Bakgrund: Anorexia nervosa (AN) är en vanlig sjukdom som främst drabbar unga kvinnor. Förutom fysisk påverkan ses även psykiska besvär som exempelvis depression. Individer som drabbas av AN är negativa inför ett tillfrisknande eftersom de känner att sjukdomen tillför positiva egenskaper, de upplever även att sjukvården saknar tillräcklig kunskap om sjukdomen.Syfte: Syftet var att beskriva hur kvinnor med Anorexia nervosa upplever sin sjukdom.Metod: Litteraturstudien utfördes utifrån en kvalitativ ansats. Databaserna Cinahl, PubMed samt PsycINFO användes för att hitta de tio vetenskapliga artiklar som studien sedan baserades på. Artiklarna analyserades med en kvalitativ innehållsanalys.Resultat: I resultatet framkom fem huvudkategorier: Anorexia som identitet, anorexia som en tillgång eller något destruktivt, anorexia som kontroll, anorexia som hanteringsstrategi och anorexia som röst.

Bakgrund: Sjukdomen Anorexia nervosa uppmärksammades redan på 1600-talet. Den karaktäriseras av en uthållig och beslutsam strävan efter viktnedgång. Det är fler kvinnor än män som drabbas och sjukdomen debuterar ofta i samband med puberteten. Orsaken till varför vissa kvinnor blir sjuka vet inte forskare, men flera faktorer som t ex biologiska, sociokulturella, psykologiska samt individuella utgör viktiga roller i utvecklingen av sjukdomen. Ungefär 10-20 procent av alla som insjuknar i sjukdomen Anorexia nervosa får ett förlopp som pågår hela livet.

Bakgrunden: Anorexia nervosa är en form av ätstörning och sjukdomen drabbar fler kvinnor än män och gör ofta debut i tonåren. Sjukdomen präglas av avsiktlig självsvält, viktfobi och förvrängd kroppsuppfattning. Att skapa en bra relation i mötet mellan patient och sjukvårdspersonal är svårt. Många av de patienter som har Anorexia nervosa förnekar sin sjukdom och har liten tillit till sig själva. Det är vårdaren som har ansvaret för att patienten ska få en positiv upplevelser av vården.

Anorexia nervosa är en den vanligaste av ätstörningar och förekommer ofta bland tonårsflickor samt unga kvinnor. Sjukdomen karakteriseras av att individen som drabbas av den vägrar hålla kroppsvikten på eller över nedre normalgränsen för sin ålder och längd, har intensiv rädsla för att gå upp i vikt eller bli tjock. Individen har även störd kroppsupplevelse avseende vikt och form samt förnekar allvaret i den låga kroppsvikten. Sjukdomen möts ofta med stor oförståelse av den drabbades omgivning. Syftet med studien var att beskriva livskvalitet hos unga kvinnor med Anorexia nervosa.

Bakgrund: Anorexia nervosa är en störning som kännetecknas som avsiktlig viktnedgång, framkallad och vidmakthållen av patienten själv. Dessa patienter saknar sjukdomsinsikt vilket förvärrar relationen mellan dem och vårdpersonalen. Sjukdomen har tre olika faser i utvecklingen och drabbar främst flickor i åldrarna 12-20 år. Syftet: Syftet med studien var att belysa hur kvinnor med Anorexia nervosa upplever mötet med vårdpersonalen. Metod: En litteraturstudie som baserades på tre självbiografiska böcker utfördes.

En av de viktigaste aspekterna i omvårdnad är betydelsen av mänsklig kontakt i interaktionen mellan patienter och vårdgivare. Anorexia nervosa är en komplex sjukdom av psykisk och fysisk karaktär och vårdpersonal spelar en viktig roll för dessa patienters tillfrisknad. Målet med denna studie var att nå en djupare förståelse för den mänskliga kontaktens betydelse i omvårdnaden av patienter med Anorexia nervosa samt att belysa essensen i en vårdande relation. Syftet med studien var att beskriva Anorexia nervosa patienters erfarenheter av den mänskliga kontaktens betydelse i möten med vårdpersonalen. En kvalitativ ansats valdes och datainsamlingen grundade sig på sex självbiografier, skrivna av sex unga kvinnor som har varit sjuka i Anorexia nervosa.

Bakgrund: Cirka 0,2 - 0,4 procent av svenska kvinnor i åldrarna 12-25 år lider av Anorexia nervosa, en sjukdom som innebär en störd kroppsuppfattning och karakteriseras av en oerhörd rädsla att gå upp i vikt. Syfte: Syftet med studien var att beskriva livsvärlden hos kvinnor som lider av Anorexia nervosa. Metod: Studien baseras på två självbiografiska böcker som analyserades enligt Graneheim och Lundmans (2008) beskrivning av innehållsanalys för kvalitativa studier. Resultat: Studien resulterade i tre kategorier: socialt, psykiskt och fysiskt, varav den psykiska innefattar underkategorierna ångest, självkänsla, mattankar samt förvrängd kroppsuppfattning. Slutsats: Slutsatsen till denna studie var att som sjuksköterska är det viktigt att ha kunskap om och förståelse för livsvärlden hos denna patientgrupp som finns både inom den somatiska och psykiatriska vården, för att på så sätt skapa goda förutsättningar i det vårdande mötet..

Bakgrund: Det är först på senare år som familjens upplevelse samband med att en dotter insjuknar i Anorexia nervosa uppmärksammats. Familjemedlemmarna kan känna stor ånger, skuld och förtvivlan när en familjemedlem blir sjuk. Eftersom det visats att sjukdomen påverkar hela familjen är det också av stor vikt att fokusera på hur familjen mår och ge dem stöd. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa familjens upplevelse beskrivet ur mammans perspektiv när dottern har Anorexia nervosa. Metod: Metoden som användes var en litteraturstudie, där fyra böcker analyserades.

Syftet med denna studien är att undersöka idrottslärares kunskaper om Anorexia nervosa samt deras preventiva bemötande på högstadiet respektive gymnasiet. Vidare syftar studien på att undersöka om idrottslärarna anser sig har lättare att upptäcka Anorexia nervosa än andra lärare. Sex idrottslärare deltog i undersökningen och informationen har insamlats via intervjuer, där vi utgick från i förväg fastställda frågor. Utrymme gavs till vidareutveckling av frågorna under själva intervjun. Materialet har bearbetats med en kvalitativ ansats.

Sammanfattning Bristen på omvårdnadsforskning gällande Anorexia nervosa är stor, det är därför viktigt att denna sjukdom uppmärksammas mer. Studiens syfte har varit att belysa hur kvinnor med Anorexia nervosa beskriver livskvalitet under sjukdomstiden. Studien har genomförts som en litteraturstudie där resultatet bygger på tre skönlitterära böcker som kvinnorna själva skrivit. Som teoretisk referensram har Lawtons definition på livskvalitet används då denna definition stämmer överens med författarnas syn på begreppet livskvalitet. Resultatet uppmärksammade följande kategorier som viktiga för kvinnornas livskvalitet; längtan efter närhet, den dyrbara fritiden, störd autonomi och brist på empati, kamp om renhet, omgivningens brist på förståelse, flykt från verkligheten, trygghet genom sjukdomen, samt sjukdomsinsikt.

BackgroundAnorexia nervosa is a growing problem in society and it is most common among women. It is a complex disease that affects both the mental and the physical health. The disease expresses itself differently from person to person, therefore, treatment should be individualized. Nurses need to gain insight into how patients feel about the treatment in order to understand their experience. Previous studies use statistical research to evaluate treatment.

Background: Anorexia nervosa is a disease that often strikes teenager girls. The causes of the disease are not entirely known, but there are redeemed and maintenanced factors. The factors describes as biological, psychological and sociocultural. Aim: The aim of the study was to illuminate the nurses problem in caring of girls that developed Anorexia nervosa. Method: The method of this essay is a literature study.

Anorexia nervosa är en den vanligaste av ätstörningar och förekommer ofta bland tonårsflickor samt unga kvinnor. Sjukdomen karakteriseras av att individen som drabbas av den vägrar hålla kroppsvikten på eller över nedre normalgränsen för sin ålder och längd, har intensiv rädsla för att gå upp i vikt eller bli tjock. Individen har även störd kroppsupplevelse avseende vikt och form samt förnekar allvaret i den låga kroppsvikten. Sjukdomen möts ofta med stor oförståelse av den drabbades omgivning. Syftet med studien var att beskriva livskvalitet hos unga kvinnor med Anorexia nervosa.

Bakgrund: Anorexia nervosa drabbar ca 1 procent av alla kvinnor och 0,1 procent av alla män innan 18 års ålder i Sverige. Patientgruppen återfinns i både allmänsjukvård och psykiatriska vårdavdelningar. Sjuksköterskan behöver redskap för att utveckla en vårdrelation till dessa patienter, då vårdrelationen är essentiell för att uppnå hälsa. Syfte: Att belysa de olika faktorer som påverkar vårdrelationen mellan sjuksköterska och patient med diagnosen Anorexia nervosa. Metod: Studien är en systematisk litteraturstudie.

Bakgrund: För de med diagnosen Anorexia nervosa är orsaken till sjukdomen ofta svår att identifiera, många vet inte när eller hur sjukdomen började. Sjukdomen drabbar fler kvinnor än män och har oftast sin debut i tonåren. Den yttrar sig genom en förvrängd kroppsuppfattning och en viljestyrd strävan efter viktnedgång.Syfte: Syftet med litteraturstudien var att få en ökad förståelse för hur kvinnor med Anorexia nervosa upplever sin sjukdom.Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats baserad på fem kvinnors självbiografier. Självbiografierna analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Det framkom två huvudkategorier, en utav dem var; Upplevelser av att leva med Anorexia nervosa följt av underkategorierna; två delar, rädsla och ensamhet, kroppsuppfattning och skam- och skuldkänslor. Andra huvudkategorin var; Anorexia nervosa, dess betydelse för upplevelsen av en identitet med underkategorierna; kontroll, personlighet och bekräftelse.Slutsats: Kvinnorna upplevde både välbefinnande och lidande i sin sjukdom.