AbstraktBakgrund: Hepatit C Ă€r inte enbart en medicinsk diagnos utan Ă€ven en social och diskriminering av patienter med hepatit C förekommer. Mellan Ă„ren 1988-1989 identifierades det virus som orsakar hepatit C och som cirka 200 miljoner mĂ€nniskor i vĂ€rlden Ă€r bĂ€rare av. Syftet: Är att belysa upplevelser av att leva med hepatit C, samt attityder och bemötande i möte med vĂ„rden. Metod: Litteraturstudie med 15 vetenskapliga artiklar, publicerade mellan 2001-2011. Artiklarna Ă€r klassificerade och vĂ€rderade.

Bakgrund: Abort har förekommit i alla tider och idag utförs abort lagligt pÄ mÄngastÀllen i vÀrlden. Abort innebÀr att avsluta en graviditet och i norden ökar antaletaborter, trots tillgÄng till preventivmedel. Anledningen till att kvinnor vÀljer attgenomföra en abort kan vara mÄnga och huvudorsaken Àr en dÄlig eller ingen relationmed fadern. Att besluta sig att genomgÄ en abort Àr för mÄnga inte enkelt och dÀr blirsjuksköterskans stödjande omvÄrdnad viktig. DÀrför Àr det av stor vikt att ta redasjuksköterskornas upplevelser av omvÄrdnaden i abort situationer.

Med anledning av att riksdagen Är 2010 fastslog en ny lÀroplan för förskolan, LÀroplan för förskolan 98 reviderad 2010, Lpfö 98 (rev. 2010), dÀr mÄlen kring naturvetenskap inom förskolan skÀrptes stÀlldes Àven högre krav pÄ förskollÀrare. IstÀllet för ett natur-vetenskapligt mÄl blev det nu tre mÄl som förskolan skulle strÀva efter att uppnÄ. Denna studie syftar till att undersöka huruvida personal i förskolverksamheten upple-ver sig kunna uppnÄ mÄlen i Lpfö 98 (rev, 2010). Vad de anser Àr viktiga argument för naturvetenskap i förskolan samt vad de tror Àr anledningen till att tidigare studier visat pÄ att undervisningen inom naturvetenskap inom förskolan Àr bristfÀllig.

För Àgare av fÄmansföretag finns sÀrskilda beskattningsregler. Dessa syftar till att undvika situationer dÄ delÀgare i fÄmansföretag erhÄller ej avsedda skattefördelar. I Sverige finns en skatteflyktsklausul i IL 48a:6a vars syfte Àr att förhindra att delÀgare av kvalificerade andelar i samband med ett andelsbyte erhÄller av lagstiftaren ej avsedda skattefördelar.Tyngdpunkten i uppsatsen har varit att granska den svenska bestÀmmelsen mot skatteflykt vid vinst pÄ kvalificerade andelar i samband med andelsbyte. HÀrigenom vill vi belysa den tvivelaktighet som finns betrÀffande bestÀmmelsens överensstÀmmelse med EG-rÀtten och Fusionsdirektivet.Kvalificerade andelar i fÄmansföretag berörs av speciella beskattningsregler. Anledningen Àr att delÀgare av sÄdana andelar har ett större intresse Àn bara Àgande av företaget.

Titel: ?Hur central Àr kommunikationen inom centrala GU??? en kartlÀggning av Göteborgs Universitets informationsstrukturmellan gemensamma förvaltningen och fakulteternaFörfattare: Martin Ström & Kristin MöllerHandledare: Monica Löwgren NilssonKurs: Fördjupningsskurs, VT 2007Syfte: Att kartlÀgga Göteborgs Universitets informationsstrukturinom den centrala enhetenMetod: Kvalitativa intervjuerMaterial: Intervjuer av aktörer inom mÄlgruppen gemensamma förvaltningenHuvudresultat: Undersökningen har visat att man har bra koll pÄ vad interkommunikation ska anvÀndas till men att det inte riktigtefterlevs. Informationsflödet Àr för stort inom GU för att man ska kunna informera alla om allt och det vore bÀttre om det fanns gemensamma forum dÀr man sjÀlv kan hÀmtainformation. Generellt sett sÄ finns det inga uttalade eller formulerade informationsansvar utan det Àr skapat av individen sjÀlv. Intervjupersonerna efterfrÄgar klararedirektiv och information som berör den egna avdelningen och verksamheten.

Syftet med studien har varit att undersöka om det finns skillnader i attityder hos de arbetsgivare som har anstÀllt personer med funktionshinder, jÀmfört med de arbetsgivare som tog emot personer med funktionshinder som praktikanter, i grupperna över sex mÄnader och under sex mÄnader, samt om arbetsgivarens attityd har pÄverkat lÀngden pÄ praktiken? Metoden var kvalitativa intervjuer med sex arbetsgivare som varit i kontakt med Misas dagliga verksamhet. Resultatet visade framförallt att störst skillnad i attityd, mellan intervjupersonerna som anstÀllt personer med funktionshinder och dem som tog emot praktikanter med funktionshinder. Arbetsgivare som anstÀllde personer med funktionshinder hade mer tillit och förtroende för personen och ansÄg att personer med funktionshinder kunde uppfylla deras krav, samt att lönebidrag var största anledningen att anstÀlla personer med funktionshinder. Arbetsgivarna som tog emot praktikanter med funktionshinder trodde dÀremot inte att personer med funktionshinder kunde uppfylla arbetskraven samt fungera vÀl utifrÄn alla faktorer som Àr viktiga pÄ arbetsplatsen.

Det ha?r arbetet handlar om hur jag utvecklar mitt oboespel och min musikaliska fo?rsta?else fo?r tva? stycken: Mozarts oboekonsert (sats 1 och 2) och Strauss oboekonsert (sats 1). Anledningen till att jag har valt just dessa stycken a?r att de vanligtvis a?r obligatoriska pa? provspelningar. Eftersom jag ga?rna vill ha ett orkesterjobb ma?ste jag fo?rst vinna en provspelning.

En ny strandskyddslag trÀder i kraft den 1 juli 2009. Anledningen till att ett nytt lagförslag har vuxit fram Àr att det har ansetts finnas brister i nuvarande strandskyddsregler och det har medfört att dagens regler Àr pÄ vÀg att urholkas. StrÀnderna vid kusten och runt de större sjöarna kommer att fÄ ett förstÀrkt skydd medan lÀttnader i strandskyddet kan bli aktuellt vid sjöar pÄ landsbygden. Den nya lagen möjliggör en ökad samordning av miljöbalken och plan- och bygglagen genom att kommunerna kommer att fÄ ansvar för upphÀvande och dispens frÄn strandskyddet vilket gör att strandskyddsfrÄgorna blir en naturlig del av den kommunala samhÀllsplaneringen. Kommunerna ska dessutom i sin översiktsplan utse omrÄden som kommer att bli aktuella för lÀttnader i strandskyddet pÄ landsbygden.

Bakgrund: Ekonomiska rapporter tas ofta fram av slentrian i smÄ företag och smÄföretagare har mÄnga gÄnger svÄrt att förstÄ informationen som finns i de ekonomiska rapporterna och anvÀnder den inte heller som underlag för sitt beslutsfattande. De förlitar sig hellre pÄ intuition och fingertoppskÀnsla. Vi menar att smÄföretagare borde bli mer medvetna om hur de kan dra nytta av de ekonomiska rapporterna. Syfte: Syftet Àr att ge ett bidrag till diskussionen kring rapportanvÀndning i smÄ företag. Med bidrag menar vi dels att utreda vilka ekonomiska beslut som fattas i smÄ företag dels vilka variabler som kan vara avgörande för i vilken utstrÀckning ekonomiska mÄnadsrapporter anvÀnds som beslutsunderlag.

Det hÀr Àr en undersökning om ett anvÀndargrÀnssnitt för relativt ovana anvÀndare. Undersökningen handlar om huruvida grÀnssnittet ska innehÄlla bilder med ledtext eller enbart bilder. Hypotesen Àr att om bilderna Àr ordentligt utformade behövs ingen hjÀlpande ledtext. I den hÀr undersökningen har digitala fotografier anvÀnts för att undersöka om hypotesen Àr giltig. En ledtext Àr till för att öka förstÄelsen av bilden och vad den skall representera.

Forskningsrön tyder pÄ att organisatoriska och sociala faktorer Àr den största anledningen till att 90 % av implementeringarna av ERP-system misslyckas. FöresprÄkarna för involvering av anvÀndarna för lyckad implementering Àr mÄnga. I denna studie har vi belyst en fallstudie i en relativt liten livsmedelsorganisation dÀr det har studerats vikten av kommunikation och kommunikationsrutiner för att ta till sig ett nytt system samt hur detta har pÄverkat organisationens anstÀlldas acceptans gentemot det ERP-system de implementerat. Denna studie visar att om kommunikation innefattar kunskapsförvaltning och kunskapsspridning kring det ERP-system som implementeras kan det innebÀra större acceptans hos anvÀndarna, dÄ de fÄr förstÄelse för varför saker och ting sker samt varför deras arbetsuppgifter ser ut som de gör, en kontext kring sina aktiviteter. Vi fann att kommunikationssÀttet, det vill sÀga huruvida den var formell och rutinartad eller informell, inte pÄverkar utfallet av anvÀndarnas acceptans gentemot ERP-systemet, sÄ lÀnge kontexten för aktiviteten förmedlas.

Syftet med denna studie Àr att utifrÄn pedagogers definition av begreppet utomhuspedagogik belysa pedagogers didaktiska stÀllningstaganden i samband med den pedagogiska verksamhet som bedrivs utomhus inom förskola och förskoleklass.Studien utgÄr frÄn Anders Szczepanskis definition av begreppet utomhuspedagogik, dÀr utomhuspedagogik ses som att: lÀrandets rum flyttas ut, vÀxelverkan mellan sinnlig upplevelse och boklig bildning samt att platsens för lÀrandet Àr av stor betydelse.För att besvara studiens syfte och frÄgestÀllningar har det genomförts sex samtalsintervjuer och sex utomhusobservationer. Resultatet visar att respondenterna inte definierar begreppet utomhuspedagogik pÄ samma sÀtt som Szczepanski. Vidare visar resultatet utifrÄn de didaktiska stÀllningstaganden pedagogerna tar i samband med sin utomhusverksamhet att hÀlsa ses som den största anledningen till att bedriva pedagogisk verksamhet utomhus. Pedagogerna ansÄg inte att platsen för lÀrandet hade nÄgon betydelse utan de menade istÀllet att planeringen Àr det som betyder nÄgot. Den slutsats författarna till studien kom fram till var att det inte i enlighet med Szczepanskis definition, bedrivs utomhuspedagogik pÄ respektive förskolor och skola..

Utbredningen av sociala medier har idag gjort dessa till sjÀlvklara plattformer för företag att marknasförasig pÄ. 2010 lanserades en ny plattform, Instagram. Det har idag blivit Ànnu en plats för företag att nÄ uttill sina kunder. Men hur anvÀnder sig företagen av mediet, och vad tycker kunderna/anvÀndaren omföretagens anvÀndning av plattformen?Denna uppsats Àmnar besvara hur ska klÀdföretag utforma innehÄllet pÄ sitt instagramkonto för attmarknadsföra sig och samtidigt behÄlla sina följare?Metoder som har anvÀnts för att besvara problemformuleringen Àr observationer av befintliga företag pÄInstagram och intervjuer med klÀdföretag.

Uppsatsens huvudsakliga mÄl Àr att undersöka fyra rektorers instÀllning och attityd gentemot ett införande av ett omdöme i ordning och uppförande i skolan. Vidare Àr syftet med studien att undersöka hur dessa rektorer reflekterar kring de eventuella konsekvenser som ett införande av ovanstÄende omdöme kan ge pÄ enskilda elever, undervisningen samt pÄ klassrumsmiljön. Föreliggande uppsats omfattar fyra stycken kvalitativa semistrukturerade intervjuer med rektorer verksamma pÄ grundskolor placerade i södra Halland. Intervjuerna har analyserats och tolkats utifrÄn hermeneutisk metod dÄ syftet varit att genomföra djupgÄende analyser av dessa. Resultatet av undersökningen visar att samtliga utvalda rektorer Àr emot ett införande av ett omdöme i ordning och uppförande i skolan.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur anvÀndningen av surfplatta ser ut i Ärskurs 4-6. Anledningen till att vi valde att inrikta oss mot den hÀr Äldersgruppen Àr för att vi tyckte forskningen var bristfÀllig. Vi vill ta reda pÄ pedagogers syn pÄ sin anvÀndning av surfplatta och vilka för- och nackdelar de upplever med surfplatta som pedagogiskt verktyg. VÄra frÄgestÀllningar Àr: - Hur ser pedagoger i Ärskurs 4-6 pÄ sin anvÀndning av surfplatta i undervisningen? - Vad upplever pedagoger som positivt eller negativt med anvÀndningen av surfplatta? För att ta reda pÄ vÄra frÄgestÀllningar har vi genomfört kvalitativa intervjuer med verksamma pedagoger inom Ärskurs 4-6, tre specialpedagoger och fyra lÀrare. Resultatet visar att mÄnga pedagoger Àr positiva till att börja anvÀnda surfplatta i undervisningen, men eftersom mÄnga utav de endast har en surfplatta i klassrummet Àr det svÄrt att bedriva ett bra pedagogiskt arbetssÀtt kring den.