INLEDNINGJag arbetar pĂ„ ett privat vĂ„rdföretag Attendo Jour och Familj som familjehemskonsulent i region VĂ€stmanland. Anledningen till varför jag i mitt Ă€mnesval av denna uppsats valt att fördjupa mig i hur man bĂ„de kan ge och ta emot handledning till familjehem med barn frĂ„n olika sociala problemomrĂ„den. Är att arbetet som familjehemskonsulent innebĂ€r att ta emot och utföra ett uppdrag frĂ„n olika kommuner frĂ„n hela Sverige. Uppdragen som kommunerna lĂ€mnar grundar sig i BBIC systemets genomförandeplan enligt SoL eller LVU. I genomförandeplanen framgĂ„r mĂ„l för placeringen samt de insatser som familjehemmen arbetar med under placeringsperioden.

Syfte: Studien handlar om hur avskaffandet kommer att pÄverka studenternas instÀllning till revisionsyrket. Anledningen till att vi valt att sÀtta studenternas instÀllning i fokus Àr för att vi anser att den gruppen inte tillrÀckligt uppmÀrksammats i samband med diskussionen kring effekterna av slopandet av revisionsplikten .Metod: Studien grundar sig pÄ en kvantitativ angreppsÀtt dÀr vi enbart riktat oss mot studenterna som lÀser andra, tredje och fjÀrde Äret och valt att lÀsa ekonomi med inriktning redovisning. Vi anser att dessa studenter tillför en mer rÀttvisande bild pÄ instÀllningen av avskaffandet av revisionsplikten. VÄr fallstudie gjorde vi i nÀrbelÀgna lÀrosÀten kring mellersta Sverige. Vi har valt att presentera vÄr data med hjÀlp av diagram och löpande text för att bidra med en ökad förstÄelse kring utfallen.Resultat & slutsats: Efter att ha analyserat empirin vi fÄtt fram visade det sig att en stor majoritet av studenternas instÀllning till revisoryrket inte förÀndrats, att de Àr minst lika intresserade eller mer intresserade av att bli kvalificerade revisorer.Förslag till fortsatt forskning: Vilka effekterna blev det i och med avskaffandet? En jÀmförelse kring vad forskningen ansÄg innan avskaffandet och hur det sÄg ut efter.Uppsatsens bidrag: Denna studie bidrar till information som kan vara till nytta för revisionsbyrÄer som kan dra nytta av hur de bör marknadsföra sig gentemot studenterna nu nÀr det fÄr vetskap om hur studenternas förhÄllning till yrket kommer att förÀndras..

Lödfogar pÄ kretskort utsÀtts för spÀnningar i samband med temperaturvÀxlingar. Dessa spÀnningar leder sÄ smÄningom till utmattningsbrott. OmstÀllning till blyfri lödning  pga EUdirektivet ELV (End of Life Vehicles) som inom kort kan börja förbjuda anvÀndning av blyhaltiga lödfogar Àven i tunga fordon, medför en ökad risk för utmattningsbrott, eftersom blyfria lödfogar pÄstÄs vara sprödare Àn tenn/bly lod. Scania har begrÀnsad kunskap om eller erfarenhet av blyfria lödfogar och har av den anledningen startat detta projekt.I det hÀr projektet vill man ta reda pÄ ifall pÄstÄendet ovan, om att blyfritt lod Àr sprödare Àn blyat lod, stÀmmer och för att kunna göra en sÄdan jÀmförelse mellan loden mÄste dessa analyseras frÄn ett materialtekniskt perspektiv. Scania har fram till nu faststÀllt sina provresultat via ett elektriskt funktionstest.

Bakgrund: Anledningen till lagerhÄllning Àr ett förvÀntat behov pÄ produkterna i framtiden. FÀrdigvarulagret fungerar som en sÀkerhet mot eventuella störningar i materialflödet och Àr en garanti för att företaget kan leverera till kund. LagernivÄn ska generellt hÄllas lÄg och dess storlek blir en avvÀgning mellan krav pÄ leveransservice i förhÄllande till kostnader och kapitalbindning. Studien grundar sig pÄ företag X som producerar kundspecifika högvÀrdiga rÄvaruprodukter.Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att genom olika angreppssÀtt pÄvisa potential för minskad kapitalbindning i företag X fÀrdigvarulager samt resonera över ÄtgÀrdernas tÀnkbara pÄverkan pÄ kundservicen.Metod: Datainsamlingen utgjordes av intervjuer samt studier av litteratur och dokument. Eftersom problemet Àr komplicerat och krÀver en djupare förstÄelse av studieobjektet och dess omgivning valde gruppen att göra en fallstudie.Slutsatser: Uppsatsen mynnar ut i tre förslag pÄ ÄtgÀrder.

AbstractDen hÀr studien handlar om lÀrstilar. LÀrstilar Àr en pedagogisk teori om hur en individ tar till sig nytt och svÄrt material. Varje individ har sitt unika sÀtt att ta in, bearbeta och minnas det de lÀr sig. LÀrstilar bygger pÄ individens starka sidor, pÄ vad de kan och vad de Àr bra pÄ. Jag har utgÄtt frÄn Dunns lÀrstilsmodell och fokuserat pÄ de fyra sinnespreferenserna; auditiv, visuell, taktil och kinestetisk.

En hÄllbar utveckling bestÄr av en balans mellan social, ekologisk och ekonomisk hÄllbarhet. Inom transportsektorn omfattar det ett samspel mellan jÀmstÀlldhet, jÀmlikhet och trafiksÀkerhet, minskad klimatpÄverkan och ett systemet som utvecklas pÄ ett kostnadseffektivt sÀtt. Att införa avgiftsfri kollektivtrafik Àr en metod som flera kommuner och stÀder har provat för att nÄ mÄlet om en hÄllbar utveckling. Syftet med den hÀr studien Àr att utvÀrdera resultaten av olika sÄdana projekt och hitta vilka framgÄngsfaktorerna har varit. Resultatet har blivit övervÀgande positivt med följderna att det kollektiva resandet ökade stort.

Sex Àr ett alltmer vanligt förekommande fenomen i marknadsföringsbudskap. Detta gÀller inte enbart annonser dÀr produkten har en sexuell koppling utan Àven i mÄnga fall Àven dÀr sex inte har nÄgon egentlig koppling till produkten som marknadsförs. Anledningen Àr att sexualiserad reklam antas vÀcka uppmÀrksamhet hos konsumenterna och fÄr annonsen att stÄ ut ur det stÀndigt ökande mediebruset. Men den ökade förekomsten av sexualiserad reklam har dock blivit föremÄl för en vÀxande debatt ? mÄnga mÀnniskor motsÀtter sig anvÀndningen av sex i reklam.

LÀxans syfte och konsekvenser, Àr en kvalitativ undersökning om lÀrares syfte med lÀxor och om lÀrare anvÀnder lÀxan som ett verktyg i förÀldrakontakten. I undersökningen intervjuas tvÄ högstadielÀrare och sex lÄgstadielÀrare dÀr en av dessa arbetar och har utbildning inom montessoripedagogiken. I uppsatsen analyserar jag lÀrarnas svar utifrÄn Antonovskys begrepp, KASAM samt Vygotskijs teori om att lÀrande sker i samspel med andra. Alla lÀrare i undersökningen ger lÀxor. Studien visar att syftet med lÀxor skiljer sig Ät beroende pÄ vilket stadie lÀraren Àr verksam.

Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att undersöka rÄdande praxis bland konsultföretagen vad det gÀller redovisningen av projekt som löper över mer Àn en redovisningsperiod. Vi vill klargöra hur successiv vinstavrÀkning gÄr till samt varför företagen redovisar de pÄgÄende projekten pÄ det sÀtt de gör. För att fÄ en sÄ bra bild som möjligt vill vi jÀmföra olika konsultbranscher och företag i olika storleksklasser för att eventuellt kunna finna likheter och skillnader i dessa variabler. Metod: För att uppfylla vÄrt syfte med uppsatsen och för att kunna svara pÄ vÄr problemstÀllning började vi med att studera det som var skrivet inom omrÄdet. Dock fanns det inte tillrÀckligt med information att finna.

Syfte: Syftet med studien Àr att undersöka hur intern kommunikation anvÀnds som strategiskt verktyg i norska IKEAs Corporate Social Responsibility arbete.Metod: I studien har kvalitativ metod tillÀmpats. Det empiriska materialet har samlats in genom personliga intervjuer. Dels med personal som ansvarar för kommunikationen av CSR och dels med personal som har andra arbetsuppgifter, exempelvis försÀljning och kassaarbete. Materialet har kompletterats med observationer pÄ varuhuset och och studium av styrdokument.Slutsatser: Personalen Àr överlag positiv till IKEAs CSR-arbete men har olika attityder till CSR, alla hÄller inte med de ansvariga för CSR om att bÄde samhÀllet och IKEA tjÀnar pÄ att IKEA tar ansvar. Den viktigaste informationskanalen för internkommunikation av CSR tycks vara event marketing och kampanjer.

Anledningen till att Nationella Insatsstyrkan skapades var en utredning som tillsattes efter mordet pÄ Olof Palme. Utredningen kom fram till att Sverige behövde en styrka som skulle kunna anvÀndas vid terrorangrepp. Innan styrkan skapades figurerade det flera förslag pÄ hur styrkan skulle se ut, var den skulle vara placerad, och hur stor den skulle vara. Den 21 juni 1990 beslutade regeringen att en styrka pÄ ca 50 man skulle bildas och att den skulle inrÀttas vid dÄvarande polismyndighet i Stockholm. Sedan dess har ansvaret för styrkan flyttats och Àr i dagslÀget inrÀttad under Rikskriminalpolisen.

Ruukki Sverige AB i Virsbo Àr en tillverkningsenhet i ruukkikoncernen avsedd för tillverkning av stÄlrör i olika former. AnlÀggningen Àr tillbyggd i olika etapper vilket Àven gÀller maskinparken som har Àndrats efter behov och placerats ut efter var det finns utrymme. Visserligen har transportmöjligheterna iakttagits vid utplaceringen men nÄgon total genomgÄng av de interna transporterna har aldrig genomförts liksom inte heller nÄgon undersökning om hur vÀl maskinplaceringen stÀmmer överens med transportflödena. Detta har medfört att företaget Àr medvetet om att den nuvarande layouten kan ha brister ifrÄga om maskinplaceringen och den interna transporthanteringen vilket Àr anledningen till att denna rapport har tillkommit. Rapporten syftar till att undersöka de interna materialflödena vid Ruukki i Virsbo samt ge förslag pÄ layout- och maskinförÀndringar som kan sÀnka kostnaden för den interna transporthanteringen.

Skolverkets undersökningar visar att elevernas intresse för matematik i grundskolans senare Är Àr lÄgt. Undervisningen Àr alltför lÀroboksstyrd. Eleverna vill ha en mera varierad undervisning dÀr sÄdant som diskussioner om matematikens anvÀndning, gruppuppgifter och verklighetsanknytning ingÄr. Ett sÀtt att variera undervisningen kan vara att arbeta laborativt.Syftet med arbete Àr bland annat att ta reda pÄ hur mycket lÀrarna anvÀnder sig av laborativ matematik samt vilka erfarenheter de har av arbetssÀttet. Resultatet av studien bygger pÄ en enkÀtundersökning bland matematiklÀrare och nÄgra intervjuer med matematiklÀrare som arbetar laborativt.NÀstan alla av de lÀrare som besvarat enkÀten arbetar laborativt men det gÄr inte att dra nÄgra generella slutsatser i vilken utstrÀckning lÀrare i allmÀnhet arbetar laborativt eftersom antalet besvarade enkÀter var mycket lÄgt.

Kommunikation genom att anvÀnda mÀnniskokroppen som  överföringsmedium, med kapacitiv koppling mellan hud och sensor, har varit ett pÄgÄende forskningsomrÄde för PAN (Personal Area Network) sedan Thomas Guthrie Zimmerman introducerade tekniken 1995. Anledningen till detta Àr att undersöka fördelar och anvÀndningsomrÄden för en kommunikationsmetod som ej sÀnder ut RF-signaler och dÀrmed minska risken för obehörig avlyssning.Denna rapport beskriver ett examensarbete som undersöker möjligheten till eliminering av USB- till UART-konverterare pÄ Microchip BodyCom genom mjukvaru-USB-stack och kombinera denna med Body Coupled Communication funktionalitet i en gemensam mikrokontroller. Vidare studeras om programkoden i Body Coupled Communication sÀndare kan modifieras för att utöka funktionaliteten.Det var givet i förutsÀttningarna att mikrokontroller frÄn Microchip skulle anvÀndas, vidare var lÄgt pris respektive lÄg strömförbrukning viktigt, sÀrskilt för sÀndaren. Metoden för att uppnÄ detta har varit anvÀndning av Microchip BodyCom development kit tillsammans med Microchip USB low pin count development kit och Microchip USB firmwareframework.Resultatet blev att USB- till UART-omvandlare kunde integreras med Microchip BodyCom genom att anvÀnda mjukvaru-USB-stack och en modifierad programkod för BodyCom i en gemensam mikrokontroller.Endast fantasin sÀtter grÀnsen för vad Body Coupled Communication kan anvÀndas till. Det skulle t.ex.

Syftet med denna uppsats Àr att genom patientjournaler undersöka hur mentalpatienter har behandlats vid Lunds hospital under Ären 1879,1896 samt 1916. Det som undersökts Àr vilka personer som intogs för vÄrd, vilka intagningsskÀlen var, vilken diagnos som tilldelades de intagna samt vilken behandling de sinnessjuka fick. KÀllmaterialet har bestÄtt av patientjournaler frÄn avgÄngna patienter och detta material finns pÄ Arkivcentrum Syd i Lund. Metoden som jag anvÀnt mig av har gÄtt ut pÄ att gÄ igenom journalerna och undersöka vilka diagnoser som tilldelades de sjuka, hur lÄnga vistelsetiderna var, kvinnornas Älder och civilstÄnd, vilka intagningsorsakerna var samt vilka behandlingar och mediciner som ordinerades. Resultaten av undersökningen rÀknades sedan ihop och sammanstÀlldes i tabeller vilka ligger som bilagor i arbetet.