Sökresultat:
55 Uppsatser om Anlagda våtmarker - Sida 3 av 4
Höjdtillväxt, överlevnad och skador i praktiska etableringar av hybridaspbestånd i södra Norrland, anlagda 2004-2011
Hybrid aspen is a crossbreed between European and North American aspen. It is a fast growing tree species that has shown strong growth in the South of Sweden. The follow-ups that have been made on hybrid aspen stands, have mainly been done on plant material in the South of Sweden. In the North of Sweden, only occasional studies have been made, and the knowledge of Northern hybrid aspen stands is, thus, unsatisfactory.In the South of Norrland, land owners have planted hybrid aspen, but what kind of plants it is, and how well these stands have established, is not ascertained, since data has not been compiled on the subject.The objective of this study is to evaluate practical plantations of hybrid aspen in the South of Norrland regarding height growth, survival and damages. The ambition is to increase the knowledge about practical plantations regarding height growth, survival and damages, and from the conclusions thereof, give recommendations for future establishments of hybrid aspen in the area.For the study, eight hybrid aspen stands in the South of Norrland were localised.
Parc de la Villette & Bulltoftaparken : en jämförelse mellan parkerna
I Malmö finns en stor park som anlades på 1980-talet och som heter Bulltoftaparken. Samtidigt i Paris anlades Parc de la Villette efter att man haft en tävling om parkens utseende och chefsarkitekt. Här någonstans började mina tankar att cirkulera runt det faktum att parkerna ser olika ut, men båda är anlagda från 1982 ungefär och framåt. Finns det några andra gemensamma nämnare från början? Hur såg deras tillkomst ut? Vad bidrog till utformningen av Parc de la Villette och vad bidrog till utformningen av Bulltoftaparken?
Genom att titta på historik, tillkomst, arkitekt och landskapsarkitekter, idéförslag och struktur, jämför jag parkerna och ser vad som skiljer dem åt och vad de har gemensamt.
Etablering av underbestånd i planterade ekskogar
Underbestånd förekommer i olika typer av naturliga ekskogar och lövblandskogar med
inslag av ek. De är viktiga för den biologiska mångfalden. I produktionsskog där målet
är att producera högkvalitativt ektimmer är underbeståndet också mycket viktig då det
har kvalitetsdanande egenskaper. Dessvärre är underbestånden ofta dåligt utvecklade i
svenska ekskogar. Ekbestånd som anlagts på före detta jordbruksmark saknar i princip
fröbank och rotsystem från de olika underbeståndsarter som naturligt förekommer i
ekskogar.
Fastighetsgränser : Del 2, Instruktion för gränsvård
Detta examensarbete utfördes för Vägverkets räkning för att utvärdera resultatet av injekteringsarbetena i Södra Länkens bergtunnlar, entreprenad SL 01, Årsta samt SL 03, Hammarby samt för att ta vara på erfarenheter som gjorts under projekttiden. Metoden var att följa upp och sammanställa utförda injekteringsskärmar för att få en övergripande bild av injekteringsarbetet. Studier av efterinjektering samt intervjuer av injekteringspersonal har gjorts för att få en bättre bild av det utförda arbetet. Studien har bland annat visat: ? Entreprenörerna har följt den ursprungliga planen väl vad gäller injekterad mängd per borrhål och injekterad mängd per borrmeter.
Utvärdering av utförda injekteringsarbeten i Södra Länkens bergtunnlar
Detta examensarbete utfördes för Vägverkets räkning för att utvärdera resultatet av injekteringsarbetena i Södra Länkens bergtunnlar, entreprenad SL 01, Årsta samt SL 03, Hammarby samt för att ta vara på erfarenheter som gjorts under projekttiden. Metoden var att följa upp och sammanställa utförda injekteringsskärmar för att få en övergripande bild av injekteringsarbetet. Studier av efterinjektering samt intervjuer av injekteringspersonal har gjorts för att få en bättre bild av det utförda arbetet. Studien har bland annat visat: ? Entreprenörerna har följt den ursprungliga planen väl vad gäller injekterad mängd per borrhål och injekterad mängd per borrmeter.
Intensiva gröna tak : möjligheter och begränsningar
Gröna tak är ett samlingsnamn för vegetationssystem anlagda på takkonstruktioner. Olika former av gröna tak kan spåras flera hundra år tillbaks i tiden och är ständigt en växande del i att skapa hållbara utemiljöer. Största delen forskning inom ämnet sker i Tyskland men begreppet växer sig ständigt starkare i övriga delar av världen. Gröna taks främsta egenskap är att fungera i system för dagvattenhantering men de har även många andra fördelar, både funktionella och estetiska.
Detta examensarbete är en studie av intensiva gröna tak, som i regel definieras som ett grönt tak med en överbyggnad på minst 15 cm. Bakgrunden till arbetet grundar sig på en vilja att studera intensiva gröna tak närmre, för att förstå dess möjligheter och begränsningar.
Etableringsbeskärning i offentlig miljö
En stor del av den natur som återfinns i tätorten är anlagd. Växtmaterialet kan
därför i många hänseenden betraktas som ett av landskapsarkitektens mest betydelsefulla
redskap för gestaltning. En förutsättning för att den anlagda naturen i
tätorten skall uppfylla tilltänkt funktion är att tillväxten påbörjas så att normal
utveckling sker efter plantering. Vattenbrist är ett vanligt förekommande problem
vid nyplantering av vedartade växter vilket leder till problem med etableringen.
Etableringsbeskärning innefattar alla beskärningsåtgärder som utförs för att
underlätta växtens etablering och starta tillväxten på den nya växtplatsen. Den
vanligaste formen av etableringsbeskärning innebär att vid vårplantering beskära
fjolårsskotten till 30-50% av ursprunglig längd.
Friluftslivets påverkan på naturskyddade områden : En granskning av skötseldokument för skyddade områden
I Sverige har andelen naturskyddade områden ökat kraftigt under andra halvan av 1900- talet och arealen motsvarar idag ungefär 10 % av landets totala (SCB, 2006). Merparten av dessa områden återfinns i våra 28 nationalparkerna och drygt 2500 naturreservat. Syftet med att bilda skyddade områden är många gånger att bevara biologisk mångfald eller att skapa nya livsmiljöer för känsliga arter, men kan även innebära att ge besökare tillfälle att uppleva mer opåverkad natur (Naturvårdsverket, 2005c). I takt med att, även avlägsna naturområden, blivit alltmer tillgängliga och intresset ökat för naturturism och friluftsliv ökar också behovet av att kontrollera och hantera den påverkan som kan uppstå. Syftet med arbetet var att ge svar på hur ansvariga myndigheter och förvaltare av skyddade områden i Sverige hanterar balansen mellan friluftsliv och naturskydd.Studien har visat att det fortfarande saknas relevant forskning inom vissa områden t.ex.
Livet på ett garagetak : en utvärdering av underbyggda bostadsgårdar
Förtätning av städer har blivit en allt mer förekommande
lösning på dagens stadsbyggnadsfrågor. När det gäller
förtätning och expansion så är Malmö inget undantag.
Genom denna typ av åtgärd i redan byggd miljö kan
Malmö växa med minst 100 000 invånare inom loppet
av en 20-årsperiod. Det medför stora förändringar
som kommer att beröra Malmös invånare och andra
som är verksamma i staden. När en stad står inför en
förtätningsprocess är det ofta friytorna som tas i anspråk
och bebyggs. Därmed ökar risken att människors
tillgång till gröna närmiljöer går förlorade.
Referensvåtmarker för uppföljning av växtnäringsretention i anlagda våtmarker
One of the environmental problems today in seas, lakes and streams is eutrophication. This is often caused by nutrients such as phosphorus (P) and nitrogen (N) that leak from agricultural areas. A measure to partly prevent the nutrient discharge is to construct or restore wetlands.In order to control the efficiency of nutrient reduction of existing wetlands in the county, the administrative board in Västra Götaland wants to find different criterias for reference wetlands. These reference wetlands should represent other wetlands and be used in future evaluations of reduction of nutrients and design of constructed wetlands. According to the administrative board in Västra Götaland the reference wetlands should have a catchment area of about 50 hectare consisting of at least 70 % arable land, to represent wetlands created to remove nutrients.
Landsbygdsprogrammet för ökad areal ädellövskog : utvärdering av biologiskt resultat och markägares inställning
Ädellövskogsarealen i Sverige har minskat drastiskt under de senaste 2 000 åren. Idag täcks landets skogsareal endast av en procent ädellövskog. Samhällets efterfrågan på lättskötta och snabbväxande trädslag har snabbat på utvecklingen. I Sveriges landsbygdsprogram (LBP), som delfinansierades av EU, ingick stöd till markägare att ?öka arealen ädellövskog?.
Kulturarv och identitet. Vilken roll spelar kulturarvet och dess betydelse för identitetsskapande i gymnasial historieundervisning?
SyfteStudien syftar till att undersöka vilken roll kulturarvet spelar samt dess betydelse för identitetsskapande i gymnasial historieundervisningen. För att nå undersökningens syfte kommer historielärarnas perspektiv på temat samt deras erfarenhet i arbetet med kulturarv att analyseras. Undersökningen är avgränsad till gymnasieskolor i Västsverige, huvudsakligen i Kungsbackas och Göteborgs kommuner. Ytterligare ett syfte med uppsatsen är att föreslå möjliga aktiviteter och genomförbara projekt för att belysa kulturarvet i gymnasieskolan.TeoriI uppsatsen betraktas skolan och det pedagogiska perspektivet samt lärandet och bildning utifrån en sociokulturell synvinkel. Enligt det sociokulturella perspektivet har interaktionen med den närliggande miljön en fundamental roll i människors utveckling och identitetsskapande.
Näringsämnesretention i fyra nyanlagda våtmarker i Falkenbergs Kommun
This study evaluates the retention of nitrogen and phosphorus in four newly constructed wetlands in the municipality of Falkenberg, Sweden. The four wetlands have been selected because they have been specifically constructed with the aim to reduce nitrogen and phosphorus in farming areas. The process of selecting the specific wetlands has been done in collaboration with the county administration in Halland. Through field studies in collaboration with the landowners where the wetlands are sited, the areas that provide the wetlands with water were determined. The size of these drainage areas were determined in a GIS computer program. The type of land use within the drainage areas was also determined.
Vattenparkens växtgestaltning : hur dagvattenhantering och rekreation kan kombineras
Detta examensarbete tog sin början med att Enköpings
kommun behövde ett växtgestaltningsförslag till
den planerade dagvattenanläggningen Paddeborgs
vattenpark. Jag blev intresserad av projektet delvis
för att det verkade roligt att få jobba med ett verkligt
projekt för en kommun men också för att det involverar
flera intressanta frågor.
Stressen och den mentala ohälsan ökar i samhället
och det finns få saker som så effektivt återställer
mental trötthet som naturmiljöer och andra typer av
gröna platser. Värdet av parker och grönområden
i städerna är alltså mycket stort. Ändå minskar
andelen parkmark i takt med att städerna förtätas och
naturområden exploateras. En möjlig väg att motverka
denna utveckling är att kombinera parker med andra
nödvändiga samhällsfunktioner som exempelvis
dagvattenhantering.
LandPuckTM-systemets ekonomiska konkurrenskraft jämfört med tallplantering i norra Sverige
Målsättningen med detta arbete var att ta fram ett kunskapsunderlag för att bedöma konkurrenskraften för LandPuckTM-systemet gentemot den konventionella metoden med plantering av 1-åriga täckrotsplantor. LandPucken består i huvudsak av en komprimerad torvbrikett/puck med ett frö. Effektmål i studien var att (i) kvantifiera plantbildning för LandPuck under planteringsåret (försök på sex lokaler under 2013, inkluderande jämförelse med konventionell plantering av täckrotsplantor), (ii) undersöka planteringsdjupets inverkan på plantbildningen (en lokal, försök anlagt 2013), (iii) kvantifiera överlevnad och tillväxt över sex år (fyra lokaler med försök anlagda 2012; en lokal med försök anlagt 2008) samt att (iv) skatta föryngringskostnader för LandPuck-systemet.
I cirka 67 procent de LandPuckar som planterades år 2013 hade fröet grott och bildat en planta. Plantering i mineraljordsfläckar gav cirka 10 procent högre plantbildning än i humus.