Sökresultat:
1539 Uppsatser om Annorlunda arbetssätt - Sida 2 av 103
Organisersat mentorskap i gymnasieskolan : Om en annorlunda ansvarsfördelning
Att Sveriges gymnasielÀrare ocksÄ har uppdrag som mentor för sina elever Àr mycket vanligt. Litteratur och forskning pÄ omrÄdet belyser komplexiteten i de dubbla rollerna, som dessutom Àr otydligt beskrivna. Denna konstruktion vilar pÄ en tradition i skolan dÀr klassförestÄndarskapet varit föregÄngare. DÄ det inte finns formella krav pÄ att undervisande lÀrare skall ha mentorsrollen, Àr det anmÀrkningsvÀrt att svensk litteratur och forskning inte ifrÄgasÀtter denna norm som snarare vilar pÄ tradition Àn vetenskap.Den hÀr studien beskriver skolor som valt att göra annorlunda, det som kallas avvikande enheter. I vilka avseenden arbetar de annorlunda? Hur trivs personalen med detta annorlunda arbetssÀtt? Det tydligaste sÀrdraget Àr att skolorna har heltidsmentorer som inte undervisar eller betygsÀtter.
Kunskap och lÀrande ur en nyanlÀnds perspektiv. En studie i om nyanlÀnda elever kan ha en annorlunda syn pÄ kunskap och lÀrande Àn den som genomsyrar LGR 11.
Denna studie har syftet att undersöka om synen pÄ kunskap och lÀrande hos en nyanlÀnd elev kan se annorlunda ut Àn den som genomsyrar LGR 11. För att genomföra undersökningen har jag anvÀnt mig av semistrukturerade intervjuer, och dÀrefter jÀmfört materialet med tidigare forskning. De frÄgor som har anvÀnts i studien Àr hÀmtat frÄn ett pedagogiskt kartlÀggningsmaterial för nyanlÀnda elever. Personerna som jag intervjuat Àr nyanlÀnda elever frÄn Syrien och Somalia och det har varit bÄde flickor och pojkar i Äldern 13-15 Är. Undersökningen visade att elevernas syn pÄ kunskap och lÀrande sÄg annorlunda ut, jÀmfört med den syn pÄ kunskap och lÀrande som genomsyrar svensk skola och LGR 11.
Sjökrigsmetoder förr och nu
MÄnga av de klassiska sjökrigsteoretiker som vi idag studerar, levde och verkade i entid, dÄ striden till sjöss bedrevs pÄ ett till stor del annorlunda sÀtt och med annanutrustning. Kan deras beskrivna metoder fortfarande anses tillÀmpliga idag, eller kan vise en tendens till förÀndring? Syftet med denna uppsats har varit att undersöka i vilkenutstrÀckning som det moderna sjökriget anvÀnder de sjökrigsmetoder somsjökrigsteoretikern och historikern, Sir Julian Corbett, tecknade ner i början av 1900-talet. Som empiriskt fall för att pröva hans metoder anvÀnds Falklandskriget 1982. Föratt uppfylla uppsatsens syfte kommer följande frÄgestÀllningar att besvaras: Vilkasjökrigsmetoder finns i den teoretiska litteraturen skriven av Corbett? TillÀmpasfortfarande dessa metoder i moderna krig? Kan man eventuellt urskilja nÄgra nyametoder? En av uppsatsens slutsatser Àr att Corbetts sjökrigsmetoder fortfarandeanvÀnds i moderna krig om Àn med en nÄgot annorlunda tillÀmpning.
P-adiska tal
De p-adiska talen vars frÀmsta anvÀndningsomrÄde ligger inom talteorin beskrevs först av den tyske matematikern Kurt Hensel 1897.För varje primtal p, sÄ utvidgas talsystemet Q av rationella tal till ett större talsystem som betecknas Qp, de sÄ kallade p-adiska talen.En annorlunda valuation av rationella tal ger ett sÄ kallat icke-arkimediskt absolutbelopp samt en annan metrik Àn den vi Àr vana vid, en ultrametrik. Vilket gör att kroppen av p-adiska tal Qp fÄr en annorlunda topologi.Ett icke-arkimediskt absolutbelopp har samma egenskaper som ett vanligt arkimediskt absolutbelopp, samt en extra egenskap nÀmligen .Avslutningsvis anvÀnder vi oss av Hensels lemma, vilken bygger pÄ Newton-Raphsons metoden för att lösa ekvationer, för att bestÀmma om ett polynom har rötter i Zp och i sÄ fall vilka de Àr. DÄ den p-adiska analysen pÄ mÄnga sÀtt Àr lÀttare Àn den reella analysen sÄ visar Hensels lemma ganska lÀtt om ett polynomen har rötter i Zp..
Pedagogers syn pÄ barns delaktighet och inflytande i Sverige och Turkiet
Detta examensarbete Àr en undersökning som jÀmför tvÄ förskolor i tvÄ lÀnder, Sverige och Turkiet. Mitt intresse vÀcktes nÀr jag utförde min verksamhetsförlagda tid i Turkiet. Hur en verksamhet styrs i Turkiet Àr vÀldigt annorlunda jÀmfört med hur de styrs i Sverige. Syftet med examensarbetet Àr att undersöka pedagogers arbete pÄ förskolorna med fokus pÄ barns delaktighet och inflytande. FrÄgestÀllningarna som jag har besvarat Àr: Hur arbetar förskolepedagoger med barns delaktighet och inflytande i Turkiet respektive Sverige? Och Vilka skillnader och likheter finns mellan pedagogernas syn pÄ förskolans uppdrag och barnsyn? Metod som anvÀnds Àr kvalitativa intervjuer och observationer.
Ett annorlunda möte - mötesindustrins omvandling i den nya ekonomin
Problem:Den nya ekonomins satsning pÄ det framtida ?upplevelselandet Sverige? har pÄverkat mötesindustrin, som har fÄtt högre krav pÄ sig att allt oftare lansera nya mötesidéer. Mötesleverantörerna satsar idag pÄ nyskapande och annorlunda mötesrum. Vi ser en motsÀttning i mötesleverantörernas satsning och kundernas uteblivna efterfrÄgan pÄ det nya utbudet. Syfte: VÄrt syfte Àr att undersöka pÄ vilket sÀtt mötesleverantörers vÀrdeerbjudande har influerats av den nya ekonomin.
Samverkan mellan l?rare i fritidshem och specialpedagoger: M?jligheter, utmaningar och dess betydelse f?r elevst?d.
Denna studie unders?ker hur l?rare i fritidshem och specialpedagoger beskriver deras samverkan och hur samverkan synligg?rs i fritidshemmets verksamhet - den icke obligatoriska delen av skolan, samt hur den kan fr?mja st?d f?r elever. Genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med fem l?rare i fritidshem och fem specialpedagoger identifierades b?de m?jligheter och utmaningar i det gemensamma arbetet.
Resultaten visar att systematisk samverkan, baserad p? tydliga organisatoriska strukturer och gemensamma v?rden, kan skapa en mer inkluderande och st?djande l?rmilj? f?r eleverna som deltar i fritidshemmets verksamhet. Det framkommer ?ven att samverkan kan ske behovsstyrt n?r tid f?r samverkan mellan professionerna inte organiseras.
En studie i kreativa processer utifrÄn ett begrepp
Jag vill med mitt examensarbete skapa respekt för det avvikande.Jag har utvecklat en process med intellektuell utgÄngspunkt i en begreppsvÀrld lÄngt frÄn möbler, i detta fall Darwins utvecklingslÀra om arternas uppkomst. Det har varit viktigt för mig att anta ett konstnÀrligt förhÄllningssÀtt, att ge mig in i nÄgonting utan att veta vart det ska leda och att skapa bÀsta möjliga förutsÀttningar för en kreativ process. Jag har genom naturstudier, skisser, och fria associationer sökt mig fram till mina möbelförslag.Som kommunikationsmedel har jag anvÀnt mig av skissmaterial. Min ambition har varit att ta med andra parter som hantverkare med olika kompetenser och kunskaper in i framtagningsprocessen.Ambitionen Àr att skapa en mer sympatisk vÀrld genom att förtydliga och skapa respekt för det annorlunda och avvikande. LÄta objekten ta form och ett möjligen eget liv.
Hur tjejer/kvinnor tror deras sjÀlvkÀnsla pÄverkas beroende pÄ hur de upplever att andra vÀrderar deras utseende
SammanfattningFunktionshinder Àr nÄgot som uppstÄr i mötet med ett otillgÀngligt samhÀlle. Personer med funktionsnedsÀttningar utesluts och marginaliseras som en följd av detta. Denna studie handlar om personer med förvÀrvade funktionshinder och deras erfarenheter av att möta en vÀrld genom deras "nya kroppar". Med utgÄngspunkt i Maurice Merleau-Pontys teori kring kroppens fenomenologi och den levda kroppen samt med en kompletterande identitetsteori frÄn Richard Jenkins nÀrmar vi oss fenomenet genom kvalitativa intervjuer med personer med förvÀrvade funktionshinder. Analysmetoden utgörs av Interpretative Phenomenological Analysis.
AdoptivförÀldraskapet : Ett annorlunda förÀldraskap : En kvalitativ studie kring adoptivförÀldrars upplevelser av det specifika i sitt förÀldraskap
AdoptivförÀldraskapet skiljer sig en del frÄn det biologiska förÀldraskapet och adoptivförÀldrarna stÀlls inför annorlunda utmaningar. De mÄste bli godkÀnda för att kunna bli förÀldrar. Barnet har ett annat ursprung Àn förÀldern och ett internationellt adopterat barns utseende skiljer sig frÄn förÀlderns. Omgivningens reaktioner gÀllande adoptionen kan variera. Studiens syfte Àr att fördjupa kunskapen om hur adoptivförÀldrar upplever det specifika i adoptivförÀldraskapet.Empirin utgörs av kvalitativa intervjuer med Ätta adoptivförÀldrar.
BARRI?RER SOM MEDF?R ATT PERSONER MED MISSBRUK KAN AVST? FR?N ATT S?KA V?RD. En litteratur?versikt
Bakgrund: Missbruk av substanser ?r ett globalt problem och kr?ver insatser fr?n h?lso- och
sjukv?rd f?r att b?de hj?lpa personer att ta sig ur ett missbruk och hantera andra symtom eller
sjukdomar. Samtidigt ?r det l?ngt ifr?n alla som har missbruk som s?ker v?rd n?r de beh?ver
f? hj?lp. Ovilja att s?ka v?rd kan resultera i negativa konsekvenser p? b?de individ- och
samh?llsniv?.
Reagerar sjukskrivna för psykiska besvÀr annorlunda pÄ en ersÀttningsförÀndring i sjukförsÀkringen jÀmfört med övriga sjukskrivna? : En empirisk undersökning för perioden 1996-1999
Syftet med denna uppsats Àr att undersöka om de som Àr sjukskrivna med diagnosen psykisk sjukdom reagerar annorlunda vid ersÀttningsförÀndringen i sjukförsÀkringen Är 1998 jÀmfört med övriga sjukskrivna. I detta syfte har vi tillÀmpat tvÄ Fixed effects modeller pÄ paneldata över en fyraÄrsperiod, 1996 till 1999, som innefattar Sveriges lÀn. Som approximation pÄ andelen med psykisk sjukdom bland de sjukskrivna har vi anvÀnt Apotekets statistik över konsumtionen av antidepressiva medel och sömn- och lugnande medel. Under förutsÀttning att lÀkemedelskonsumtion Àr en god approximation för andelen med psykisk sjukdom i lÀnen. FÄr vi ett statistisk signifikant resultat som tyder pÄ att andelen med psykisk sjukdom bland de sjukskrivna reagerar mindre positivt pÄ ersÀttningsförÀndringen Är 1998 jÀmfört med övriga sjukskrivna..
Riskuppfattning och riskbenÀgenhet hos entreprenörer : En studie av bakomliggande faktorer i entreprenörers personlighet
Uppsatsen har som utgÄng att besvara de grundlÀggande frÄgor som vi stÀller oss; (1) kan det vara sÄ att individer som startar företag uppfattar risk annorlunda Àn individer som inte vÀljer att starta företag? (2) StÀmmer den spridda uppfattningen om att entreprenörer Àr mer riskbenÀgna Àn andra? (3) Vilka faktorer kan förklara skillnader i riskbenÀgenhet och riskuppfattning? UtifrÄn dessa frÄgor gÄr vi igenom och beskriver forskning inom omrÄdet och skapar hypoteser som vi sedan empiriskt prövar. UtifrÄn resultaten som vÄr undersökning genererat tyder vissa svar pÄ att entreprenörer som grupp pÄvisar liknande personlighetsdrag, samt att de har en annorlunda riskuppfattning jÀmfört med icke-entreprenörer, vilket kan ses som skillnader i dessa personers undermedvetna (cognitive bias) som vi antog. Men eftersom vÄr studie behandlade ett relativt litet urval, rekommenderar vi dÀrför att vidare studier och forskning kring detta Àmne bör genomfras för att ge en vidare inblick i detta Àmne som kan underlÀtta för entreprenörer och framtida investerare..
Om man inte ens har begreppet, sÄ Àr man bara annorlunda liksom : En studie av transsexuellas identitetsskapande i en heteronormativ skola
Den hÀr uppsatsen har haft som syfte att undersöka hur fem unga transsexuella upplevt sin skoltid och hur detta har pÄverkat deras identitetsskapande. De tre frÄgestÀllningarna har varit:Hur har intervjupersonerna skapat sin könsöverskridande identitet i en skolkontext?Vilka Àr de praktiker och diskurser som de format och formar sina "jag" genom?Mot vilka diskurser, om nÄgra, gör de intervjuade personerna motstÄnd genom sitt identitetsskapande?Uppsatsen poÀngterar att forskning inom utbildningsvetenskap med koppling till sexualitets- och identitetspolitik Àr essentiellt för lÀrarutbildningens och lÀraryrkets utveckling. Det finns redan uttryckligen formulerat i styrdokumenten men verkligheten i verksamheten tycks se annorlunda ut. Skolan har ansvar för alla barn och unga som befinner sig i verksamheten.
Hur patienter med diagnosen HIV upplever bemötandet inom sjukvÄrden : en litteraturöversikt
Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva hur personer med HIV upplevde bemötandet inom vÄrden i I-lÀnder. Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt. Artikelsökningarna gjordes i databaserna Cinahl och Pubmed. BÄde kvalitativa och kvantitativa studier hittades men författarna har enbart anvÀnt sig av de kvalitativa studierna (n=11). Studierna granskades sedan med modifierade granskningsmallar för kvalitetsbedömning.