vi tittat närmare på perspektiv där modellerna står icentrum för systemutvecklingen respektive används som ett hjälpmedel för densamma. Våravsikt har inte varit att jämföra dessa, utan snarare beskriva hur de kan kombineras ochanpassas till lokala förhållanden. För att undersöka detta har vi genomfört en fallstudie på ettmindre mjukvaruutvecklande företag som har för avsikt att börja använda modeller på ett meraktivt sätt i systemutvecklingsprocessen.

I dagens skola är pedagogens uppdrag att sträva efter en skola för alla, där alla elever oavsett kunskap, bakgrund och förutsättningar ska ha samma rätt till utbildning. Därför var syftet med denna studie att få ökad kunskap om inkludering och få reda på hur pedagoger på förskolan/skolans tidigare år arbetar med detta samt vilka upplevelser och kunskaper de har om ämnet. I en inkluderande verksamhet är skolan anpassad till alla barn/elever oavsett förutsättningar. Vår studie riktade sig mot elever i behov av särskilt stöd i allmänhet och ingen speciell diagnos eller särskilt behov. För att få svar på våra frågeställningar som var hur pedagoger upplever och arbetar med inkludering utefter styrdokumenten, samt om förskollärare/lärare arbetar på samma sätt, genomförde vi fyra kvalitativa intervjuer.

Erigovis AB i Örnsköldsvik är ett ingenjörsföretag som har patent på en vinsch som de har utvecklat under arbetet att revolutionera byggnationen av vindkraftverk. Med vinschens unika egenskaper är nu Erigovis AB intresserad av att veta om den kan appliceras i fler användningsområden i dagens samhälle. Syftet med det här projektet har varit att ta fram idéer på nya användningsområden samt utformning för en ny, anpassad kranarm. I teorin presenteras alla formler som används vid beräkningar i senare delar i rapporten samt information om de områden som berörts. Inledande delen av projektet innebar att få fram så många idéer som möjligt och därför blev de första veckorna en ren konceptgenereringsperiod.

Bakgrund: En stomi är en konstgjord öppning för att avleda avföring genom bukväggen. Att acceptera stomin och sin nya livssituation kan vara en komplicerad process för patienten. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva patienters upplevelser av att leva med tarmstomi. Metod: Studien utformades som en allmän litteraturstudie baserad på elva vetenskapliga artiklar, varav åtta var av kvalitativ ansats och tre av kvantitativ. Resultat: Det framkom att stomiopererade patienter upplevde fysiska, emotionella och sociala förändringar som påverkade det dagliga livet.

ADHD är den snabbast växande diagnosen på senare tid och har länge setts som en problematik främst förekommande bland barn. Den befintliga forskningen gällande ADHD är därför mer anpassad till yngre individer och syftet med denna studie är därför att undersöka vuxnas upplevelse och hur de förhåller sig till diagnosen samt omgivningens reaktioner gentemot ADHD utifrån respondentens perspektiv. För att kunna ta reda på detta intervjuades fem individer med ADHD och en kvalitativ forskningsansats valdes som metod för intervjuerna. Vidare valdes meningskoncentrering som analysmetod för intervjuerna då den kortar ner och koncentrerar utvalda citat som användes i analysen. För att tolka och analysera respondenternas upplevelser kring ADHD användes valda teorier som verktyg; stigma, rollteori samt jagpsykologi.

Detta arbete handlar om utarbetandet av matriser som stöd i undervisningen i svenska som andraspråk, på en gymnasieskola i södra Sverige. Tonvikten har lagts vid framtagandet av matriserna.Utöver framarbetandet av matriserna genomfördes en enkätundersökning för att skapa en överblick över lärarnas uppfattningar om framtagandet av dessa matriser. I ett lärararbetslag utarbetas matriserna genom gruppdiskussioner, men även genom enskilt arbete.Undersökningens syfte är att undersöka om man kan ha användning av matriser som ett stöd i undervisningen i svenska som andraspråk. Dessutom undersöks inställningen till elevinflytande när det gäller utarbetandet av dessa matriser. Frågan om hur man gör matriserna till levande dokument behandlas också.Metoden för undersökningen är en kvalitativ analys av de enkätsvar som pedagogerna i arbetslaget, som är med om att utarbeta matriserna, svarar på.Detta examensarbete resulterar i att arbetslaget nu har en struktur att följa som är anpassad till vår nivågruppering i svenska som andraspråk.

Syftet med studien var att göra en litteraturstudie vilken beskriver hur sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder förebygger komplikationer vilka kan uppstå vid måltidssituationer för patienter drabbade av dysfagi till följd av stroke. Studien genomfördes som litteraturstudie med beskrivande design, 12 vetenskapliga artiklar granskades och sammanställdes under tre huvudrubriker; Åtgärder för att förebygga aspirationspneumoni, Nutritionsstöd samt Kvalitetsgranskning av artiklar.Resultatet visade att många av sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder kunde minska risken att patienter med dysfagi drabbas av aspirationspneumoni. Det framkom en rad olika kompensationsstrategier och åtgärder sjuksköterskan kunde bidra med, bland annat intensiv munhygien samt stimulering av tunga och mun med is eller annat kallt föremål vilket stimulerar sväljreflexen. Andra åtgärder var rätt sittposition och anpassad konsistens på mat och vätska samt kosttillskott. Resultatet i föreliggande studie visade att utbildning inom förebyggande omvårdnadsåtgärder var nödvändiga för att rätt matningsteknik användes och att kostrekommendationer följdes, samt att det fanns ett lämpligt instrument för sjuksköterskans kompetens vid screening av dysfagi.

Föreliggande uppsats syfte är att utreda huruvida Sverige är i behov av en moderniserad och mer internationellt anpassad avtalslag. För snart tjugo år sedan ratificerade Sverige den internationella köplagen United Nations Convention on Contracts for the International Sale of Goods, CISG, med reservation för konventionens del II om ingående av avtal. Detta eftersom Sverige tillämpar löftesprincipen vid ingående av avtal och CISG utgör en kompromiss mellan löftes- och kontraktsprincipen. Sverige är tillsammans med de övriga nordiska länderna ensamt om att reservera sig mot denna del och har därför av andra staters näringsliv kommit att ses som provinsiellt samt bakåtsträvande. Den globala handeln blir allt viktigare för Sverige och det svenska näringslivet har till följd av detta ställt krav på landets ledande makthavare att dra tillbaka reservationen och att anta den avtalsrättsliga delen.

Dagens skola ska arbeta för att bli ?en skola för alla?. Det ligger ständig fokus på att integrera elever med funktionshinder med icke-funktionshindrade elever. Ämnet idrott och hälsa är ett känsligt ämne där det inte är lika lätt att vara en anonym elev med svårigheter. Idrott och hälsa är utpekande och det blir väldigt synligt för resten av en klass om en elev är lite ?svagare?.

Det blir mer och mer vanligt att organisationer väljer att tillämpa någon eller några former av mobila lösningar. Ett exempel på den ökade tillämpningen av mobila tjänster i arbetslivet är Carlsberg Group, som introducerade mobila lösningar inom koncernen för att upprätthålla bättre kontroll samt skapa en bättre grund för beslutsfattande.Syftet med denna studie är att skapa bättre förståelse om de förhållanden som råder mellan mobila tjänster och meningsfullt beslutsfattande. Studiens tillvägagångssätt har baserats på litteraturstudier, där en modell samt frågor skapats utefter relevant litteratur för att besvara frågan:?Kan mobila tjänster öka graden av meningsfullt beslutsfattande??Den empiriska undersökning som genomfördes för att testa ovanstående modell och dess relation till de utredningsfrågor som skapats resulterade i tre stycken essentiella svar på ovanstående fråga:? Mobila tjänster kan kategoriseras i två stycken olika grupper, nämligen informativa tjänster samt kommunikativa tjänster. Denna differentiering är essentiell eftersom endast de kommunikativa tjänsterna kan absorbera beslutsfattares osäkerheter samt tvetydigheter.? Flera essentiella egenskaper för mobila tjänster som användbarhet, bärbarhet och anpassningsbarhet är gemensamma för såväl kommunikativa samt informativa tjänster.? I vissa fall där de involverade parterna är spridda ur en geografisk synpunkt, bör mobila tjänster organiseras med hjälp av en arkitektur som SOA (Service Oriented Architecture).

Syftet med detta arbete är att undersöka vilka konsekvenser den teoretiska målkonflikten/dilemmat mellan en likvärdig utbildning för alla och en utbildning anpassad efter varje individs unika behov och förutsättningar får i lärares pedagogiska verksamhet. Ett delsyfte är att jämföra hur lärarstuderande, nyexaminerade lärare och erfarna lärare upplever och hanterar dilemmat. Metodologiskt är studien kvalitativ, bestående av en teoridel (litteraturstudie) och en empiridel (intervjuer). Teoridelen ger en överblick och förklaring till föreliggande dilemma utifrån tre självvalda teman (en skola för alla, diskrepansen mellan teori och praktik och målförskjutning från det kollektiva till det individuella), teman som inverkar och påverkar det dilemma som undersökts. Empiridelen komplimenterar med intervjuer med lärarstuderande, nyexaminerade lärare och erfarna lärare (två stycken respondenter i varje målgrupp) för att sedan diskuteras i ett framväxande resultat.

Primvården har anor från 1600- talet och sjukgymnastik är idag den tredje största professionen inom svensk sjukvård. Samhället är under ständig förändring vilket ställer krav på att hälso- och sjukvården anpassas efter dessa. Således för att ge en god och anpassad vård behöver svenska folkets behov utredas. Syftet med studien var att kartlägga vilka problemområden som patienter som sökte sjukgymnast i svensk primärvård hade, sett till fördelning av kön, ålder, lokalisation och symtom som fanns. En kvantitativ studie genomfördes med en webbenkät utförd i EvaSys.

Bröstcancer är den vanligaste cancerformen hos kvinnor och ca 7000 nya fall diagnostiseras årligen i Sverige. Cytostatikabehandling är en vanlig behandlingsform mot bröstcancer och många kvinnor upplever den som påfrestande på grund av dess biverkningar. De mest förekommande biverkningarna är håravfall, illamående, kräkningar, uttalad trötthet, rädsla, depression samt ångest. Sjuksköterskor kommer någon gång i sitt arbete i kontakt med bröstcancerdrabbade kvinnor som genomgår cytostatikabehandlingen. Om cytostatikabehandlade kvinnors kunskapsbehov inte uppmärksammas finns det risk att dessa kvinnor upplever vårdlidande.

Under våren år 2013 har Emilia Andersson, en designingenjörsstudent på Högskolan i Skövde, utfört ett produktutvecklingsprojekt i samarbete med HAGS Aneby AB. Syftet med projektet var att utveckla en vippgunga vars storlek skulle vara anpassad för barn i åldrarna 1-3 år. Målet var att vippgungan ska kunna säljas över hela världen samt uppfylla den amerikanska standarden och europastandarden för lekredskap.Projektet inleddes med en förstudie och teori-fas, där bland annat litteraturstudie och konkurrentanalys genomfördes och annan information samlades in för att få djupare kunskaper inom ämnet. Därefter började idéer och koncept genereras, som sedan genomgick utvärderingar, så som användartester, vilket ledde till ett slutkoncept. Konceptet utvärderades med hjälp av bland annat hållfasthetsberäkningar och en antropometrisk analys.Den slutgiltiga vippgungan kan trots anpassningen för åldersgruppen, inte bara användas av 1-3-åringar utan också av äldre barn, tack vare att konstruktion och framförallt handtag ger extra lekvärden.