Sökresultat:
1539 Uppsatser om Annorlunda arbetssätt - Sida 56 av 103
Bilden av ungdomar : - en systemisk-funktionell undersökning av fyra lÀromedelstexter i tyska som frÀmmande sprÄk
Denna studies syfte Àr att undersöka hur bilden av ungdomar konstrueras i fyra lÀromedelstexter i tyska som frÀmmande sprÄk frÄn 70-, 80-, 90- och 00-talet utifrÄn en systemisk-funktionell grammatisk analys. Dessutom belyser studien frÄgan om det finns nÄgon skillnad i ungdomskonstruktionen mellan de olika lÀromedelstexterna. Metoden som ligger till grund för studien Àr en kvalitativ textanalys dÀr fyra stycken lÀromedelstexter analyseras utifrÄn den ideationella metafunktionens transitivitetsanalys som Àr en del av den systemisk-funktionella grammatiken. Genom att anvÀnda sig av detta analysverktyg har processer, deltagare och omstÀndigheter i lÀromedelstexterna lokaliserats och analyserats. Resultatet visar att lÀroboksförfattarna konstruerar bilden av ungdomar till största del genom att lÄta dem vara förstadeltagare i processerna.
Denna stan Àr inte stor nog?
Denna uppsats bygger pÄ empiri kring ett case som utgörs av en dold konflikt mellan endel av surfkulturen i Varberg, Apelviken och Varbergs Kommun. Vi upplevde att detfanns en uppdÀmd konflikt som av olika orsaker blivit hindrad att nÄ ut. Uppsatsens fokusligger pÄ den narrativa kopplingen i författandet av en managementberÀttelse som utgÄrfrÄn en case study.Vi bjuder Dig som lÀsare pÄ en berÀttelse i vildavÀsternmiljö som handlar om livet i dennordamerikanska staden Coastville. PÄ vintern Àr det mestadels kallt men undersommartid samlas bÄde mÀnniskor men ocksÄ? problem.
stirrandet- en kvalitativ studie om rullstolsanvÀndares upplevelser av stirrandet i det offentliga rummet
Abstrakt
Vi har studerat hur mÀnniskor som anvÀnder rullstol upplever och hanterar stirrandet. Enligt Garland-Thomson (2009) sÄ kan stirrandet fixera en persons kön, etnicitet, klass och funktionsförmÄga, vilket kan hindra personen som anvÀnder rullstol att vara nÄgot annat Àn sin funktionsnedsÀttning. Stirrandet kan fungera bÄde stigmatiserande och kategoriserande, enligt Garland-Thomson. Alla informanterna har erfarenheter av stirrande, och vi har hittat fem olika blickar som vi tematiserat och kallar för den nyfikna blicken, den medlidande blicken, den beundrande blicken, den undvikande blicken och den utstirrande blicken. Klart Àr att de alla pÄverkar informanterna olika, och hur man reagerar över stirrandet Àr beroende av kontexten.
De FristÄende Sparbankerna : En framtidsstudie
De fristÄende sparbankerna gÄr en oviss framtid till mötes. OmvÀrldens krav ökar stÀndigt vilket leder till sammanslagningar sparbanker emellan. Mitt syfte med uppsatsen var dÀrför att undersöka vilka faktorer som frÀmst pÄverkar sparbankernas framtid. Med ett induktivt förhÄllningssÀtt har jag genomfört intervjuer med personer som Àr vÀl förtrogna med sparbanksbranschen, fÄtt berÀttat för mig deras Äsikter samt lÀst in mig pÄ teori och dÀrmed dragit vissa slutsatser om framtidens sparbanker. Jag har kommit fram till att sparbankerna i framtiden kommer att fÄ arbeta allt hÄrdare med regelverk, vilket kommer att krÀvas av samtliga intressenter inklusive kunder.
Helig dÄrskap eller spelat vansinne?
Syftet med den hÀr uppsatsen har varit att reda ut vad en helig dÄre Àr för nÄgonting, hur fenomenet har pÄverkat kristendomen och litteraturen, frÀmst i Ryssland och pÄ Irland.Jag har funnit att det Àr i det ortodoxa Ryssland som den heliga dÄrskapen har varit allra störst, och att flera av de mest Àlskade av de ryska helgonen tillhörde denna gren av Kristusdyrkan.Vidare har heliga dÄrar funnits pÄ Irland, dock i en nÄgot annorlunda gestalt. Naturromantiken Àr hÀr viktigare, men pÄ mÄnga sÀtt, vad gÀller skÀl till dÄrskapen, och i hur den yttrar sig, Àr de ryska och de irlÀndska dÄrarna lika.DÀrefter har jag tittat pÄ skönlitteratur, och gestalter som lÄnat drag frÄn de heliga dÄrarna. Framför allt har jag koncentrerat mig pÄ tvÄ texter ? Shakespeares kung Lear, som rymmer inte mindre Àn tre olika dÄrar ? och Dostojevskijs Idioten, dÀr huvudpersonen pÄ mÄnga sÀtt Àr en mycket övertygande helig dÄre.Min slutsats vad gÀller varför vi inte ser nÄgra heliga dÄrar idag Àr denna: I och med reformationen, och framvÀxten av nationalstaten i Europa fanns det inte lÀngre nÄgot utrymme för dÄren. En i grunden oberoende figur som stÄr utanför den sociala stegen, och sÀger sanningen till alla, smÄ som stora, nÀr de bryter mot Kristi budskap.
Kropp och sexualitet hos tonÄrsflickor födda med analatresi - En kvalitativ studie
Syftet med studien var att förstÄ hur flickor 15-21 Är födda med analatresi upplever sin kropp och sexualitet. Studien har en kvalitativ ansats och empirin bygger pÄ Ätta semistrukturerade intervjuer. De centrala frÄgorna i studien Àr att undersöka om flickors sexualitet och kroppsuppfattning pÄverkas av att de Àr födda med analatresi. Studien undersöker ocksÄ om flickorna uppfattar att förÀldrarnas omvÄrdnad och omhÀndertagande pÄverkar deras upplevelse av sin sexualitet och kroppsuppfattning. Slutligen undersöker studien om psykologiskt stöd bör erbjudas under barndomen eller tonÄren och i sÄ fall vilken typ av stöd som efterfrÄgas.
Asperger syndrom Upplevelser av möten med andra mÀnniskor
Asperger syndrom Àr en neuropsykiatrisk störning som ger olika funktionsnedsÀttningar. Detta gestaltar sig i en oförmÄga att leva sig in i hur andra tÀnker och kÀnner, fantasifattigdom och nedsatt förmÄga till social interaktion. MÀnniskor med Asperger syndrom kan ofta uppfattas som udda och avvikande av andra mÀnniskor och de upplever ofta sin bristande sociala kompetens som ett stort hinder. De behöver som alla andra mÀnniskor nÄgon gÄng uppsöka vÄrden. Personalen i vÄrden kÀnner inte alltid till de funktionsnedsÀttningar som mÀnniskor med Asperger syndrom kan ha och det finns en risk för dÄligt bemötande, vilket kan leda till att onödigt vÄrdlidande uppstÄr.
KÀnner vi igen dem nÀr vi ser dem? En litteraturstudie om symtom vid hjÀrtinfarkt, ur ett omvÄrdnadsperspektiv
Akut hjÀrt-kÀrlsjukdom orsakar mer Àn hÀlften av alla dödsfall i Sverige. MÄnga patienter med akut hjÀrtinfarkt uppvisar inte de klassiska symtom som vanligtvis förknippas med sjukdomen utan har en mer atypisk symtombild. Syftet med litteraturstudien var att beskriva vikten av god kunskap och kÀnnedom om den varierande symtombild som kan förekomma vid hjÀrtinfarkt, sett ur ett omvÄrdnadsperspektiv. I metoden har 23 vetenskapliga artiklar bearbetats. Resultatet visade att förekomst av atypiska symtom var vanligare hos kvinnor, Àldre och diabetiker.
Kropp och sexualitet hos tonÄrsflickor födda med analatresi - En kvalitativ intervjustudie
Syftet med studien var att förstÄ hur flickor 15-21 Är födda med analatresi upplever sin kropp och sexualitet. Studien har en kvalitativ ansats och empirin bygger pÄ Ätta semistrukturerade intervjuer. De centrala frÄgorna i studien Àr att undersöka om flickors sexualitet och kroppsuppfattning pÄverkas av att de Àr födda med analatresi. Studien undersöker ocksÄ om flickorna uppfattar att förÀldrarnas omvÄrdnad och omhÀndertagande pÄverkar deras upplevelse av sin sexualitet och kroppsuppfattning. Slutligen undersöker studien om psykologiskt stöd bör erbjudas under barndomen eller tonÄren och i sÄ fall vilken typ av stöd som efterfrÄgas.
Ăta hĂ€r sova dĂ€r
Ăta hĂ€r, sova dĂ€r, promenera hĂ€r, Ă„ka bil dĂ€r ? arkitekturen Ă€r stĂ€ndigt en manual att förhĂ„lla sig till. Vad hĂ€nder om jag bara vrider pĂ„ min bild av verkligheten en aning; tittar frĂ„n ett nytt perspektiv? Jag blandar slump med intuition och kunskaper frĂ„n egna rumsliga erfarenheter. Genom att sĂ€tta upp tydliga regler och arbeta med slumpen som verktyg tvingas jag i viss utstrĂ€ckning lĂ€mna aspekter som funktion och rationalitet i det skapande stadiet.
Att vara man i vÄrden : Manliga undersköterskor och vÄrdbitrÀdens upplevelser
Sammanfattning Att ta hand om Àldre och sjuka i samhÀllet har traditionellt sett varit kvinnors ansvar vilket har medfört att arbetet inom vÄrden lÀnge varit ett kvinnodominerat yrke men att det görs fler insatser för att mÀngden mÀn ska öka inom vÄrden. Uppsatsens syfte Àr att undersöka vilka attityder och förvÀntningar som den manlige undersköterskan respektive vÄrdbitrÀdet möter i sin yrkesroll. För att ta reda pÄ detta genomförde jag sex kvalitativa intervjuer med manliga vÄrdbitrÀden respektive undersköterskor. Studien bygger pÄ litterÀra teorier och forskning om bland annat genus och andra könsrelaterade teorier av stor mening för Àmnet. FrÄgeomrÄden som har behandlats i studien omfattar bland annat om hur det eventuellt kan kÀnnas av att bemötas annorlunda samt om det finns möjliga nackdelar eller fördelar med att vara i minoritet pÄ respektive arbetsplats.I studien har det framkommit att informanterna mött bÄda positiva och negativa synpunkter och bemötande frÄn sin omgivning, brukarna och kollegor.
Pedagogens roll och betydelse i arbetet med invandrarelever : - hur man pÄ bÀsta sÀtt kan stödja och frÀmja dessa elevers utveckling
Elever som Àr födda i ett annat land Àn Sverige, eller som har förÀldrar som Àr födda i ett annat land, har sÀrskilda behov som det Àr viktigt att ha kunskap om för att pÄ bÀsta sÀtt kunna möta dem i undervisningen. Mitt huvudsakliga syfte med detta arbete Àr att belysa pedagogens roll och betydelse i arbetet med invandrarelever. Mina frÄgestÀllningar Àr:- Hur ser invandrarelevers möte med den svenska skolan ut?- Hur kan man som lÀrare frÀmja dessa elevers utveckling?- Hur kan man arbeta i skolan för att öka kulturkompetensen och förstÄelsen för andra kulturer samt motverka fördomar och rasism bland eleverna?Mot bakgrund av mitt syfte samt mina frÄgestÀllningar valde jag att göra en kvalitativ intervjustudie med tre lÀrare som alla undervisar, eller har undervisat, i svenska som andrasprÄk. Genom dessa intervjuer samt genom att studera befintlig litteratur har jag funnit ett klart samband mellan identitet, kÀnslor och sprÄk.
Vem Àr den normala tjejen? : en kvalitativ studie om synen pÄ identitet och status bland gymnasietjejer
Studiens syfte Àr att fÄ en ökad förstÄelse för hur makt och status pÄverkar unga tjejers identitetsskapande. Hur ser unga tjejer pÄ sina egna möjligheter att pÄverka det som Àr förenat med identitetsskapande? Har samhÀllet en stor betydelse, eller Àr det framförallt kompisar och vÀnner som har den största betydelsen för identitetsskapandet? Vilken betydelse har genus? Vi gjorde en fÀltstudie dÀr vi intervjuade sammanlagt tretton tjejer frÄn tvÄ skolor i en större stad i Sverige. Fem av tjejerna gick pÄ en kommunal skola med över tvÄtusen elever och de andra Ätta gick pÄ en friskola med hundrasjuttio elever. Vi genomförde intervjuerna genom att anvÀnda oss av fokusgrupper.
Att vara stark nÀr marken rasar : En kvalitativ studie om mo?drars upplevelse av att leva med ett barn som drabbats av leukemi
Bakgrund: En viktig del i att jobba som sjuksköterska Àr att kunna förse patienter med god omvÄrdnad. Att jobba i en operationssal innebÀr att jobba enligt ett tidsschema dÀr de olika yrkesgrupperna ofta jobbar parallellt med varandra för att uppnÄ hög effektivitet. Operationssjuksköterskor ansvarar för hygien och sterilitet under operation och mötet med en vaken patient blir ofta kort och intensivt. Man arbetar med en patient i gÄngen vilket möjliggör ett personcentrerat vÄrdande. Syfte: syftet med studien var att beskriva operationssjuksköterskors upplevelser av patientkontakt.
DaÂŽktylos skopiÂŽa
Arbetet Àr en studie för att försöka klargöra hurvida man kan sÀkra fingeravtryck med hjÀlp av enkla beprövade metoder samt nya och icke beprövade metoder. Dessa metoder Àr Kolpulvermetoden, JÀrnpulvermetoden samt den mindre prövade metoden med flytande kolpulver pÄ porösa material sÄsom kartong och papper. För att kunna ge en förklaring till hur fingeravtryck sÀkras och lagras Àr det viktigt att gÄ in pÄ bakgrunden till de biologiska faktorerna. De historiska faktorerna för hur fingeravtryck uppmÀrksammades under mitten av 1800-talet som en unik identifieringsmetod och hur man idag sÀkrar fingeravtryck och identifierar med hjÀlp av dessa. Bilder förekommande i arbetet, pÄvisar huvudsatserna, om hurvida ett fingeravtryck Àr oförÀnderligt och Àr ej likt nÄgot annat fingeravtryck.