Bakgrund: Ätstörningar är den tredje vanligaste sjukdomen i västvärlden bland unga kvinnor efter astma och fetma. Av de personer som drabbas utav Anorexia nervosa avlider drygt 10 % till följd av sjukdomen. Syfte: Studiens syfte var att beskriva kvinnors upplevelser av att vårdas för sjukdomen Anorexia nervosa. Metod: Denna studie genomfördes med en kvalitativ metod och en narrativ analys. Datainsamlingen grundades på fyra självbiografier, skrivna av kvinnor som hade drabbats av och vårdats för Anorexia nervosa.

Anorexia nervosa är en allvarlig psykologisk sjukdom med hög dödlighet. Studien vill belysa den psykodynamiska terapin som behandlingsmetod vid Anorexia nervosa. Frågeställning: Vilka är de verksamma faktorerna i psykodynamisk psykoterapi vid behandling av Anorexia nervosa? Semistrukturerade kvalitativa forskningsintervjuer har genomförts med fem kvinnliga psykodynamiskt inriktade psykoterapeuter. Intervjumaterialet har bearbetats och analyserats utifrån tematisk analys (TA).

Bakgrund:Anorexia nervosa har under de senaste decennierna ökat i Sverige och liknande trend ses även i andra länder. Sjukdomens mångfacetterade och ibland svårförstådda natur baseras på dess upplevda för- och nackdelar. Behandling mot ätstörningar har förhållandevis hög andel som avslutar den i förtid och det påvisas att många uppvisar motvilja till att delta. Syfte: Syftet med studien var att belysa erfarenheter av att leva med Anorexia nervosa. Metod: En litteraturbaserad studie baserad på nio kvalitativa forskningsartiklar.

Anorexia nervosa är den allvarligare och mest omtalade formen av ätstörning. Sjukdomen är ett självinducerat svälttillstånd då de drabbade bekämpar hunger och sina impulser att äta. Ätstörningar som anorexia är ett växande problem. Endast en del patienter tillfrisknar och behandlingen tar lång tid. Det är viktigt att sjuksköterskor har kunskap om patienters erfarenhet av behandling.

Syftet med studien var att undersöka hur patienter och sjukgymnaster utifrån egna upplevelser och erfarenheter ser på orsaker till att kvinnor drabbas av anorexia- och bulimia nervosa (AN och BN). Intervjuer gjordes och data analyserades med innehållsanalys. Analysen ledde fram till två huvudkategorier: Inre och yttre faktorer. Resultaten visade att orsakerna till att någon drabbas av AN eller BN är komplexa, men det som framkom av informanterna var att den som drabbas måste ha en sårbarhet för att kunna utveckla någon av dessa diagnoser. Otydliga familjeförhållanden och samhällets syn är enligt informanterna två av de största orsakerna till att någon drabbas av AN eller BN.

Anorexia nervosa är den allvarligaste formen av ätstörning och sjukdomen är idag ett globalt problem. Det är inte bara den enskilda individen som påverkas av sjukdomen utan ätstörningen innebär ett stort lidande och är enormt påfrestande för hela familjen. Det finns fortfarande bristande kunskaper i hur sjuksköterskan bäst kan hjälpa och stödja de anhöriga och därför är det inte ovanligt att familjen möts av bristande förståelse från hälso- och sjukvården. Syftet var att belysa erfarenheter av att vara anhörig till en person med Anorexia nervosa. Studien genomfördes som en litteraturstudie där resultatet baserades på 12 vetenskapliga artiklar som granskades och analyserades.

Bakgrund: Människan är idag betydligt mer medveten än tidigare om vad mat innehåller och vad som bör ätas och inte. Trots detta löper människor samtidigt en allt större risk att drabbas av ätstörningar och viktproblem. Anorexia nervosa drabbar ungefär en av hundra flickor och ca en av tusen pojkar. Sjukdomen kan beskrivas som en stark rädsla för att gå upp i vikt tillsammans med en förvrängd kroppsuppfattning. Syfte: Syftet med studien var att belysa hur kvinnor med Anorexia nervosa upplever vården.

BAKGRUND: Psykisk ohälsa bland unga kvinnor är ett folkhälsoproblem. Anorexia nervosa kategoriseras in som en psykisk sjukdom. Anorexia nervosa drabbar främst unga kvinnor, vilket exempelvis kan bero på tidigare händelser i livet som gett upphov till psykisk obalans i deras vardag. SYFTE: Syftet med studien var att undersöka vilka sociokulturella orsaker som bidrar till utvecklingen av Anorexia nervosa bland flickor och unga kvinnor i åldrarna 12-25 år. METOD: En literaturstudie utfördes, som baseras på 21 olika vetenskapliga artiklar. Databaserna som användes var pubmed och psycinfo. Temaanalys användes och artiklarna kategoriserades in i huvudteman och underteman. RESULTAT: Resultatet i studien delades in i två huvudkategorier, med två underkategorier vardera.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskans roll i omvårdnaden av patienter med Anorexia nervosa. Sökning av vetenskapliga artiklar gjordes i databaserna EBSCO host, PubMed, psycINFO, Blackwell Synergy, Wiley InterScience Journals och Academic Search Elite. Studiens huvudresultat utgjordes av tre huvudkategorier; kommunikation, bemötande och omvårdnadsåtgärder. Kommunikation visade sig vara viktig utifrån flera olika aspekter. Det var i första hand viktigt att få en fungerande kommunikation med patienten, men de anhöriga fick inte heller glömmas bort utan spelade en stor roll i omvårdnaden.

Bakgrund: Människan är idag betydligt mer medveten än tidigare om vad mat innehåller och vad som bör ätas och inte. Trots detta löper människor samtidigt en allt större risk att drabbas av ätstörningar och viktproblem. Anorexia nervosa drabbar ungefär en av hundra flickor och ca en av tusen pojkar. Sjukdomen kan beskrivas som en stark rädsla för att gå upp i vikt tillsammans med en förvrängd kroppsuppfattning. Syfte: Syftet med studien var att belysa hur kvinnor med Anorexia nervosa upplever vården.

Bakgrunden: Anorexia nervosa är en form av ätstörning och sjukdomen drabbar fler kvinnor än män och gör ofta debut i tonåren. Sjukdomen präglas av avsiktlig självsvält, viktfobi och förvrängd kroppsuppfattning. Att skapa en bra relation i mötet mellan patient och sjukvårdspersonal är svårt. Många av de patienter som har Anorexia nervosa förnekar sin sjukdom och har liten tillit till sig själva. Det är vårdaren som har ansvaret för att patienten ska få en positiv upplevelser av vården.

Bakgrund: Cirka 0,2 - 0,4 procent av svenska kvinnor i åldrarna 12-25 år lider av Anorexia nervosa, en sjukdom som innebär en störd kroppsuppfattning och karakteriseras av en oerhörd rädsla att gå upp i vikt. Syfte: Syftet med studien var att beskriva livsvärlden hos kvinnor som lider av Anorexia nervosa. Metod: Studien baseras på två självbiografiska böcker som analyserades enligt Graneheim och Lundmans (2008) beskrivning av innehållsanalys för kvalitativa studier. Resultat: Studien resulterade i tre kategorier: socialt, psykiskt och fysiskt, varav den psykiska innefattar underkategorierna ångest, självkänsla, mattankar samt förvrängd kroppsuppfattning. Slutsats: Slutsatsen till denna studie var att som sjuksköterska är det viktigt att ha kunskap om och förståelse för livsvärlden hos denna patientgrupp som finns både inom den somatiska och psykiatriska vården, för att på så sätt skapa goda förutsättningar i det vårdande mötet..

Bakgrund: Sjukdomen Anorexia nervosa uppmärksammades redan på 1600-talet. Den karaktäriseras av en uthållig och beslutsam strävan efter viktnedgång. Det är fler kvinnor än män som drabbas och sjukdomen debuterar ofta i samband med puberteten. Orsaken till varför vissa kvinnor blir sjuka vet inte forskare, men flera faktorer som t ex biologiska, sociokulturella, psykologiska samt individuella utgör viktiga roller i utvecklingen av sjukdomen. Ungefär 10-20 procent av alla som insjuknar i sjukdomen Anorexia nervosa får ett förlopp som pågår hela livet.

Bakgrund: Anorexia nervosa blir allt vanligare bland unga kvinnor. Med rätt behandling och stöd tillfrisknar ändå de flesta från sin ätstörning. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att ur en ung kvinnas perspektiv som har haft anorexianervosa, beskriva faktorer som har betydelse för tillfrisknandet från ätstörningen, för att sjuksköterskan ska få en ökad förståelse för unga kvinnor med Anorexia nervosa och därmed kunna hjälpa dem. Metod: Litteraturstudien baseras på tio vetenskapliga artiklar, både kvalitativa och kvantitativa, som analyserades och utformades till studiens resultat. Resultat: De faktorer som hade betydelse för tillfrisknandet var att den unga kvinnan själv kom till insikt om sin sjukdom och lärde sig begripa och hantera sina känslor, sin självbild och självkänsla.

Sammanfattning Bristen på omvårdnadsforskning gällande Anorexia nervosa är stor, det är därför viktigt att denna sjukdom uppmärksammas mer. Studiens syfte har varit att belysa hur kvinnor med Anorexia nervosa beskriver livskvalitet under sjukdomstiden. Studien har genomförts som en litteraturstudie där resultatet bygger på tre skönlitterära böcker som kvinnorna själva skrivit. Som teoretisk referensram har Lawtons definition på livskvalitet används då denna definition stämmer överens med författarnas syn på begreppet livskvalitet. Resultatet uppmärksammade följande kategorier som viktiga för kvinnornas livskvalitet; längtan efter närhet, den dyrbara fritiden, störd autonomi och brist på empati, kamp om renhet, omgivningens brist på förståelse, flykt från verkligheten, trygghet genom sjukdomen, samt sjukdomsinsikt.