Diskuterar man interkulturaliteten i den svenska skolan? Används interkulturalitet som ett pedagogiskt kommunikativt medel i den svenska skolan? Tar man i de olika lärarlagen upp de svenska minoriteternas ställning eller vet lärarna vilka de är? Finns det lärare med mångkulturell bakgrund i den svenska skolan och i vilka ämnen undervisar i sådana fall dessa? För att försöka att besvara dessa frågor har denna föreliggande uppsats undersökt en högstadieskola åk 6 ? 9. De 10 medverkande lärarna delades in efter kriterier som kulturell bakgrund och kön för att kunna representera skolans fem olika lärarlag. Utöver observationer besvarade dessa ett frågeformulär. Kompletterande frågor ställdes genom intervjuer.

Bakgrund: Kvinnlig könsstympning är en flera tusen år gammal kulturell tradition som företrädesvis sker i afrikanska länder. Ingreppet medför mycket allvarliga, både omedelbara och långsiktiga, komplikationer. Antalet könsstympade flickor och kvinnor i världen uppskattas till 140 miljoner. Globaliseringen har gjort att kvinnor som utsatts för ingreppet kan komma i kontakt med hälso- och sjukvårdpersonal som inte har någon tidigare erfarenhet av denna patientgrupp. Syfte: Att belysa hur kvinnor som utsatts för könsstympning upplever bemötandet i hälso- och sjukvården.

Uppsatsens syfte är att granska sexton recensioner publicerade i svensk respektive amerikansk press gällande filmen Den Gröna Cykeln (Haifaa Al-Mansour, 2012). Undersökningen grundar i kritikernas syn på genus och jämställdhet samt kulturell och nationell identitet som filmen berör. Recensionerna analyseras och jämförs för att hitta skillnader och likheter i den svenska respektive amerikanska receptionen. Analysen visar att skillnaden mellan de två nationernas reception är uppdelade mellan de två fokusområdena, där de amerikanska kritikerna fokuserar på kulturell och nationell identitet och jämför filmens skildring av det saudiarabiska samhället med den amerikanska kulturen. De svenska kritikerna tycks generellt ha större fokus på filmens skildring av genus och jämställdhet till skillnad från amerikanerna..

Statistik visar att elever med akademiskt utbildade föräldrar oftare tar sig vidare till högre utbildningar än de som har föräldrar med lägre utbildningsnivå. Bourdieu har länge belyst fenomenet med sina teorier om kulturell reproduktion och selektion vid högre utbildningar. Det finns även ett samband mellan utbildningsnivå och hälsoläge ur ett folkhälsoperspektiv. Syftet med undersökningen är att problematisera och belysa hur gymnasieelever resonerar kring universitet- och högskolestudier ur ett Bourdieuperspektiv. Kvalitativa semi-strukturerade interjuver har genomförts och teoretiskt tolkats utifrån Bourdieus teorier.

Bakgrund: Kvinnlig könsstympning är en flera tusen år gammal kulturell tradition som företrädesvis sker i afrikanska länder. Ingreppet medför mycket allvarliga, både omedelbara och långsiktiga, komplikationer. Antalet könsstympade flickor och kvinnor i världen uppskattas till 140 miljoner. Globaliseringen har gjort att kvinnor som utsatts för ingreppet kan komma i kontakt med hälso- och sjukvårdpersonal som inte har någon tidigare erfarenhet av denna patientgrupp. Syfte: Att belysa hur kvinnor som utsatts för könsstympning upplever bemötandet i hälso- och sjukvården.

Under den verksamhetsförlagda utbildningen har vi anat en obalans i det internationella perspektiv som elever får i svenskämnets litteraturundervisning. Vi anser att om elever får läsa litteratur även från den icke västerländska kultursfären kan de få en ökad förståelse för människor med Annan kulturell bakgrund. Genom att använda sig av ett balanserat mångkulturellt perspektiv i litteraturundervisningen ges elever en möjlighet att medvetandegöra den egna och andras identiteter, lära känna andras världar och på så vis komma bakom stereotypa bilder av människor. Att se om, och i så fall hur, globaliseringen av världen och det mångkulturella samhället avspeglas i svenskämnets litteraturundervisning. Vi har utgått från ett kvalitativt perspektiv i vår forskning.

Följande rapport är en dokumentation och utvärdering av värdegrundsarbetet på Karesuando skola Nationella minoriteter ? att gestalta ett ursprung som bedrivs i samarbete med Värdegrundscentrum i Umeå, Skolverket och Luleå tekniska universitet. Genom olika aktiviteter och längre temaarbeten har man sökt överbrygga klyftor mellan de tre kulturer som möts i skolan. Främst har arbetet syftat till att främja generositet, tolerans och ansvarstagande hos eleverna. Utvärderingen har utförts i form av enkäter, observationer och kvalitativa intervjuer.

The aim of this study was to illuminate the experience of climacteric in women with different culture backgrounds. The method was a literature review. Results are made of nine scientific articles. Sex main themes come out. The results are showing that the experience of climacteric is varying from woman to woman and from culture to culture.

Uppsatsens syfte är att granska sexton recensioner publicerade i svensk respektive amerikansk press gällande filmen Den Gröna Cykeln (Haifaa Al-Mansour, 2012). Undersökningen grundar i kritikernas syn på genus och jämställdhet samt kulturell och nationell identitet som filmen berör. Recensionerna analyseras och jämförs för att hitta skillnader och likheter i den svenska respektive amerikanska receptionen. Analysen visar att skillnaden mellan de två nationernas reception är uppdelade mellan de två fokusområdena, där de amerikanska kritikerna fokuserar på kulturell och nationell identitet och jämför filmens skildring av det saudiarabiska samhället med den amerikanska kulturen. De svenska kritikerna tycks generellt ha större fokus på filmens skildring av genus och jämställdhet till skillnad från amerikanerna..

Storform är ett viktigt element i varje pianists utveckling. För att kunna nå en optimal teknik i de olika musikaliska typerna inom storform, som sonater och konserter, måste pianisten genomgå en väg som är full med teknisk övning. Övning ger i sin tur en alldeles särskild möjlighet att vara reflekterande, samt att äga sitt lärande. Det är en utmanande och livslång process att utvecklas som musiker. Faktiska problem med teknisk inlärning av storform i pianospel är grundläggande i mitt arbete.

Studiens syfte har varit att försöka förstå vilka faktorer som har varit bidragande för formandet av attityder till skola, relationer och samhälle för fyra ungdomar med annan etnisk bakgrund än svensk. Fokus har varit vilken roll deras etniska bakgrund har haft, där erfarenheter av diskriminering, vardagsrasism och exkludering utifrån stigma kan få betydelse. Undersökningen har byggt på kvalitativa samtalsintervjuer med fyra 19-åriga killar och tjejer på en gymnasieskola. Studien utgår från en hermeneutisk ansats och analysen bygger på socialpsykologiska teorier kring grupper, social påverkan och exkludering. Studien visar på hur inkludering inom skolan, relationer och samhälle här har lett till övervägande positiva attityder.

Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) är en sjukdom som drabbar framför allt rökare. En patient med sjukdomen KOL lider av kronisk andningssvikt vilket exempelvis kan påverka hjärtat. Andra konsekvenser som kan uppstå är bland annat osteoporos, minskad muskelstyrka och muskelmassa samt ökad risk att drabbas av malnutrition. Malnutritionen orsakas bland annat av en hög ämnesomsättning i samband med ökat andningsarbete. Malnutritionstillståndet är en riskfaktor för mortalitet och bidrar till att överlevnadstiden minskar.

 Syftet med den här studien är att undersöka och försöka förstå vilka kulturmöten som är synliga på en mellansvensk gymnasieskola, hur personalen upplever dem och hur de handskas med de problematiska kulturmöten som uppstår. I studien, som är en kvalitativ empirisk studie, har jag intervjuat sex olika personer ur personalen på en mellansvensk gymnasieskola.Resultatet visar att de kulturmöten och krockar som var mest förekommande, inte är de mellan människor med olika etiskt ursprung. Det visade sig att det fanns många andra slags kulturmöten. De kultyryttringar som här nämndes var till exempel musikkultur, klädkultur, matkultur, ungdomskultur för att nämna några.Slutsatsen av studien visar att de intervjuade personerna är positiva till kulturell mångfald och de upplever inte ?krockar? som något stort problem.

Den här undersökningen handlar om attityder till modersmålsundervisning bland elever i årskurs 1-7 i en stad i södra Sverige. Undersökningen bygger på intervjuer med 28 barn med utländsk bakgrund som deltar i modersmålsundervisning. Syftet är att ta reda på elevernas attityder till modersmålsundervisningen. Vad anser de att de lär sig av undervisningen? Vilken roll spelar den för elevernas kulturella identitet? Vilken roll har modersmålsläraren för eleverna? Hur tycker eleverna att det är att ha ett extra ämne utöver det vanliga skolschemat? Vilka övriga attityder har eleverna till modersmålsundervisningen? Tidigare undersökningar av attityder till modersmålsundervisning som jag tar upp är en studie byggd på intervjuer med 42 stycken invandrarungdomar (Hill 1996) och två undersökningar från Skolverket (2002:228). Min undersökning visar på starka positiva attityder till modersmålsundervisningen hos eleverna, speciellt betydelsen för skriftspråket, för deras kulturella identitet och för modersmålslärarens roll..

Bakgrund: Asylsökande löper större risk att drabbas av psykisk ohälsa än den generella befolkningen, på grund av traumatiska händelser och förlusten av kultur och stöd. Sjukvårdspersonal behöver kunskap om asylsökandes specifika vårdbehov för sin psykiska hälsa och inneha en kulturell kompetens för att kunna ge en personcentrerad vård. Syfte: Studiens syfte var att undersöka hur distriktssköterskor skattade sin egen förmåga att identifiera, bedöma och hantera psykisk ohälsa hos asylsökande. Metod: En kvantitativ tvärsnittsstudie med enkät som datainsamlingsmetod har utförts. Enkäten besvarades av 53 distriktssköterskor.