Den 1 augusti 2011 trädde lagen (2011:860) om medling i vissa privaträttsliga tvister (medlingslagen) i kraft. Medlingslagens ikraftträdande förde med sig en reglering om medling och en reglering om verkställande av medlingsöverenskommelser som tidigare saknats i Sverige. Till grund för medlingslagen ligger Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/52/EG av den 21 maj om vissa aspekter på medling på privaträttens område (medlingsdirektivet).För att förklara en medlingsöverenskommelse verkställbar krävs enligt medlingslagen att parterna når en medlingsöverenskommelse och att samtliga parter samtycker till ansökan om verkställbarhetsförklaring. En medlingsöverenskommelse som förklarats verkställbar genom dom kan även förklaras verkställbar i en annan medlemsstat med stöd av Rådets förordning (EG) nr 44/2001 av den 22 december 2000 om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av domar på privaträttens område (Bryssel I-förordningen).Inhemska och vissa utländska medlingsöverenskommelser kan förklaras verkställbara med stöd av medlingslagen. En inhemsk medlingsöverenskommelse är en medlingsöverenskommelse som ingåtts i Sverige.

Bakgrund:                   Under senare år har de börsnoterade bolagens styrning kommit att intressera samhället. Ett viktigt fenomen i bolagens styrning är styrelserna. Under de senaste 15 åren har omfattande regleringar införts för att klargöra och definiera hur styrelserna i de börsnoterade bolagen skall sättas samman och arbeta.Syfte:                            Syftet med denna studie är att undersöka om, och i så fall hur, det svenska styrelsenätverket förändras efter utvecklandet och implementeringen av en reglering. Vår ambition är att ge förklaringar till varför eventuella förändringar sker.Avgränsning:               Studien har utgått från Svensk kod för bolagsstyrning som ett fall av reglering för att se hur denna har påverkat styrelsenätverket.Metod:                          En social nätverksanalys av styrelseledamöternas nätverk har genomförts. Studien omfattar bolag noterade på en svensk reglerad marknad med säte i Sverige.Slutsats:                        Studien påvisar att införandet av en styrelsereglering inte behöver leda till förändringar i styrelsenätverket.

Syfte: Syftet med uppsatsen är redogöra för och förklara hur företagen idag redovisar sin hållbarhet enligt GRI: s riktlinjer. Utifrån det kommer vi att klargöra hur den bästa praktiken för hållbarhetsredovisning ser ut. Metod: I vår uppsats har vi arbetat med kvalitativ metod då syftet med vår uppsats är av förstående karaktär, och en normativ ansats då målet med uppsatsen är att komma med förbättrande förslag och en lösning på vår problemställning. Vi har vidare använt oss av en induktiv ansats och genomfört intervjuer med representanter från fyra företag och fyra revisionsbyråer. Teoretiskt perspektiv: Aktuella artiklar, hållbart företagande, redovisningens förändring och effekter av redovisningens regleringar har varit grundvalen i litteraturgenomgången.

Ingen resumé..

Syftet med föreliggande studie var att inom idrottskontexten studera samband mellan idrottares upplevelser av de olika ledarskapsstilarna (1) transformativt, (2) konventionellt och (3) låt-gå med olika motivationsinriktningar inom Självbestämmandeteorin (SDT). I studien deltog 117 handbolls- och fotbollsspelare i åldrarna 16-33 år (M = 19.17, SD = 3.61). Deltagarna besvarade enkäter bestående av Sport Motivation Scale-II (SMS-II) för att mäta motivationsinriktning, Transformational Teaching Questionnaire (TTQ) för att mäta upplevt transformativt ledarskap samt delar av Developmental Leadership Questionnaire (DLQ) vilket avsåg att mäta upplevt konventionellt ledarskap och låt-gå ledarskap. Resultaten visade att det fanns statistiskt signifikant samband mellan upplevt transformativt ledarskap och inre motivation samt yttre självbestämmande motivation (identifierad reglering och integrerad reglering). Vidare visades att det fanns statistiskt signifikant samband mellan upplevt konventionellt ledarskap och ickesjälvbestämmande motivation (extern reglering och introjicerad reglering).

I en annan del av Göteborg är uppbyggd av en kvantitativ undersökning av kriminaljournalistiken i Göteborg. Undersökningen bygger på en granskning av GP, GT, Metro, TV4 Göteborg, Västnytt och Västekot, och deras våldsbrottsrapportering under 90 dagar år 2009..

Syfte: Syftet med föreliggande uppsats är att undersöka införandet av nätnyttomodellen för kontroll av nätavgifter för el och undersöka vilka övergångseffekter och styreffekter som existerar och som kan leda till feloptimering samt att studera nivån på avgifterna enligt regleringen. Det övergripande syftet är att analysera om effekterna med nätnyttomodellen uppnår de mål som eftersträvas. Metod: Nätnyttomodellen har analyserats utifrån ett teoretiskt perspektiv med grund främst i kostnadskalkylering och nationalekonomisk teori om reglering och naturliga monopol. För att tydligare belysa problematiken har vissa kapitalkostnadsberäkningar utförts. Ytterligare ett perspektiv har varit att analysera nätnyttomodellen ifrån intressenternas synvinkel genom att intervjuer har gjorts med företrädare för elnätsindustrin, konsumenter, och Statens Energimyndighet samt med konsulter som varit delaktiga i utvecklandet av nätnyttomodellen.

Undersökningens syfte var att undersöka gymnasielevers motivation till ämnet Idrott och Hälsa. Studien har utgått från en kvantitativ forskningsansats där enkätformulär tillämpats vid utförandet. Insamlad data kommer från 82 respondenter, valda efter en strategisk urvalsprincip. Med anledning av att antalet respondenter är begränsat ämnar studien bara att uttala sig som de respondenter som också ingår i studien. Studien har sin teoretiska grund i Self Determination Theory (SDT) som förklarar motivation utifrån det inre värdet i en aktivitet, inre motivation, eller från yttre faktorer i omgivningen, yttre motivation, eller en total avsaknad av motivation, amotivation.

Arbetet har utförts på Saab Bofors Dynamics i Karlskoga och dess syfte var att undersöka om det är möjligt att använda modellbaserad prediktionsreglering, MPC, vid slutfasstyrning av en viss typ av robot. Som referensram används linjärkvadratisk reglering, LQ, eftersom denna reglermetod har undersökts tidigare och visat sig fungera bra vid slutfasstyrning, dock för en annan typ av robot. Anledningen till att man vill undersöka om det är möjligt att använda MPC är att styrlagen enkelt tar hand om begränsningar på systemet på ett direkt och intuitivt sätt.Styrlagarnas uppgift är att styra en robot i dess slutfas då det finns krav och önskemål på roboten som bör vara uppfyllda. Till exempel finns det begränsningar på styrsignalen samt önskemål om att träff ska ske i en viss träffpunkt och även med en viss träffvinkel. För att utvärdera resultaten undersöks och jämförs de två styrlagarnas prestanda och robusthet.För att kunna utvärdera styrlagarnas egenskaper och jämföra dem implementeras de båda i en befintlig detaljerad simuleringsmiljö, som har utvecklats på Saab Bofors Dynamics i Karlskoga.De prestanda och robusthetstester som har utförts uppvisar små skillnader på de två styrlagarna och slutsatsen blir därmed att det är möjligt att använda modellbaserad prediktionsreglering vid slutfasstyrning av en viss typ av robot eftersom det sedan tidigare är känt att linjärkvadratisk reglering är en bra styrlag att använda.

Genom att studera ledares motivation och tillfredsställelse i relation till motivationsteorin Self-Determination Theory (SDT) söktes stöd för undersökningens syfte och frågeställningar: hur respektive kön i ledarpositioner motiveras på arbetsplatsen i förhållande SDT ? om de är självbestämmande eller kontrollerade samt om det finns en relation mellan motivation och tillfredsställelse. Frågeformulär besvarades av 48 män och 93 kvinnor i olika ledarpositioner. Data analyserades i form av t-tester, ett Chi-Square-test, kategoriseringar samt ett beräknande av Work Extrinsic and Intrinsic Motivation Scale. Resultatet visade att den inre liksom den mest självbestämmande och minst kontrollerade motivationstypen motiverade mest utifrån självbestämmande profiler samt att det finns en relation mellan upplevelsen av motivation och tillfredsställelse.

Arbetet har utförts på Saab Bofors Dynamics i Karlskoga och dess syfte var att undersöka om det är möjligt att använda modellbaserad prediktionsreglering, MPC, vid slutfasstyrning av en viss typ av robot. Som referensram används linjärkvadratisk reglering, LQ, eftersom denna reglermetod har undersökts tidigare och visat sig fungera bra vid slutfasstyrning, dock för en annan typ av robot. Anledningen till att man vill undersöka om det är möjligt att använda MPC är att styrlagen enkelt tar hand om begränsningar på systemet på ett direkt och intuitivt sätt.Styrlagarnas uppgift är att styra en robot i dess slutfas då det finns krav och önskemål på roboten som bör vara uppfyllda. Till exempel finns det begränsningar på styrsignalen samt önskemål om att träff ska ske i en viss träffpunkt och även med en viss träffvinkel. För att utvärdera resultaten undersöks och jämförs de två styrlagarnas prestanda och robusthet.För att kunna utvärdera styrlagarnas egenskaper och jämföra dem implementeras de båda i en befintlig detaljerad simuleringsmiljö, som har utvecklats på Saab Bofors Dynamics i Karlskoga.De prestanda och robusthetstester som har utförts uppvisar små skillnader på de två styrlagarna och slutsatsen blir därmed att det är möjligt att använda modellbaserad prediktionsreglering vid slutfasstyrning av en viss typ av robot eftersom det sedan tidigare är känt att linjärkvadratisk reglering är en bra styrlag att använda.

Arbetet har utförts på Saab Bofors Dynamics i Karlskoga och dess syfte var att undersöka om det är möjligt att använda modellbaserad prediktionsreglering, MPC, vid slutfasstyrning av en viss typ av robot. Som referensram används linjärkvadratisk reglering, LQ, eftersom denna reglermetod har undersökts tidigare och visat sig fungera bra vid slutfasstyrning, dock för en annan typ av robot. Anledningen till att man vill undersöka om det är möjligt att använda MPC är att styrlagen enkelt tar hand om begränsningar på systemet på ett direkt och intuitivt sätt.Styrlagarnas uppgift är att styra en robot i dess slutfas då det finns krav och önskemål på roboten som bör vara uppfyllda. Till exempel finns det begränsningar på styrsignalen samt önskemål om att träff ska ske i en viss träffpunkt och även med en viss träffvinkel. För att utvärdera resultaten undersöks och jämförs de två styrlagarnas prestanda och robusthet.För att kunna utvärdera styrlagarnas egenskaper och jämföra dem implementeras de båda i en befintlig detaljerad simuleringsmiljö, som har utvecklats på Saab Bofors Dynamics i Karlskoga.De prestanda och robusthetstester som har utförts uppvisar små skillnader på de två styrlagarna och slutsatsen blir därmed att det är möjligt att använda modellbaserad prediktionsreglering vid slutfasstyrning av en viss typ av robot eftersom det sedan tidigare är känt att linjärkvadratisk reglering är en bra styrlag att använda.

Uppsatsens syfte är att utreda hur svenska börsnoterade företag samt revisionsprofessionen förhåller sig gentemot försiktighetsprincipen och en rättvisande bild när finansiella instrument enligt IAS39 redovisas till verkligt värde i årsredovisningen. Den metod vi valt för vår uppsats är kvalitativ då vårt syfte är av förstående karaktär och bygger på intervjuer. Genom en praxisundersökning, samt genom en undersökning av den offentliga debatten är avsikten att åskådliggöra de problemställningar som råder och förklara dessa, därav en normativ ansats. Empirin frambringar generella och teoretiska slutsatser, vilket leder till en induktiv ansats. Uppsatsens litteraturgenomgång bygger på tidsskriftsartiklar, avhandlingar och annan akademisk litteratur som är aktuell för uppsatsens problemställning.

ResuméI uppsatsen diskuterar författaren huruvida 13 kap 1 § sista stycket i Lag (2007:528) om värdepappersmarknaden (?VpmL?) är börslagstiftning i ?fel riktning?. Uppsatsen är uppdelad i fyra delar. Under den första delen diskuteras regeln i ljuset av motiv för finansiell reglering. I andra delen görs en genomgång av befintlig lagstiftning för att utreda om det sedan tidigare finns reglering som fyller samma funktion som VpmL 13 kap 1 § sista stycket.

The main ambition of this degree project is to illustrate the fundamental problems of today?s electric tariff regulation and the usage of the analyzing tool; The Network Tariff Model. There is a further discussion of potential problems and clear improvements of the 2012 years proposed network tariff regulation. Interviews have been conducted with specific network companies and Energimarknadsinspektionen. The proposed regulation of 2012 is discussed from the government?s proposition.This paper clearly shows that the authority´s work has been conducted in a very unprofessional manner during the period of The Network Tariff Model.