Syftet med studien Àr att undersöka förskollÀrarnas syn pÄ flersprÄkiga barns sprÄkutveckling i yngre Äldrar i förskolan. I studien har vi utgÄtt frÄn följande frÄgestÀllningar: Vilken syn förskollÀrare har om strategier som anvÀnds vid flersprÄkiga barns sprÄkutveckling? Hur anvÀnder förskollÀrare miljön för att utveckla flersprÄkiga barns sprÄk? I studien har kvalitativa intervjuer gjorts med sex förskollÀrare i en medelstor kommun. Anledningen att vi valde anvÀnda oss av kvalitativa intervjuer var att uppnÄ vÄrt syfte och fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar. Denna metod lÀmpar sig för vÄr studie dÄ vi vill undersöka förskollÀrarnas syn pÄ vÄrt syfte.

Bakgrund: De senaste 60 Ären har karaktÀriserats av företags flytt till nya marknader. Sveriges integration med EU tillÄter fri rörlighet av varor, tjÀnster och arbetskraft vilket har bidragit till att bÄde stora och smÄ företag har större valmöjligheter till vidare expansion. Svenska entreprenörer som startar sin verksamhet pÄ marknader som Àr tydligt skilda frÄn den egna till bÄde avstÄnd och kultur blir en allt vanligare syn.Syfte: Syftet med denna studie Àr att identifiera de problem och viktiga faktorer att ta hÀnsyn till som uppstÄr vid en marknadsetablering i ett annat land för svenska entreprenörer. Vidare Àmnar studien Àven undersöka varför svenska entreprenörer förflyttar alternativt startar sin verksamhet i utlandet.Slutsats och resultat: Viktiga faktorerna att ta hÀnsyn till för svenska entreprenörer som etablerar sig i Spanien verkar utifrÄn denna studie framförallt vara kulturskillnader, legala problem som uppkommer under etableringen samt vikten av relationer och nÀtverk vid affÀrsuppgörelser. Den primÀra anledningen till etablering i Spanien förefaller sig vara sociala skÀl och inte de eventuella affÀrsmöjligheterna som finns..

Avhopp frÄn gymnasiet fÄr konsekvenser bÄde för den enskilde personen och för samhÀllet. PÄ samhÀllsnivÄ blir det sÀmre skatteintÀkter och ökade sociala kostnader. En person som inte fullföljer gymnasieskolan idag fÄr dessutom svÄrare att ta sig in pÄ arbetsmarknaden, vilket kan leda till lÄngvarigt utanförskap. Syftet med denna studie Àr att analysera orsakerna till vad det Àr som gör att vÄra respondenter, unga vuxna mellan 20-25 Är, saknar gymnasieexamen och vad deras motivation Àr till att börja studera igen. VÄra forskningsfrÄgor handlar om personer som saknar gymnasieexamen, anledningen till att de Àr tillbaka i studier igen och deras Äsikter om vilka följderna blir nÀr man saknar fullstÀndig gymnasieutbildning.

Anledningen till att jag valde att skriva om lÀrares arbetslivserfarenheter utanför skolan grundar sig till viss del i att man som oftast fÄr höra att skolan Àr en egen institution och att lÀrarna inte vet vad som pÄgÄr utanför denna trygga vÀrld. Folk i allmÀnhet pratar mycket om att eleverna ej fÄr lÀra sig det som krÀvs för att klara sig i de t"verkliga livet" och att lÀrare inte kan ge dem dessa nödvÀndiga kunskaper eftersom de sjÀlva inte vet hur samhÀllet fungerar. Orsaken till att lÀrarna inte vet det Àr enligt mÄnga att de aldrig har haft ett annat arbete Àn som lÀrare. Syftet med detta arbete Àr att ta reda pÄ om lÀrare som har arbetat utanför skolan anvÀnder denna erfarenhet i skolvardagen och i sÄ fall pÄ vilket vis. Mina övergripande frÄgestÀllningar Àr: Vad har de intervjuade arbetat med innan de blev lÀrare? Anser de att erfarenheterna frÄn tidigare arbete tillför nÄgot i skolvardagen? Har kollegorna pÄ skolan haftnytta av de intervjuades erfarenheter? Resultatet visade att samtliga intervjuade hade nytta av sina erfarenheter frÄn andra yrken i skolan, men inte alltid rent praktiskt.

Studien syftar till att undersöka hur personer som Àgnar sig Ät kreativt skapande motiverar detta arbete, samt hur de uppfattar att detta skapandehar pÄverkat dem som individer. För att tillmötesgÄ detta syfte tillÀmpades en narrativ intervjumetod, respondenterna bestod av fyra individer som hÄller pÄ med olika kreativa skapandeformer. Studiens resultat visar pÄ att den största anledningen till att individerna vÀljer att skapa kreativt i sin vardag helt enkelt bygger pÄ att de mÄr bra av det, det stÀrker deras identitet. Utöver detta visar Àven studien pÄ att de genom sitt kreativa skapande Àven upplever att de blir en del i ett sammanhang, de kÀnner tillhörighet med likasinnade.Vidaremenar Àven respondenterna att deras kreativa skapande har lett till att de kÀnner sig mer sjÀlvstÀndiga och pÄ sÄ vis lÀttare kan stÄ emot olikanegativa sociala normer de annarsskulle pÄverkas av i högre grad.Slutligen kritiserar respondenterna Àven det rÄdande samhÀllsklimatet genom att hÀvda att det i hög grad frÄntar individer deras möjlighet till kreativt skapande, och i och med det Àven stora delar av mÀnniskor möjlighet till att skapa en identitet som en sjÀlvstÀndig och kritiskt tÀnkande individ..

Balanced Scorecard [svenska; balanserad styrning] Àr ett koncept framtaget för vinstdrivande verksamheter men kommunförbundet har genomfört försök med adoptering av balanserad styrning i kommunal verksamhet, med vissa skillnader som motiverar anpassningar. Förvaltningen kommunkansliet i Tierps kommun har officiellt arbetat utifrÄn balanserad styrning sedan 2003 och anledningen till varför de började arbeta utifrÄn metodiken i balanserad styrning grundar sig företrÀdesvis i att den traditionella ekonomistyrningen konstaterades vara otillrÀcklig parallellt som den inte levererade en helhetsbild över verksamheten. Jag har genomfört en fallstudie vid kommunkansliet i syfte att se hur konceptet verkar i offentlig verksamhet. Fallstudien syftar till helhetsförstÄelse och insikt, vilket innebÀr att den vetenskapliga inriktningen pÄ arbetet Àr hermeneutiskt. Undersökningen Àr av kvalitativ karaktÀr baserad pÄ individuella intervjuer bland förvaltningschefen, enhetschefer samt medarbetare och jag har anvÀnt mig av den abduktiva forskningsansatsen i arbetet.

Syftet med denna enkÀtstudie var att kartlÀgga anvÀndningsomrÄdena av friskvÄrdskortet i en kommun i sydvÀstra Sverige samt beskriva vilka hinder och anledningar som förelÄg för att utnyttja friskvÄrdskortet. Ett strategiskt urval gjordes pÄ samtliga anstÀllda i kommunen med en svarsfrekvens pÄ 69 %. Returnerade enkÀter behandlades i statistikdatorprogrammet SPSS. Respondenternas Älder varierade frÄn 20 till 65 Är och bestod till 80 % av kvinnor och 20 % mÀn. Av respondenterna med friskvÄrdskort klassades 38 % som ?sÀllananvÀndare? och 62 % som ?övriga anvÀndare?.

Detta arbete handlar om mödrars motiv för det aktiva valet de gjorde dÄ de valde grundskola till sina barn. Syftet var att fÄ mer kunskap angÄende förÀldrars och specifikt mödrars aktiva val. I undersökningen valdes inte nÄgra specifika skolor ut, utan undersökningen Àr gjord i sydöstra SkÄne. Genom kvalitativa intervjuer har vi kunnat upptÀcka förÀldrars olika anledningar till valet av friskola eller kommunal skola. En slutsats som kan dras Àr att de flesta mödrar i undersökningen valde bort en skola. AlltsÄ att de sÄg en chans att komma bort frÄn det som inte fungerade.

Abstract Holmberg, Agneta & Wigerstad, Cecilia (2008). Implementering av ett nytt arbetssÀtt ? entreprenöriellt lÀrande i gymnasieskolan. Implementing a new method ? Entrepreneurial learning in upper secondary school.

Genom att samarbeta med andra aktörer pÄ marknaden kan företagen gemensamt bli mer effektiva och konkurrenskraftiga i syfte att tillsammans uppfylla kundernas mer komplexa och specifika önskemÄl genom att erbjuda helhetslösningar. Detta ligger till grund för den vÀxande nÀtverksbildning som mÄnga företag insett betydelsen av. Organiserade samverkansnÀtverk Àr en typ av företagsnÀtverk som bestÄr av ett antal smÄ eller medelstora medlemsföretag. Medlemsföretagen verkar pÄ en begrÀnsad geografisk yta och mÄlet med nÀtverket Àr att uppnÄ specifika affÀrsresultat. Syftet med denna uppsats var att identifiera en population av organiserade samverkansnÀtverk i Sverige samt undersöka hur styrgruppens sammansÀttning kan pÄverka nÀtverkets framgÄng.

MÄnga företag möter idag problem med att hÄllbarheten kring nÄgon specifik affÀrsmodell Àr oklar eftersom förÀndringar pÄ marknaden (nya innovationer, konkurrenter, förordningar, etc.) kan göra befintliga affÀrsmodeller förÄldrade eller mindre lönsamma. Företag behöver dÀr strÀva efter att förÀndra deras affÀrsmodeller snabbare, oftare och mer lÄngtgÄende Àn tidigare samtidigt som att företag inte skall underskatta arbetet med att bedriva affÀrsmodellsförnyelse. I affÀrsmodellen Àr dessutom vÀrdeerbjudandet den mest centrala komponenten och anledningen till varför kunder vÀnder sig till ett företag varvid det stÀndigt behöver anpassas för att möta omvÀrldens möjligheter och hot.Syftet med denna studie Àr att anvÀnda affÀrsmodeller som ett verktyg till att förnya ett företags vÀrdeerbjudande, utifrÄn dess styrkor och svagheter, med avsikt att möta externa möjligheter och hot. Allt detta med lÄngsiktig lönsamhet och uthÄlliga konkurrensfördelar i Ätanke.Slutsatserna pekar pÄ att företaget skall: (1) arbeta med att standardisera processerna kring det nuvarande vÀrdeerbjudandet, (2) konsolidera vissa framgÄngsfaktorer som lÄngsiktigheten samt incitamenten, (3) öka flexibiliteten genom att Àndra sÀttet att finansiera vÀrdeerbjudandet och (4) utveckla nya koncept sÄ som undersöka huruvida det möjligt att utöka vÀrdekedjan genom ett förvÀrv..

Vi har pÄ uppdrag frÄn VÀgverket undersökt hur vÀl implementeringen av det nya intranÀtet, Infarten, har genomförts och mottagits av berörd personal pÄ lokalkontoret i Karlstad.Infartens övergripande mÄl Àr att vara en del av chefernas och medarbetarnas dagliga arbete samt fungera som ett verktyg för att söka information. IntranÀtet ska sprida aktuella nyheter, som alla inom organisationen ska kunna ta del av. Anledningen till att VÀgverket valde att vidareutveckla Infarten, frÄn regionala intranÀt till ett intranÀt för samtliga regioner, var att de upplevde svÄrigheter och problem med en icke fungerande uppföljning och dubbellagring av information.För att ta reda pÄ hur vÀl Infarten fungerar i det dagliga arbetet i verksamheten genomförde vi en kvalitativ undersökning bland medarbetarna pÄ lokalkontoret i Karlstad. I de intervjuer vi gjorde, studerade vi medarbetarnas anvÀndning av Infarten i sina dagliga arbeten och Àven deras egna uppfattningar om Infartens uppbyggnad.Resultatet visade att medarbetarna hade anvÀndning av Infarten, de uppgav att de inte skulle vilja vara utan Infarten. Vi sÄg ett mönster som visade att respondenterna endast anvÀnde sig av vissa delar av Infarten, de delar de behövde för att klara av sina arbetsuppgifter.

Bakgrund: Globalt ses en ökning av diabetes typ2, dÀr livsstilsförÀndringar anses vara den frÀmsta anledningen. I diabetesvÄrden svarar i huvudsak sjuksköterskan för undervisning i diabetespatientens egenvÄrd, vilken Àr viktig för behandlingen av patientens sjukdom. Metod: En allmÀn litteraturstudie genomfördes, dÀr 19 vetenskapliga artiklar ligger till grund för resultatet. Syfte: Att belysa hur patienter med diabetes typ2 upplever diabetesvÄrden. Resultat: I artiklarna beskrivs betydelsen av stöd och kunskap, möte med sjuksköterskan, upplevda besvikelser, vad patienterna efterfrÄgar och olika mÄl i diabetesvÄrden.

AffÀrssystems-implementationer Àr kostsamma och det Àr i den fasen som flest misslyckanden sker. MotstÄnd frÄn de potentiella anvÀndarna Àr den största anledningen till att implementationerna misslyckas. En sektor som Àr sÀrskilt intressant Àr smÄ och medelstora företag inom den tillverkande industrin eftersom de har begrÀnsade resurser i form av tid, kompetens och pengar vilket utgör ett hinder vid införande av ett nytt system och det Àr viktigt att förstÄ vilka problem som kan uppkomma. VÄr frÄga Àr sÄledes: Vilka orsaker till anvÀndarmotstÄnd kan det finnas vid en implementering av ett nytt affÀrssystem? Vi har gjort en kvalitativ undersökning pÄ tre olika företag inom ovan nÀmnda sektor dÀr vi har gjort personliga intervjuer med anvÀndare, ledning och projektledare.

Att skapa tillit Àr ett fenomen som Àr individuellt för alla mÀnniskor. Tillit skapandet i mötet mellan sjuksköterska och nÀrstÄende bygger bland annat pÄ kommunikation, empati och etik. Syftet med studie Àr att fÄ förstÄelse för vad som skapar tillit i mötet mellan sjuksköterska och nÀrstÄende. Metoden som anvÀnts Àr en kvalitativ litteraturstudie. Resultatet visar att omvÄrdnad inte bara bygger pÄ de tekniska bitarna dÀr sjuksköterskan enbart gÄr in för att bota, den involverar Àven ett synsÀtt dÀr man ser mÀnniskan som helhet och inte som ett objekt eller projekt.