Balanced Scorecard [svenska; balanserad styrning] Àr ett koncept framtaget för vinstdrivande verksamheter men kommunförbundet har genomfört försök med adoptering av balanserad styrning i kommunal verksamhet, med vissa skillnader som motiverar anpassningar. Förvaltningen kommunkansliet i Tierps kommun har officiellt arbetat utifrÄn balanserad styrning sedan 2003 och anledningen till varför de började arbeta utifrÄn metodiken i balanserad styrning grundar sig företrÀdesvis i att den traditionella ekonomistyrningen konstaterades vara otillrÀcklig parallellt som den inte levererade en helhetsbild över verksamheten. Jag har genomfört en fallstudie vid kommunkansliet i syfte att se hur konceptet verkar i offentlig verksamhet. Fallstudien syftar till helhetsförstÄelse och insikt, vilket innebÀr att den vetenskapliga inriktningen pÄ arbetet Àr hermeneutiskt. Undersökningen Àr av kvalitativ karaktÀr baserad pÄ individuella intervjuer bland förvaltningschefen, enhetschefer samt medarbetare och jag har anvÀnt mig av den abduktiva forskningsansatsen i arbetet.

ÖvergĂ„ngen mellan gymnasiesĂ€rskolan och arbetslivet Ă€r det undersökningsproblem som fokuseras i denna studie. Syftet Ă€r att studera olika aktörers uppfattningar om samverkan mellan skola och arbetsliv. Skolan, StudievĂ€gledare, Kommunen, Arbetsförmedlingen och FörsĂ€kringskassan har alla del i denna process. Hur samverkar man kring elever som gĂ„r ut gymnasiesĂ€rskolans nationella program för att möjliggöra att de kan nĂ„, fĂ„ och behĂ„lla ett arbete?För att analysera det empiriska materialet har anvĂ€nts Nirjes normaliseringsprincip och Antonssons studie om stödets betydelse i allmĂ€nhet och metoden supported employment i synnerhet.Jag har valt en fenomenografisk orienterad studie med mĂ„lsĂ€ttningen att fĂ„ en förstĂ„else för hur skolan och de olika aktörerna tolkar sitt uppdrag ? att förbereda och möjliggöra för eleverna att fĂ„ ett arbete.

Jag har gjort en intervjustudie med utgÄngspunkt ien sociokulturell syn pÄ lÀrande. Syftet var att studera hur fritidspedagoger beskriver lÀrande, hur de uppfattar lÀrande pÄ fritidshemmen samt vilken roll de uppfattar att kvalitetsmÀtning har i fritidshemmens och fritidspedagogernas verksamhet.I min bakgrundsdel beskrev jag fritidshemmets historia. Jag gav ocksÄ en bild av hur det ser ut idag. I teoridelen redogjorde jag i korthet för lÀrande utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv samt för teori om lÀrande i fritidshem.Jag valde en kvalitativ ansats och en halvstrukturerad intervju som redskap. Tanken med den halvstrukturerade intervjun med öppna frÄgor var att fÄ berÀttande svar.Intervjupersonerna var ovana att tÀnka pÄ sin verksamhet utifrÄn lÀrandebegreppet.

Denna uppsats behandlar Àmnet entreprenörskap, svÄrigheter med att starta eget ochvilken hjÀlp Drivhuset i Karlstad har bidragit med vid nyföretagande. Uppdraget gavs avDrivhuset, en entreprenörskapsorganisation som inriktar sitt arbete mot studenter.Syftet med uppsatsen var att skapa en bild av vilka problem som kan förekomma viduppstart av ett företag och pÄ vilket sÀtt Drivhuset kan hjÀlpa till i dessa situationer. Vihar Àven undersökt universitetets eventuella inverkan pÄ entreprenörerna.Arbetets inriktning har delats upp pÄ dels en kvalitativ och en kvantitativ analys, dÀr viskall stÄ för den kvalitativa delen medan den kvantitativa analysen görs av en annanuppsatsgrupp pÄ universitetet. Datainsamling har skett i form av intervjuer, dÀr vi har haftkontakt med fyra företag som startat sin verksamhet med hjÀlp av Drivhuset. Intervjuernahar varit relativt öppna och genomförts med hjÀlp av en delvis strukturerad intervjuguide.De data vi samlat in har vi analyserat i tre steg och sedan sammanstÀllts i vÄrt resultat.I teoriavsnittet behandlar vi olika syner pÄ vad som Àr entreprenörskap och dess roll isamhÀllet samt redogör för Drivhuset och andra organisationer i nÀromrÄdet som arbetarför att frÀmja nyföretagandet.

Syftet med denna uppsats Àr att fÄ kunskaper om hur elever med svenska som andrasprÄk förhÄller sig till slöjden som  ett kommunikationsÀmne. Syftet Àr Àven att fÄ mer kunskaper hur jag i det pedagogiska arbetet kan arbeta med elever med svenska som andra sprÄk. UtgÄngspunk tas med hjÀlp av sociokulturella teorier. I den sociokulturella perspektivet betonas kommunikationen mellan mÀnniskor. Samtal mellan mÀnniskor gynnar sprÄk och kunskapsutvecklingen.

Denna uppsats handlar om att utveckla ett balanserat styrkort till Individ och familjeomsorgen pÄ RosengÄrd i Malmö. Individ och familjeomsorgen Àr en del av Socialförvaltningen. Det balanserade styrkortet Àr frÄn början utvecklat för den privata sektorn, men har pÄ senare tid börjat anvÀndas i den offentliga sektorn. Vi har anvÀnt oss av den institutionella teorin och den strategiska teorin.Syftet med uppsatsen Àr att se om ett balanserat styrkort kan fungera som ett kompletterande styrverktyg till budgeten och pÄ detta sÀtt bidra till en mer effektiv verksamhet. Som metod har vi anvÀnt oss av en kvalitativ fallstudie.

Syftet med arbetet Àr att undersöka hur förÀldrar frÄn postsovjetiska lÀnder som har flyttat till Sverige uppfattar begreppet jÀmstÀlldhet, hur uppdelningen av deras vardagssysslor ser ut, hur deras medvetenhet kring det jÀmstÀlldhetsarbete som förskolan enligt lÀroplanen ska utföra ser ut samt om deras uppfattning om begreppet Àr likadan med vad LÀroplanen för förskolan sÀger. I studien intervjuades fyra förÀldrar frÄn tvÄ postsovjetiska lÀnder, resultatet analyserades med hjÀlp av fenomenografisk ansats. I resultatet framkom det att förÀldrarnas uppfattning om begreppet jÀmstÀlldhet kan vara helt annan Àn den som stÄr i LÀroplanen för förskolan. De förÀldrar vars uppfattning om jÀmstÀlldhet skiljde sig frÄn den svenska uppfattningen menade att jÀmstÀlldhet Àr ett pÄhittat problem eftersom kvinnor och mÀn har lika rÀttigheter i ett modernt samhÀlle, dock skyldigheterna Àr olika och det Àr biologiska skillnader som ligger till grund för det. FrÀmst syns det i hushÄllsysslornas fördelning dÀr den traditionella arbetsfördelningen finns kvar. Alla informanter var vÀlmedvetna om att det Àr en stor skillnad mellan hur jÀmstÀlldhetsarbetet ser ut i Sverige och hur det var i deras respektive lÀnder.

Bakgrund: I denna studie defineras etnicitet som ett samlingsbegrepp för ursprung medan kultur som ett socialt inlÀrt beteende och Àr förÀnderlig i sitt sammanhang. I litteraturen framkommer att patienter med annan etniskt och kulturell bakgrund objektiviseras av sjukvÄrdpersonalen, individen betraktas som en representant för sin kultur. I Sverige finns mÄnga mÀnniskor med annan etnisk och kulturell bakgrund. MÀnniskor som emigrerar drabbats av psykisk ohÀlsa i högre grad Àn genomsnittsbefolkningen de löper större risk för stress, oro och Ängest.Syfte: Syftet med studien Àr att beskriva specialistsjuksköterskors möte med en patient som har en annan etnisk och kulturell bakgrund och vÄrdas för psykisk ohÀlsa.Metod: Datainsamlades via intervjuer av fem specialistsjuksköterskor. I denna studie anvÀnds en kvalitativ innehÄllsanalys.Resultat: TvÄ kategorier framkommer ur resultatet.

Denna studie syftar till att unders?ka hur speciall?rare beskriver sitt arbete med estetiska uttryckss?tt i undervisning f?r elever med intellektuell funktionsneds?ttning (IF), samt om och i s? fall hur dessa uttryckss?tt kan st?dja utvecklingen av spr?k, kommunikation, kognition och motoriska f?rm?gor. Vidare syftar studien till att belysa vilka m?jligheter och hinder som speciall?rare uppfattar i detta arbete, samt hur samverkan med annan pedagogisk personal beskrivs.Studien har en kvalitativ ansats och baseras p? intervjuer med speciall?rare. Det empiriska materialet har analyserats med en tematisk analys, med utg?ngspunkt i ett sociokulturellt perspektiv samt ett biopsykosocialt syns?tt.Resultaten visar att estetiska uttryckss?tt i anpassad skola fungerar som ett viktigt pedagogiskt redskap f?r att fr?mja delaktighet och kommunikativt deltagande, s?rskilt f?r elever med begr?nsad verbal f?rm?ga.

Vi har gjort detta examensarbete med avsikten att ta reda pÄ hur pedagoger inom förskolan och annan pedagogisk verksamhet ser pÄ utomhuspedagogik och barns lÀrande utomhus och hur de arbetar med detta i praktiken. Studien bygger pÄ enskilda intervjuer med 7 förskollÀrare, samt litteratur om utomhuspedagogik. Resultatet visade att pedagogerna menade att barnen fick en helhetssyn genom att vistas i utomhusmiljö eller skogen, eftersom barnen dÄ kunde se processer och fÄ upplevelser genom alla sina sinnen. Pedagogerna arbetade ocksÄ mycket med att utforma gÄrden, sÄ att barnen skulle fÄ en sÄ ?rik? utomhusmiljö som möjligt, i form av vattenlek, snickarhörnor, buskar att krypa i m.m.

Detta examensarbete beskriver betydelsen av rörelse för barn med koncentrations- och inlÀrningssvÄrigheter. Ericsson (2003) syftar pÄ att pedagogisk forskning kring motorikens problemomrÄde ligger pÄ ett övergripande plan dÀr man anvÀnder sig av rörelse för att ge barn möjligheter till utveckling inom motorik, psykisk och fysisk utveckling samt kroppskunskap. Med detta arbete vill jag visa att rörelse kan ha en bredare betydelse. Ericsson (2003) menar ocksÄ att tidigare forskning visar att mÄnga barn som har koncentrations- och inlÀrningssvÄrigheter Àven har problem med motorik. Genom att presentera tidigare forskning och annan facklitteratur visas vikten av rörelse och möjligheten för pedagoger i förskolan att utnyttja rörelse och motorisk trÀning för att underlÀtta barns koncentrations- och inlÀrningsförmÄga.

Verbet f? ?r h?gfrekvent i svenskan, och anv?nds i m?nga sammanhang i m?nga olika verbkonstruktioner. Dessa bruk av verbet g?r att det kan ses som karakteristiskt f?r svenskan j?mf?rt med motsvarande verb i andra spr?k (med betydelsen ?ta emot?). Uppsatsens hypotes ?r att konstruktionen modalt f? + ett verb i infinitiv ?r vanligare i fackspr?kliga texter skrivna p? svenska ?n i texter ?versatta fr?n engelska.

Denna uppsats handlar om att utveckla ett balanserat styrkort till Individ och familjeomsorgen pÄ RosengÄrd i Malmö. Individ och familjeomsorgen Àr en del av Socialförvaltningen. Det balanserade styrkortet Àr frÄn början utvecklat för den privata sektorn, men har pÄ senare tid börjat anvÀndas i den offentliga sektorn. Vi har anvÀnt oss av den institutionella teorin och den strategiska teorin. Syftet med uppsatsen Àr att se om ett balanserat styrkort kan fungera som ett kompletterande styrverktyg till budgeten och pÄ detta sÀtt bidra till en mer effektiv verksamhet. Som metod har vi anvÀnt oss av en kvalitativ fallstudie.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur man skulle kunna öka effektiviteten i svenskpilotutbildning genom att effektivisera planeringen och schemalÀggningen.Utbildningsplanering tillhör en typ av verksamhet som kan hÀnföras till kategorinschemalÀggningsproblem. Det vill sÀga nÄgon form av verksamhet dÀr aktiviteter ska tilldelasresurser och planeras över tiden. Ett sÀtt att lösa denna typ av problem Àr att anvÀnda sig avoptimeringsmetoder. Det vill sÀga matematiska modeller och metoder som syftar till att hitta detbÀsta (optimala) alternativet i en beslutssituation.I uppsatsen jÀmförs planeringen av svensk pilotutbildning med en liknande turkisk verksamhet.Detta görs i syfte att undersöka om de optimeringsmetoder som anvÀnds i Turkiet kan anvÀndasför att öka effektiviteten i den svenska utbildningsplaneringen.Uppsatsen visar att det Àr möjligt att erhÄlla stora effektivitetsökningar vid en lyckadimplementering av optimeringsmetoder men att det Àr svÄrt att direkt överföra erfarenheter frÄnett problem till ett annat. En viktig slutsats Àr att effektiviteten i planeringen i första hand Àrberoende av organisation, arbetssÀtt och principer för resursutnyttjande snarare Àn anvÀndande avoptimeringsmetoder..

Denna uppsats behandlar nÄgra frÄgestÀllningar i samband med bristtÀckningsansvar. BestÀmmelserna om bristtÀckningsansvar reviderades i samband med införandet av den nya aktiebolagslagen som trÀdde ikraft 1 januari 2006. Tre sÀrskilda ansvarssituationer varpÄ en utomstÄende kan ÄlÀggas bristtÀckningsansvar vid en olovlig vÀrdeöverföring kommer frÀmst att belysas. Dessa Àr medverkansansvar för ?annan?, medverkansansvar för faktiska och formella företrÀdare samt medverkansansvar pÄ grund av mottagande i andra hand.