Syftet med denna uppsats har varit att beskriva och analysera spridningen av en innovation, Videochat, inom Högskolan Dalarna för att utifrÄn det lÀgga förslag pÄ fortsatt arbete för att öka spridningen av Videochat.FrÄgorna som legat till grund för uppsatsen Àr:Vad Àr Videochattens spridningstakt inom Högskolan Dalarna?PÄ vilka grunder har Videochat anammats inom Högskolan Dalarna?I de fall man inte har anammat Videochat, pÄ vilka grunder man gjort det valet?Var och hur kan ÄtgÀrder sÀttas in för att stimulera spridningen av Videochat?Undersökningen har baserats pÄ ett webbaserat frÄgeformulÀr bland Högskolan Dalarnas undervisande personal och frÄgorna i formulÀret utarbetades med hjÀlp av förberedande intervjuer med nyckelpersoner inom Högskolan Dalarna.Undersökningen visar att anvÀndningen av Videochat har spridits olika lÄngt pÄ de olika akademierna och pÄ tvÄ av fyra akademier anses det finnas ett behov av sÀrskilda ÄtgÀrder för att stimulera spridningstakten. Den frÀmsta anledningen till att börja anvÀnda Videochat Àr möjligheten att förelÀsa för nÀtstudenter och campusstudenter samtidigt. Undersökningen visar samtidigt att anledningarna för att anvÀnda Videochat skiljer sig mellan de olika akademierna.Ett antal ÄtgÀrder föreslÄs för att stimulera spridning pÄ de tvÄ akademier med lÀgst andel anvÀndare av Videochat dÀr de viktigaste gÄr ut pÄ att öka kunskapen om Videochat och dess fördelar..

Titel:En studie om styrelsens oberoendeProblem:Enligt den svenska bolagsstyrningskoden ska styrelsen vara oberoende i förhÄllande till bolaget och Àgarna. Det har visat sig att flertalet bolag utnyttjar möjligheten att avvika frÄn koden pÄ denna punkt. Ett av kodens syften Àr att bidra till en förbÀttrad bolagsstyrning i svenska bolag, vilket i sin tur ska leda till ökat förtroende för det svenska nÀringslivet. För att uppnÄ det blir frÄgan om hur viktigt det Àr att styrelsen Àr oberoende i förhÄllande till Àgarna aktuell.Syfte:Syftet med uppsatsen Àr att klargöra om det Àr viktigt och, om sÄ Àr fallet, varför det Àr viktigt att styrelsen i ett aktiebolag Àr oberoende i förhÄllande till bolagsledningen och bolagets Àgare.Metod: Författarna ska besvara sina frÄgestÀllningar genom en undersökning av Ärsredovisningar frÄn samtliga bolag pÄ OMX Stockholm Large Cap samt uttalanden frÄn branschinsatta personer. Författarna anvÀnder bÄde en kvalitativ och en kvantitativ metodik.Resultat:Författarna har kommit fram till att de flesta av bolagen som tillÀmpar Svensk kod för bolagsstyrning följer kodens rekommendation om att styrelsen ska vara oberoende gentemot bolaget, dess lednings och de större Àgarna.Författarna anser Àven att styrelsens ledamöter ska vara oberoende gentemot bolaget, dess ledning och större Àgare med den anledningen att styrelsens arbete ska ta tillvara pÄ samtliga aktieÀgares intressen..

Bakgrund: MÄlet med palliativ vÄrd Àr att behÄlla livskvaliteten för svÄrt sjuka och deras anhöriga, nÀr det inte lÀngre gÄr att bota sjukdomen eller förlÀnga livet. Under senare Är har antalet sjukhusplatser minskat och nya vÄrdformer etablerats, vilket gjort att den palliativa hemsjukvÄrden blivit vanligare. NÀr anhöriga blir vÄrdare i den palliativa hemsjukvÄrden, kommer det att pÄverka deras liv pÄ olika sÀtt. Syfte: Att undersöka anhörigas situation som vÄrdare vid palliativ hemsjukvÄrd samt ta reda pÄ vilken betydelse sjuksköterskan har för dem. Metod: Vi har gjort en kvalitativ litteraturstudie och materialet har analyserats efter Graneheim & Lundmans (2003) analysmodell.

Modedieter Àr nÄgonting som kommer och gÄr i Sverige och den senaste populÀrdieten Àr 5:2-dieten. Syftet med studien Àr att undersöka och fÄ en ökad förstÄelse om 5:2-dieten och dess utövare. Studien Àr baserad pÄ en tvÀrsnittsdesign och som metod har en enkÀtundersökning utförts. Studiedeltagarna som deltog i enkÀten Àr 150 personer varav 121 Àr kvinnor. Deltagarna i undersökningen hade utövat dieten olika lÀnge, alltifrÄn 3 veckor upp till mer Àn 6 mÄnader.

Industribranschen har idag vissa problem med att attrahera kompetent arbetskraft. Arbetet med att bygga ett starkt Employer Brand har dÀrför blivit allt viktigare. AnvÀndandet av sociala medier har ökat och detta skapar nya möjligheter för företag att marknadsföra sig. FrÄgan Àr dock om företagen anvÀnder denna möjlighet i sitt arbete med Employer Branding. Syftet med denna studie var att undersöka hur industriföretag arbetar med Employer Branding genom sociala medier.

Syftet med detta arbete Àr att kontrollera om det gÄr att lÄna pengar till att bygga stallar för animalieproduktion Àven om det inte finns en gÄrd bakom som det finns mark pÄ. Anledningen till det Àr att jag tror att man blir en bÀttre producent om man specialiserar sig och inte hÄller pÄ med allting. Det Àr ocksÄ mindre kapital som ska fram om man inte ska köpa mark som nystartad. Jag har sammanstÀllt ett ental frÄgor för att ha nÄgot och diskutera utifrÄn. Sedan har jag besökt nÄgra banker och diskuterat Àmnet. Arbetet utgÄr helt ifrÄn vad som framkom under mötena.

Syftet med denna studie Àr att undersöka fem gymnasielÀrares tankar om och arbete med sin litteraturundervisning. Genom en kvalitativ intervjuundersökning av min urvalsgrupp har jag försökt ta reda pÄ hur lÀrarnas mÄl med litteraturundervisningen förhÄller sig jÀmfört med nu gÀllande Àmnesplaner i svenska, hur de arbetar för att nÄ sina mÄl med litteraturundervisningen, hur de upplever elevernas instÀllning till och delaktighet i litteraturundervisningen och vad positiv eller negativ instÀllning och delaktighet kan bero pÄ samt om det finns en medveten koppling mellan forskning om litteraturundervisning och lÀrarnas arbetssÀtt. Undersökningens resultat visar att lÀrarnas mÄl med litteraturundervisningen Àr prÀglade av gÀllande styrdokument och att den lÀsarorienterade forskningen pÄverkar lÀrarnas arbetssÀtt. Elevernas instÀllning till och delaktighet i litteraturundervisningen upplevs som mycket blandad och positiv eller negativ instÀllning och delaktighet beror enligt lÀrarna till största del pÄ vilka lÀserfarenheter eleverna bÀr med sig sedan tidigare skolÄr samt hur lÀskulturen ser ut i hemmet. Den mer medvetna kopplingen mellan forskning om litteraturundervisning och lÀrarnas arbetssÀtt var dock inte sÄ tydlig.

Polisen i Sverige ligger mÄnga Är efter sina kollegor framförallt i England och USA nÀr det gÀller att anvÀnda sig av psykologiska kunskaper nÀr man hÄller förhör. Vittnesutsagan och vad man fÄr fram för uppgifter Àr till mÄngt och mycket beroende av förhörsledarens kompetens och kunskaper. Trots att förhöret Àr en sÄ viktig del av bevissÀkringen i en utredning Àr det en vÀldigt försummat del av arbetet inom polisen. Anledningen till att vi har valt att fördjupa oss i Àmnet vittnesförhör och vittnespsykologi Àr att vi genom denna rapport förhoppningsvis kan fÄ en inblick i hur man kan bli en bra förhörsledare. Hur man genom kunskaper om hur en mÀnniska fungerar och varför man reagerar pÄ vissa sÀtt kan lÀra sig att bemöta vittnen och personer man ska förhöra pÄ ett bra och givande sÀtt.

Abstrakt Fredrik Höglund och Lotta Wemmert Lundin (2010) Samtalets förutsÀttning och funktion mellan specialpedagog och rektor (The condition and function of the conversation between special pedagogue and headmaster) Skolutveckling och ledarskap, Malmö högskola Syftet med denna studie har varit att ta reda pÄ vilken förutsÀttning och funktion samtalet mellan specialpedagog och rektor har. Detta har vi gjort genom att anvÀnda tre delfrÄgor; vad samtalar specialpedagog och rektor om? NÀr uppfattar specialpedagog/rektor att samtalen varit bra? Samt vad efterfrÄgar specialpedagog/rektor för att göra samtalet bÀttre? Undersökningen var utprÀglat kvalitativ och vi anvÀnde oss av intervjuer med sÄvÀl specialpedagoger som rektorer. Inom ramen för detta tar vi upp en fenomenologisk metodteori vilken framförallt fÄr fungera som organiserande princip. FrÄn början var vÄr avsikt inte att belysa specialpedagogens yrkesroll utan enbart ha fokus pÄ samtalet och dess innehÄll.

Arbetet har utförts pÄ Saab Bofors Dynamics i Karlskoga och dess syfte var att undersöka om det Àr möjligt att anvÀnda modellbaserad prediktionsreglering, MPC, vid slutfasstyrning av en viss typ av robot. Som referensram anvÀnds linjÀrkvadratisk reglering, LQ, eftersom denna reglermetod har undersökts tidigare och visat sig fungera bra vid slutfasstyrning, dock för en annan typ av robot. Anledningen till att man vill undersöka om det Àr möjligt att anvÀnda MPC Àr att styrlagen enkelt tar hand om begrÀnsningar pÄ systemet pÄ ett direkt och intuitivt sÀtt.Styrlagarnas uppgift Àr att styra en robot i dess slutfas dÄ det finns krav och önskemÄl pÄ roboten som bör vara uppfyllda. Till exempel finns det begrÀnsningar pÄ styrsignalen samt önskemÄl om att trÀff ska ske i en viss trÀffpunkt och Àven med en viss trÀffvinkel. För att utvÀrdera resultaten undersöks och jÀmförs de tvÄ styrlagarnas prestanda och robusthet.För att kunna utvÀrdera styrlagarnas egenskaper och jÀmföra dem implementeras de bÄda i en befintlig detaljerad simuleringsmiljö, som har utvecklats pÄ Saab Bofors Dynamics i Karlskoga.De prestanda och robusthetstester som har utförts uppvisar smÄ skillnader pÄ de tvÄ styrlagarna och slutsatsen blir dÀrmed att det Àr möjligt att anvÀnda modellbaserad prediktionsreglering vid slutfasstyrning av en viss typ av robot eftersom det sedan tidigare Àr kÀnt att linjÀrkvadratisk reglering Àr en bra styrlag att anvÀnda.

Staten har överlÄtit den statliga kontrollen till enskilda tjÀnstemÀn, vilket betyder att staten har begrÀnsad insyn i hur den kontrollen bedrivs. Information om granskarnas genomförande och utfall Àr av den anledningen nödvÀndig. LÀnsstyrelsen har pÄ regional nivÄ ett tillsynsuppdrag över den kommunala socialtjÀnsten. Den hÀr studien riktar intresset mot tjÀnstemÀnnen pÄ lÀnsstyrelserna som gör tillsynsbesök och beviljar tillstÄnd för enskilda verksamheter för barn och ungdomar. De huvudsakliga tre frÄgestÀllningarna Àr; Hur tolkar socialkonsulenterna lagstiftning och politiska direktiv samt genomför sin tillsynsutövning, d.v.s.

Inom vÄrden Àr kommunikation mellan vÄrdgivare och patient en stor del. Kommunikationsprocessen kan försvÄras dÄ man tillhör olika kulturer genom t.ex. nationalitet, kön eller socioekonomisk bakgrund. Fenomenet har studerats inom vÄrden tidigare, men studier med hörselvÄrdsperspektiv har inte pÄtrÀffats. Denna studie vill dÀrför undersöka hur audionomer ser pÄ kommunikation och de svÄrigheter som kan uppstÄ i ett patientmöte.Syftet med intervjustudien Àr att undersöka vilka kommunikationssvÄrigheter som kan uppstÄpÄ grund av kulturella skillnaderi audionomens möte med en patient. Studien inriktas Àven pÄ hur detta pÄverkar audionomens arbete och vilka strategier som anvÀnds för att hantera de svÄrigheter som uppstÄr.Intervjustudien Àr av kvalitativ karaktÀr och har transkriberats, tolkats och analyserats med hermeneutisk ansats.

Syftet var att beskriva innehÄllet i Lex Sarah- anmÀlningar och dess pÄföljder pÄ kommunala Àldreboenden i en större kommun i Mellansverige under Är 2010. En beskrivande kvalitativ design anvÀndes och materialet analyserades med hjÀlp av manifest innehÄllsanalys. Bristande omvÄrdnad var den vanligast förekommande anledningen till att en Lex Sarah- anmÀlan skrevs. Andra anledningar som bristande kommunikation och felaktigt bemötande förekom, men ofta dÄ i samband med bristande omvÄrdnad. Verksamhetschefens ÄtgÀrder var jÀmt fördelade mellan insatser riktade mot berörda parter och insatser riktade mot arbetsplatsen.

Syftet med studien Àr att nÄ en ökad förstÄelse av lÀrares uppfattningar av samspelet som pÄgÄr i klassrummet mellan lÀrare och elev. Ansatsen som anvÀnds Àr inspirerad av den fenomenografiska. Den fenomenografiska ansatsen innebÀr att man försöker beskriva mÀnniskors kvalitativt skilda uppfattningar av ett fenomen, ur ett andra ordningens perspektiv. Anledningen till att vi inte fullt utgÄtt ifrÄn fenomenografin beror pÄ att vi frÄngÄtt dess grunder i databearbetningen dÄ vi stött pÄ svÄrigheter. Metoden som anvÀnts för datainsamlingen Àr intervju av halvstrukturerad art.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka om det föreligger ett informationsgap mellan företag och analytiker gÀllande företagets informationsflöde. Vi Àmnar Àven skapa en bild av hur tre svenska företag kommunicerar med analytiker som följer nÄgot av bolagen och utifrÄn detta lÀmna förslag pÄ hur företag kan förbÀttra sitt informationsutlÀmnande gentemot analytiker. Vi har gjort en kvalitativ undersökning som bygger pÄ en deduktiv ansats med induktiva inslag. VÄr litteraturgenomgÄng behandlar IR-arbetets funktion, företagens informations-utgivning, samt finansanalytiker och deras arbete. Vi redogör Àven för den reglering som sÀtter ramarna för företagens informationsutlÀmnande.