Den hÀr uppsatsen belyser intraprenörskapet som styrform i kommunal sektor. I dagens kommunala organisationer Àr styrformen nÀstan uteslutande budgetstyrning. Uppsatsen belyser ett relativt nytt sÀtt att styra den kommunala organisationen. Intraprenörskapet skapar nya förutsÀttningar för bÄde individ och organisation, dÀrför har intresset kring intraprenörskap höjts de senaste Ären. Syftet med studien Àr att beskriva hur intraprenörskap kan införas och hur det kan pÄverka agerandet i kommunal verksamhet.

Vi analyserar den professionella butikskedjan och studerar kedjornas faktorer bakom tillvÀxt. Kedjor Àr inte typiska tillvÀxtföretag och har dÀrför speciella egenskaper; inköp, organisation och distribution ser annorlunda ut i kedjornas verksamhet Àn i traditionella tillvÀxtföretag. Vi definierar och gör en analys av synliga och osynliga kundfaktorer och ser pÄ hur dessa stÄr bakom den snabba tillvÀxten som kedjan har uppnÄtt under en period pÄ 10Är. VÄr undersökning visar att Gina Tricot Àr den kedja som har lyckats uppnÄ störst och snabbast tillvÀxt pÄ den svenska marknaden och vi gör en nÀrmare undersökning pÄ deras verksamhet. I slutsatsen har vi tagit fram en modell som visar pÄ vilka bestÄndsdelar som Àr ett mÄste i en kedja för att generera och bibehÄlla tillvÀxt..

I rapporten undersöks vad tjÀnsteorientering kan bidra med vid utveckling av kommunal verksamhet. Syftet med rapporten Àr att undersöka hur tjÀnstekataloger kan anvÀndas för att i kommunal miljö underlÀtta arbetet med att utveckla verksamheten och i förlÀngningen skapa e-tjÀnster riktade mot medborgare.Genom att utgÄ frÄn tjÀnsteteori, litteratur om kommunal verksamhet och e-government samt teori kring interaktion skapas en grund att stÄ pÄ gÀllande tjÀnsteorientering inom kommunal verksamhet. En hypotes byggs upp och jÀmförs sedan med resultatet av en intervjuserie.En analys av de resultat som redovisats visar att alla de kommuner som medverkade redan idag i nÄgon utstrÀckning arbetar tjÀnsteorienterat. Analysen visar Àven att bÄde litteraturstudien och intervjuserien pekar pÄ att tjÀnsteorientering kan bidra med struktur till arbetet med e-government inom kommunal verksamhet.Slutligen sammanstÀlls en modell för kommunala e-tjÀnster baserad pÄ tjÀnsteteori och den kommunala verksamhetens egenheter. En samling egenskaper för dels tjÀnster och dels e-tjÀnster presenteras Àven för att visa pÄ vilka behov som finns.

Förskolan Àr i en förÀndringsprocess vad gÀller den pedagogiska rollen och innehÄllet pÄ verksamheten med fokus pÄ estetiska processer och arbeten. I denna uppsats undersökte jag hur den estetiska verksamheten Äterfinns inom förskolan samt hur det geografiska avstÄndet mellan aktörer pÄverkas av detta eller om helt andra faktorer spelar in för den estetiska verksamheten i förskolan. Syftet var att utforska utformningen av estetisk verksamhet och kunskapen runt fenomenet estetik i förskolan samt hitta de tÀnkbara faktorer som kan pÄverka detta. Centrala frÄgor var: Hur kan den estetiska verksamheten i förskolan förklaras? Skiljer sig synen pÄ den estetiska verksamheten i inlandet och i en större kuststad? Vilka faktorer pÄverkar möjligheterna att förÀndra förskolan med fokusering pÄ estetiska processer? Jag gjorde en kvalitativ, jÀmförande studie mellan en inlandskommun och en kuststadskommun i norrlandsregionen.

Syftet med studien var att fÄ fördjupad förstÄelse kring hur personal som arbetar med personer pÄ tidig utvecklingsnivÄ ser pÄ sin roll i deltagarens sjÀlvbestÀmmande i daglig verksamhet. Studien anvÀnde kvalitativ fallstudiebaserad forskning och utgick frÄn fokusgrupper och observationer i tvÄ separata dagliga verksamheter. Att anvÀnda tvÄ verksamheter gav möjlighet att studera beskrivningen av rollen utifrÄn verksamheternas olika Activity Settings. Meningstolkning kopplat till tidigare teori har anvÀnts som stöd vid analysen. Resultatet visade att verksamheterna tillskriver sin egen roll stor betydelse för deltagarens sjÀlvbestÀmmande nÀr deltagaren har en tydlig kommunikation.

Syftet med studien Àr att undersöka och belysa synsÀtt pÄ datoranvÀndandet som pedagogiskt verktyg i förskolan ur pedagog-, barn-, förÀldra- samt skolledarperspektiv, det vill sÀga ur olika aktörers perspektiv. Forskning om datoranvÀndande i förskolan Àr marginell, varför ambitionen med studien Àr att i nÄgon mÄn bidra till kunskap inom omrÄdet. Ljung-DjÀrfs avhandling Spelet runt datorn - datoranvÀndande som meningsskapande praktik i förskolan har anvÀnts som inspirationskÀlla dÄ delar av hennes resultat har legat till grund för vÄra frÄgestÀllningar: Vilken syn har aktörerna pÄ datorn som ett pedagogiskt verktyg i relation till andra förekommande aktiviteter? Hur ser aktörerna pÄ datorns tillgÀnglighet som val i förskolans verksamhet? Hur uppfattar aktörerna datorns relevans som pedagogiskt verktyg i förskolans verksamhet? Studien har en kvalitativ ansats i form av en fallstudie och har genomförts pÄ en förskola i Mellansverige med hjÀlp av intervjuer, enkÀter samt observationer. Resultatet pekar pÄ tre synsÀtt pÄ datoranvÀndandet som pedagogiskt verktyg i förskolan ? en kompletterande aktivitet, en konkurrerande valmöjlighet och ett verktyg i lÀrande.

Syftet med studien Àr att utifrÄn ett inkluderingsperspektiv undersöka och redogöra för hur ett antal lÀrare uppfattar och beskriver hur de arbetar med undervisning i mÄngkulturella klasser. De tvÄ frÄgestÀllningar som uppsatsen bygger pÄ Àr Vad innebÀr det för lÀrare att arbeta med elever av annan etnisk bakgrund Àn svensk? Vilka möjligheter och svÄrigheter ser lÀrare med att arbeta med elever som har annan etnisk bakgrund Àn svensk?Den metod som anvÀnds i uppsatsen Àr kvalitativ metod och dÄ en kvalitativ forskningsintervju. Valet av metoden bygger pÄ att uppsatsen vill uppnÄ förstÄelse för hur lÀrare resonerar och tÀnker kring sitt arbete med att inkludera elever med annan etnisk bakgrund Àn svensk. Urvalet bestÄr av lÀrare aktiva inom grundskolans senare ÄrResultatet av de intervjuade lÀrarna visar att de vÀljer att arbeta med elever med annan etnisk bakgrund Àn svensk pÄ samma sÀtt som med övriga elever.

Syftet med den hÀr studien Àr att synliggöra hur BTI-metoden anvÀnds i förskolans och förskoleklassens pedagogiska verksamhet och sÀtta det i relation till förskolans och förskoleklassens lÀroplan och gÀllande skollag. Syftet Àr ocksÄ att fÄ en förstÄelse för hur en pedagogisk interventionsteknisk metod riktad mot en individ, kan pÄverka förskolans och förskoleklassens pedagogiska verksamhet. Vi har tittat pÄ tidigare studier som gjorts kring anvÀndandet av BTI men det finns vÀldigt lite forskning pÄ det hÀr omrÄdet. De teoretiska utgÄngspunkterna bestÄr av Skinners teori operant betingning som kommer frÄn behaviorismen och den sÀtter vi i relation till ett sociokulturellt perspektiv och ett hÀlsoperspektiv. I analysen problematiserar vi kring de konsekvenser en pedagogisk interventionsteknisk metod kan fÄ för förskolans och förskoleklassens verksamhet med hjÀlp av dessa teorier och vÄr empiri.

Uppsatsen behandlar Swedish Match, och undersöker om och i sÄ fall hur företaget genom dygder etablerar ett gott ethos pÄ sin hemsida, trots sin oetiska verksamhet. En topikanalys genomförs för att klargöra om, var och hur ethos etableras genom dygder. Resultatet visar att dygderna kommer till uttryck olika mycket under olika rubriker, vilket leder till en diskussion om företaget riktat sig till olika publiker under olika delar av hemsidan..

Denna uppsats handlar om blyga barn i förskolans verksamhet. Syftet med uppsatsen Ă€r att ta reda pĂ„ hur det blyga barnet tar sig fram i den pedagogiska miljön i förskolans verksamhet, samt hur det blyga barnet bemöts i den pedagogiska miljön. Undersökningen har genomförts pĂ„ sex olika förskolor. Åtta olika pedagoger har intervjuats med en kvalitativ intervjuform kring deras erfarenhet och syn pĂ„ blyga barn i sin verksamhet. Resultatet visar att de blyga barnen klarar av de situationer som de kĂ€nner sig trygga i.

Det blir allt mer vanligt att organisationer och företag involverar de anstÀllda nÀr en verksamhet ska förbÀttras och utvecklas. I ett ?expansivt lÀrande?-perspektiv kan verksamheten - genom den kollektivt samlade kunskapen - finna nya lÀrande- och utvecklingsmöjligheter. HÀlso- och sjukvÄrden Àr inget undantag och ett omrÄde som blivit mer uppmÀrksammat de sista decennierna Àr sÄrvÄrden. Syftet med min studie har dÀrför varit att studera de lÀrande- och utvecklingsmöjligheter som kan uppstÄ inom distriktssköterskans verksamhet med fokus pÄ sÄrvÄrd.

Corrotech AB Àr ett flerbranschföretag inom metallindustrin dÀr kundkretsen bestÄr av företag och privatpersoner huvudsakligen i Finland men Àven i Sverige och de övriga nordiska lÀndernaCorrotech avser att öka försprÄnget gentemot sina konkurrenter genom att effektivisera vapen - och sÀkerhetsskÄpstillverkningen, speciellt monteringen av skÄpen. En effektivisering skulle innebÀra ökad konkurrenskraft och dÀrigenom höja försÀljningen. För att kunna tillgodose dessa krav mÄste den nuvarande lösningen ses över och förbÀttras.Monteringen utförs idagslÀget manuellt av en till tvÄ arbetare periodvis under Äret. Det Àr ett krÀvande arbete som innebÀr tunga lyft och pÄfrestningar för arbetaren. En satsning pÄ robotiserad montering har under lÀngre tid diskuterats pÄ företaget men inga noggrannare utredningar har genomförts.

Den tekniska utvecklingen har gÄtt fort det senaste Ärtiondet och informationshantering har fÄtt en helt förÀndrad innebörd i dagens moderna organisationer. De organisationer som inte Àr beredda att följa denna utveckling löper stor risk att hamna efter eller förlora konkurrenskraft till andra aktörer pÄ marknaden. Genom investeringar i nya informationssystem och ny informationsteknologi skaffar sig organisationen verktyg att anvÀnda till att effektivisera och rationalisera sin verksamhet. SÄdana investeringar Àr dock förenade med höga risker och raden av företag som genomfört misslyckade implementeringsförsök Àr lÄng. Flera faktorer avgör hur ett företag lyckas tillÀmpa informationssystem och informationsteknologi som resurser och utnyttja dessa pÄ ett lönsamt sÀtt.

För att kunna besvara vÄra frÄgor har vi med hjÀlp av tidigare forskning fÄtt fram att yrkesrollen har varit svÄrdefinierad och att genom Ären har uppdraget förÀndrats. Fritidshemmet Àr en pedagogisk verksamhet som ska vara ett komplement till skolans arbete. Studien har gjorts pÄ tvÄ fritidshem varav ett av fritidshemmen ligger i en by och den andra i en storstad. Vi har arbetat utifrÄn kvalitativ metod och har valt att arbeta med intervjuer och observationer för att kunna slutföra vÄr studie. För att besvara vÄr första frÄgestÀllning om fritidshemmet som plats har vi anvÀnt oss av observationer.

BÄde entreprenörskap och invandring har ökat kraftigt i Sverige, sÄvÀl som globalt. Idag finns det över en miljon bolag i Sverige dÀr enmansföretag (74,8%) och mikroföretag (21,7%) utgör den största delen. Detta ger en klar syn över att det svenska nÀringslivet domineras frÀmst av mindre företag. Bakom mÄnga av dessa mindre företag stÄr individer med utlÀndsk bakgrund. Under 2010 talades det om att var sjunde företag som startas i Sverige, drivs av en individ med rötter frÄn en annan del av vÀrlden.En av de viktigaste drivkrafterna för ett lands ekonomiska tillvÀxt Àr företag, vilket Àr en stor anledning till att fokus ligger pÄ hur dessa vÀljer att finansiera sin verksamhet.