Uppsatsens syfte är att, utifrån intervjuer med familjebehandlare inom två verksamheter, skapa en djupare förståelse för familjesamtalets komplexitet och de praktiska redskap som skapar framgång i samtalet. Uppsatsen är skriven utifrån kvalitativ metod, med ett explorativt och induktivt tillvägagångssätt. I den undersöks praktiska framgångsverktyg i familjesamtal som utgår från familjebehandlares erfarenheter.Följande frågeställningar i studien har jag besvarat:? Vad innebär ett konstruktivt familjesamtal och vad krävs för att skapa det?? Hur kan en behandlare föra processen vidare i ett samtal som kört fast?? Hur skapas och utvecklas ett samtalsklimat, där man kan prata om det ?svåra? med familjen, utan att för den skull kränka eller överskrida deras personliga gränser?I uppsatsen får läsaren följa ett familjesamtal genom dess olika faser, med hjälp av informanternas berättelser i text och i fyrtioåtta utvalda citat. Beskrivningen av familjesamtalet är uppbyggt av, vad informanter beskrivit som, återkommande teman i familjebehandling.

Tema: Konflikthantering mellan vännerSyfte: Att undersöka bakgrunden och förekomsten för hur konflikter tar sig uttryck i vänskapsrelationer samt hur konflikter hanteras i deras relation. Studien tar även upp respondenternas tankar kring kön och ålders inverkan av vänskapsrelationen.Frågeställningar: Vilken betydelse får konflikter och hur hanteras dem i en vänskapsrelation? Vad kännetecknar de konflikter som uppstår i vuxnas vänskapsrelationer? Vad anser respondenterna vara orsakerna vara till att en konflikt uppstår i en vänskapsrelation?Teorianknytning: Intervjupersonernas berättelser analyserades med hjälp av tre teorier vilka utgjordes av Konfliktteori, Anknytningsteori samt Kommunikationsteori. Metod: Studie är av deskriptiv karaktär, vi har valt att göra en kvalitativ studie vilket är en bättre metod för att fånga erfarenheter och betydelser utifrån respondenternas vardag. Med hjälp av en intervjuformulär-guide undersöks kvinnors upplevelser av deras vänskapsrelationer med betoning på konflikter och relation.Resultat: Vi kan utifrån vårt resultat urskilja att respondenternas beskrivningar av vad som är en bra vän innehåller både beteenden och egenskaper.

Titel                                    En försäljning säger mer än tusen bilder-  Affiliatemarknadsföringens påverkan på varumärkenFörfattare                          Alejandro Neyra & Mikael KarlssonHandledare                        Dr. Joachim TimlonKurs                                    Kandidatuppsats, Vårterminen 2012Syfte: Syftet med denna rapport är att öka kunskapen om hur affiliatemarknadsföring påverkar annonsörernas varumärke. Detta kommer att uppnås genom att vi beskriver hur annonsörerna arbetar med affiliatemarknadsföring i relation till varumärket på Internet. Därefter analyserar vi hur annonsörer och nätverksadministratorer förebygger samt följer upp detta. Avslutnings ska vi redogöra för vad annonserande företag bör tänka på inom affiliatemarknadsföring för att integrera varumärket och samtidigt säkerställa dess anseende.Metodik: Metodiken som ligger till grund för arbetet kommer att utgå ifrån ett kvalitativt arbetssätt och kommer att ha en abduktiv karaktär.

Inom socialt arbete med barn och familj är föräldraskap och hur barn och föräldrarser på just detta en viktig faktor. Därför är det väsentligt att medvetenheten omvad som innefattas i ett bra, fungerande föräldraskap fördjupas. Barns uppfattningom sin egen tillvaro efterfrågas sällan. Vid en översikt av den forskning sombedrivits om barn och deras livssituation kunde vi konstatera att empirin i dessaavhandlingar i väldigt liten utsträckning kom från barnen själva.Uppsatsens syfte var att fördjupa kunskaperna om vad bra föräldraskap är sett urbarns perspektiv. Våra frågeställningar var: Hur ser barns bild av ett gott föräldraskaput? Finns det några skillnader mellan hur en bra mamma och en bra pappaska vara? För att besvara dessa frågeställningar lät vi en grupp 6: e-klassare skrivauppsatser utifrån de underliggande frågeställningar som bland annat handlar ombra egenskaper hos en förälder, vad som är viktigt att kunna prata med en förälderom och vikten av gränssättning.

Fokus i denna studie är ?pappablivande?, vilket innebär att undersöka hur nyblivna förstagångspappor beskriver hur det är att bli pappa. Det finns en mängd olika uppfattningar om vilken betydelse pappor har för sina barn, i synnerhet vilken betydelse de har för riktigt små barn. Psykoanalys och Anknytningsteori hävdar mammas betydelse för små barn, och ser att pappor kommer in i ett senare skede i barnets liv. Intresset för pappors betydelse för sina barn har tidigare inte varit så stort, men under senare tid har forskningen inom detta område vuxit.

The purpose of the essay is to draw attention to my approach in relation to a boy I choose to call Emil, and how I can increase my understanding of his behavior. I explore conceivable reasons for why he breaks down so often, especially when other children are given attention. Is he simply unusually egoistic, and to a large degree only able to see to his own interests, or am I overlooking the real reasons for his actions.In order to explain the reasons for Emil?s apparent frustration in sensitive situations, I explore the significance of attachment theory. I argue about possible effects of Emil?s parents? way of describing and guiding him, as well as how I, and my colleagues, risk fulfilling and amplifying negative expectations.As the prime reason for his repeated sense of unhappiness seems linked to a lack of empathy, I explore different ways of understanding this, as well as how I might contribute to fostering compassion.

Studiens syfte är att få en fördjupad förståelse för hur umgänget mellan de biologiska föräldrarna och familjehemsplacerade barn kan ordnas med fokus på vad som är bäst för barnet. Genom kvalitativa intervjuer med personal inom socialtjänsten och en litteraturstudie utvecklas resonemang kring barnets rätt till sitt ursprung. Studiens resultat visar på vikten av kontakt med ursprunget bland annat för barnets identitetsutveckling och anknytning. Omfånget på och formen av denna kontakt bör avgöras genom en bedömning av barnets behov av att träffa föräldern, där samtliga inblandades perspektiv bör lyftas, och planeringen för placeringens längd bör vägas in. Det är vidare viktigt att föräldern har förmåga att fungera som förälder under umgänget.

Idén till denna uppsats kom ifrån den svenska dokumentären Det svenska sveket som sändes på SVT den trettonde maj 2007. Dokumentären behandlade den svenska synen på barnuppfostran ur ett mångkulturellt perspektiv. Svenska studier visar att barn till invandrare löper en högre risk att utsättas för våld i hemmet, samtidigt som samhället idag inte riktar några specifika åtgärder mot denna utsatta grupp.Syftet med vår uppsats var att undersöka hur olika myndigheter som arbetar med barn ser på våld som en kulturell faktor. De frågeställningar som vi främst har arbetat efter är: Ser de sociala aktörer vi kontaktat barnaga som en kulturellt betingad faktor? Kan de sociala aktörer som vi kontaktat skönja skillnader kopplade till kulturella betingelser i avseende på uppfostring, barnsyn och föräldraskap? Vilka konsekvenser innebär det för barn att växa upp med aga, enligt våra intervjupersoner och forskning?Undersökningen är kvalitativ i sin form och baseras på fem intervjuer med professionsföreträdare som i sitt yrke möter barn och familjer.

Inledning: Ett psykiskt trauma kan ibland medföra utveckling av dissociativa symtom. Syfte: Studien undersökte vad som varit betydelsefullt för psykoterapeuten i det psykoterapeutiska arbetet med patienter med trauma och dissociation. Metod: En kvalitativ studie valdes. Fem legitimerade psykoterapeuter intervjuades, alla med lång erfarenhet av traumaterapi och psykodynamisk terapi. Resultat: I denna studie menar informanterna att trauma och dissociation är ett underskattat forskningsområde och betonar vikten av diagnosen, enkel PTSD och dissociativa störningar.

The aim of this study was to describe and to analyze needs and social efforts concerning unaccompanied/separated asylum-seeking children. The responsibility for the reception of this target group was transferred on July 1, 2006 from the Swedish Migration Board to the municipalities that sign an agreement with the Swedish Migration Board. Eight qualitative interviews were carried out with representatives for transit-residents and assigned municipalities in Skåne. Our main questions were: How has the reception of unaccompanied/separated asylum-seeking children been planned, how do the municipalities and the transit-residents consider their needs and what is the level of qualifications and competence within the municipalities in order to work with unaccompanied/separated asylum-seeking children on the basis of social efforts? We chose to clarify our findings on the basis of the attachment theory, which is applicable during the critical emancipation phase that the vast majority of the unaccompanied/separated asylum-seeking children find themselves in.

Människor med allvarligare missbruksproblem lider ofta av samsjuklighet. Syftet med studien var att undersöka kvantitativ förekomst av PTSD bland klienter med diagnosen missbruk/beroende på ett behandlingshem i Sverige samt skillnader i förekomst av PTSD mellan män och kvinnor. Även ett kvalitativt syfte fanns avseende missbrukande människors livsvärld och deras syn på sambandet mellan trauma och missbruk samt behandling.Urvalet bestod av 41 individer med diagnosen missbruk/beroende som testats med mätinstrumentet PCL-C vilket mäter problem och besvär som människor kan få som en reaktion på stressande upplevelser. Två av individerna från urvalet valdes för djupintervjuer.Studiens kvantitativa resultat visade att urvalsgruppen i förhållande till en normalpopulation, har betydande större del individer med indikationer på PTSD (65% mot 5,6%). Mer än dubbelt så många kvinnor som män indikerade förekomst av PTSD vilket överensstämmer med normalpopulationen.

Denna kvalitativa studie baseras på intervjuer med tre mammor som missbrukat alkohol och droger men som numer är drogfri. Syftet var att undersöka dessa föräldrars upplevelse av hur deras barndom och sociala arv samt tidigare missbruk påverkat föräldraskapet och deras barn. Resultatet analyseras med stöd av tidigare forskning samt Bowlbys Anknytningsteori. Mam-morna beskrev att missbruket fyllde funktionen att fylla ett hål som uppkommit på grund av olika typer av obearbetade trauman under barndomen. Graviditeten blev en vändning mot drogfrihet, men alla mammor återföll i missbruk några år senare.

Bakgrunden till denna studie ?r grundskolans problem med skolfr?nvaro. Det finns elever som har en h?g fr?nvaro eller uteblir helt fr?n skolans undervisning. Hundunderst?dd pedagogik har i en del fall visat sig fungera v?l. Syfte: Syftet med denna studie ?r att unders?ka rektorers och pedagogers uppfattningar om hundunderst?dd pedagogik.

Syftet med studien är att, utifrån en kritisk-saklig utredningsmetodik, granska hur familjerättssekreterare presenterar och bedömer barnets bästa och våld i nära relationer i 16 vårdnads-, boende- och umgängesutredningar. Utredningarna är gjorda av familjerätten i Örebro kommun. För att besvara studiens syfte och frågeställningar har den kvalitativa metoden dokumentgranskning använts i kombination med en semistrukturerad intervju. Studien visar att barn under nio år regelmässigt fråntas rätten att göra sin röst hörd samt att ett vuxet barnperspektiv genomsyrar utredningstexterna. Konsekvensen blir att barnets perspektiv osynliggörs och utelämnas.

Inledning: Det finns idag en brist när det gäller forskning kring privata HVB-institutioner. Denna studie ämnar undersöka miljöterapeutiskt behandlingsarbete på HVB-institution. Författaren är intresserad av hur ett anknytningsbaserat behandlingsarbete kan se ut.Frågeställning: Hur skapar behandlingspersonalen förutsättningar för ungdomarnas möjlighet till anknytning?Metod: Genom att göra djupintervjuer med fem behandlingshemsterapeuter om deras arbete i den ostrukturerade miljöterapin, ämnar författaren att bidra till förståelsen och innebörden av anknytningsbaserat arbete på institution. Intervjuerna har analyserats med hjälp av förutbestämda dimensioner tagna från Anknytningsteorin.