Varje polismyndighet har idag en skyldighet att ha en utarbetad mångfaldsplan. Därför har vi studerat två myndigheters mångfaldsplaner och ställt frågor utifrån dessa till de ansvarig inom varje myndighet. Kåren är idag väldigt homogen med tanke på kön och etnicitet. Endast 19,6 % av poliserna i Sverige idag är kvinnor och någon statistik på hur många invandrare som finns ute på myndigheterna finns över huvud taget inte. Litteratur har vi införskaffat från bibliotek, Internetsidor samt kontakt med personer från en av landets polismyndigheter.

No abstract.

Den här uppsatsen berör identitetsskapande och social tillhörighet hos tre andra generationens invandrare i Östergötland. Mitt syfte med uppsatsen är att se hur deras identitetsskapande påverkas av att de i sin hemmiljö har en annan kulturell influens än den svenska. I uppsatsen har jag använt mig av intervjuer för att få fram den empiri jag grundar min diskussion på. Intervjuerna har varit både sådana där jag satt mig ner med mina informanter men även Internetbaserade då det inte fanns tid för informanten att möta mig. Mina frågeställningar i uppsatsen har varit: Om, och i så fall hur, har informanten påverkats av att ha en eller båda föräldrar med icke-svenskt ursprung? och Hur ser informanten på sig själv utifrån tillhörighet och identitet?.

Globalisering och ökad invandring i västerländska populationer har sänkt de hinder som en gång delade kulturer, såväl nationellt som internationellt. Sjuksköterskor och andra vårdgivare är enligt lag skyldiga att tillgodose patienten med korrekt information, samt ge känsla av trygghet som bygger på patientens självbestämmande. Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa sjuksköterskors upplevelser av transkulturell kompetens i omvårdnadsarbetet. Litteratursökning gjordes i tre databaser PubMed, Cinahl samt PsycInfo. Samtliga artiklar (14) granskades vetenskapligt, analyserades och sammanställdes.

De psykologiska konsekvenserna av staden som uppväxtmiljö är ett av miljöpsykologins studieområden; hur påverkar miljöns utformning barnets tänkande, identitet och självutveckling? Syftet med denna studie var att undersöka hur kulturell bakgrund påverkar relationen till fysisk miljö. En trestegsmetod användes: en öppen fråga om vad som är en bra stad för barn ställdes till samtliga femteklassare och ett antal barnprofessionella i en skola i en svensk sk miljonförort, varpå femton av barnen intervjuades, och därefter tio föräldrar. Analysen av svaren har resulterat i en modell över 12-åringens stad bestående av sex existentiella dimensioner. Resultatet av intervjuer med barn och föräldrar är tio miljöpsykologiska fallfördjupningar som beskriver det sammanhang som barnets kulturella bakgrund, föräldrars synsätt och den fysiska platsen bildar.

Many questions are still left unanswered regarding the period c. 450-700 AD, when hordes of Anglo-Saxon migrants landed on the British Isles and by doing so made the starting point in the foundation of England. Who were these Germanic tribes? The theories of how the migration proceeded are today many. The two major theories today concerns whether it was a question of a mass migration or a gradual migration proceeded by smaller groups of military elite.

Bakgrund: I vården i Sverige möts människor från olika kulturer och en insikt om hur den egna kulturen påverkar fysioterapeuten är en värdefull komponent i att kunna erbjuda god vård. Genom självreflektion över möten med människor från andra kulturer kan fysioterapeuten lära om sig själv och påbörja resan mot kulturell kompetens.Syfte: Att genom en strukturerad självreflektiv process utforska den egna fysioterapeutiska förförståelsen under klinisk praktik i en ny kulturell kontext.Metod: En kvalitativ studie med utforskande design och induktiv ansats. En kritisk incident från utlandspraktiken upplevdes och reflekterades över både enskilt samt med medförfattare och akademisk handledare genom ett reflektivt ramverk. Materialet analyserades genom kvalitativ innehållsanalys.Resultatet: Trots att studenterna åkte till olika länder med kulturella skillnader kom utfallet från analyserna att likna varandra. Det var det sociala samspelet mellan kliniska handledare, student och patient som upplevdes utmanande och annorlunda.Slutsats: Studenterna upplevde sig utveckla en större förståelse för att kulturen påverkar människor att agera annorlunda än de var vana vid hemma.

Då studier visar att elever idag har en sämre läsförmåga än för femton år sedan, är uppsatsens syfte att undersöka om samband finns mellan de senaste årens ökade media- och IT utbud och pedagogers förhållningssätt till detta i undervisningen. Avsikten är även att undersöka vilka faktorer som främst inverkar på elevers läsförmåga. Metoden baseras på en kvalitativ enkätundersökning innehållande öppna frågor som ger informanterna möjlighet till att ge utförliga och personliga svar. Med denna undersökning och relevant forskning som grund förs resonemang kring eventuella samband beträffande ovan nämnda faktorer. Undersökningens resultat visar att ett tydligt samband mellan det ökade media- och IT utbudet i relation till elevers läsförmåga inte kan påvisas, men att faktorer såsom föräldrastöd och Annan kulturell bakgrund är av stor betydelse.

Kvinnor har sedan länge tillbaka presterat bättre än män genom hela deras skolgång. Fler kvinnor än män börjar läsa på högskola/universitet och fler kvinnor avlägger examen. Denna studie är ett bidrag till tidigare forskning inom området genom att enbart studera Norrbottens län, som delvis har en annan struktur än andra län, samt studiet av relationen mellan social klass, genus, geografiskt område och attityder till högre utbildning. Syftet med studien är att undersöka vilken inställning ungdomar (15-19 år) i Norrbottens län har till högre studier och deras planer för att fortsätta studera efter gymnasiet. Studien avser att undersöka, ur ett genusperspektiv, om ungdomar i Norrbotten påverkas av deras sociala bakgrund och geografiska område, i deras val av högre utbildning efter avslutade gymnasiestudier.

Bakgrund: Forskning inom globalt ledarskap handlar idag vanligen om huruvida ledarskap bör anpassas till en annan kultur eller inte. Många av de populära teorier som har genererats utifrån dessa undersökningar bygger på antagandet om kulturell homogenitet inom ett land. Annan forskning visar dock att kulturella skillnader inom en nation ibland är större än mellan länder. De jämförelser som görs i tvärkulturella studier bör således baseras på etnicitet istället för nationalitet. Eftersom etnicitet är något subjektivt och föränderligt skulle det vara möjligt att en svensk ledare vid olika tillfällen ser sin svenska etnicitet att vara av mer eller mindre betydelse.

Syftet med denna studie är att undersöka hur förskollärares ser på och reflekterar kring estetiska uttrycksformer i mångkulturella förskolor. Genom åtta intervjuer med förskollärare verksamma i förskolor i vad som klassas som mångkulturella områden, vill denna studie belysa hur förskollärare ser på barns kulturella bakgrund i relation till hur barnen förhåller sig till estetiska uttrycksformer. Men även vilket syfte förskollärare har att använda estetiska uttrycksformer i arbetet med barn med olika kulturell bakgrund. Studiens ställs mot litteratur som behandlar olika perspektiv på estetik och lärande i mångkulturella sammanhang samt tidigare forskning som berör de frågeställningar studien utgår ifrån.Resultatet visar på att förskollärarna i studien anser att barnens olika kulturer har betydelse för hur de förhåller sig till de estetiska uttrycksformerna. Dock arbetar de aktivt för att integrera barnens skilda kulturer och genom de estetiska uttrycksformerna ge möjlighet för barnen att uttrycka sig på andra sätt än genom det talade språket..

SAMMANFATTNINGBakgrundMänniskor som flyttar över landsgränser ökar allt mer, varpå en blandning av olika etniciteter och kulturer sker. Personer med Annan kulturell bakgrund har visat sig ha sämre hälsa och sämre självskattad hälsa än den genomsnittliga svenska befolkningen. Det gör att antalet som söker vård ökar. Denna patientgrupp drabbas oftare av psykisk ohälsa på grund av oroligheter i hemlandet, som ett resultat av migrationen samt på grund av socioekonomiska förhållanden. För att åstadkomma en god omvårdnad trots kulturella skillnader finns lagar och förordningar som sjuksköterskor bör följa.

Vårt arbete syftar till att undersöka om och på vilket sätt pedagoger anpassar sin undervisning och sitt arbetssätt till det mångkulturella klassrummet i två förskoleklasser. I forskningsbakgrunden behandlar vi litteratur kring bland annat kulturell mångfald, betydelsen av vad pedagogen har för förhållande till elevers kulturella bakgrund, elevers språkutveckling och pedagogiska arbetssätt för ett mångkulturellt klassrum. I vår studie har vi använt oss av deltagande observation samt arrangerad forskningsintervju av två förskolelärare som undervisar i mångkulturella klassrum. Resultatet av vår studie har visat att den ena pedagogen delvis anpassade sin undervisning för det mångkulturella klassrummet men att ingen av dem använde det som resurs..

Globalisering och ökad invandring i västerländska populationer har sänkt de hinder som en gång delade kulturer, såväl nationellt som internationellt. Sjuksköterskor och andra vårdgivare är enligt lag skyldiga att tillgodose patienten med korrekt information, samt ge känsla av trygghet som bygger på patientens självbestämmande. Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa sjuksköterskors upplevelser av transkulturell kompetens i omvårdnadsarbetet. Litteratursökning gjordes i tre databaser PubMed, Cinahl samt PsycInfo. Samtliga artiklar (14) granskades vetenskapligt, analyserades och sammanställdes.

Kvinnor har sedan länge tillbaka presterat bättre än män genom hela deras skolgång. Fler kvinnor än män börjar läsa på högskola/universitet och fler kvinnor avlägger examen. Denna studie är ett bidrag till tidigare forskning inom området genom att enbart studera Norrbottens län, som delvis har en annan struktur än andra län, samt studiet av relationen mellan social klass, genus, geografiskt område och attityder till högre utbildning. Syftet med studien är att undersöka vilken inställning ungdomar (15-19 år) i Norrbottens län har till högre studier och deras planer för att fortsätta studera efter gymnasiet. Studien avser att undersöka, ur ett genusperspektiv, om ungdomar i Norrbotten påverkas av deras sociala bakgrund och geografiska område, i deras val av högre utbildning efter avslutade gymnasiestudier.