Dagens föränderliga värld har medfört att en stor del av det värde som skapas i företag idag sker i de immateriella tillgångarna som företagen har. Varumärken har funnits sedan långt tillbaka och dess ursprungliga funktion var att locka till sig icke läskunniga arbetare som skickades ut för att göra hushållens inköp. Under medeltiden började varumärket användas för att särskilja en tillverkares produkter från andras. Denna funktion är en av varumärkets viktigaste även idag då konkurrenter snabbt kan kopiera framgångsrika produkter och detta medför att varumärket har ett stort värde för företagen. Det blir därför viktigt för intressenter att få tillgång till information om varumärken då de har en väsentlig betydelse för företagen och det blir därför nödvändigt att varumärket värderas samt redovisas i årsredovisningar.

Vårt syfte med denna studie har varit att beskriva hur redovisningstillsynen fungerar i Sverige gällande tillämpningen av de internationella redovisningsstandarderna IFRS. Vi har även redogjort för hur ett antal nyckelaktörer inom branschen ser på dagens lösning samt identifierat vilka lösningar dem ser i framtiden. För att kunna beskriva hur redovisningstillsynen fungerar i Sverige har vi även värderat och förklarat betydelsen av legitimitet för tillsynsorganet samt redogjort för hur det kan uppnås enligt våra nyckelaktörer. Vi har även belyst hur nyckelaktörerna ser på den internationella harmoniseringen som sker generellt samt gällande implementeringsprocessen av IFRS.I studien har vi avgränsat oss till att endast fokusera på redovisningstillsynen av IFRS i Sverige. Vi har även avgränsat antalet respondenter till att de som har en aktiv del i arbetet med denna tillsyn och som har direkt Anknytning genom revisorsyrket eller akademien.Uppsatsen bygger på en kvalitativ studie med ett abduktivt angreppssätt.  Vi valde detta tillvägagångssätt då vår ambition var att undersöka vårt problem på djupet snarare än bredden.

Denna uppsats är en kvalitativ studie av Navet Science Centers diskurs för hållbar utveckling. Detta som ett exempel på hur hållbar utveckling kan prägla en verksamhet, utifrån ett resonemang att en diskurs är dialektiskt och både formar sin kontext men också blir formad däri. Navet är en fortbildningsinstans för naturvetenskap, teknik, matematik och hållbar utveckling. I den teoretiska Anknytning behandlas först och främst den komplexitet och tolkningsutrymme som finns inom hållbar utveckling, vilket kopplas samman med lärande om hållbar utveckling. Vilken version av diskursbegreppet avgör hur metoden utformas och därmed behandlar teorin en förklaring av val av diskursbegrepp, vilket är Critical Discourse Analysis (CDA), och hur denna ser ut.

Inskolning är starten för barnet i förskolans värld och kan rymma många känslor för barnet, föräldrarna och pedagogerna. I föreliggande studie är vårt syfte att belysa två inskolningsmodeller som pedagogerna på vår utvalda förskola arbetar med, genom att undersöka hur pedagoger resonerar kring dem och om de anser att någon modell är mer lämplig och i så fall varför. Studien undersöker även föräldrars centrala tankegångar kring valet av inskolningsmodell till deras barn. I denna studie så undersöks de två inskolningsmodellerna ur ett Anknytningsteoretiskt perspektiv för att söka ta reda på om någon av inskolningsmodellerna är mer lämplig än den andra för barnet. Vårt empiriska material utgörs av åtta kvalitativa intervjuer med pedagoger och föräldrar, fyra intervjuer med pedagoger samt fyra intervjuer med föräldrar.Av resultatet framkommer det ett antal viktiga faktorer som både pedagoger och föräldrar anser vara av stor vikt vid en inskolning och i valet av inskolningsmodell.  Pedagoger och föräldrar benämnde trygghet som det viktigaste målet för inskolningen.

Genom att skriva den här uppsatsen vill jag uppmärksamma behovet av planering i städer i tredje världen, då urbaniseringen bidrar till att öka befolkningstrycket på dessa platser varje dag. Genom att beskriva två genomförda projekt ? där planeringen har skett för, med eller av brukare ? försöker jag visa på hur planeringsinsatser kan bidra till en ökad livskvalité för invånare i en fattig stad. Uppsatsen undersöker vilken planeringsstrategi som använts i respektive fall, vem eller vilka som agerat planerare, var initiativet kom ifrån, vilka åtgärder som genomförts samt vilka effekter som planeringsinsatserna gav. Det är viktigt att förstå att man ofta inte kan välja att använda sig av en viss planeringsstrategi utan att den uppstår beroende på vilket fall det handlar om.

Gunilla Thorgren beskriver i sin bok Grupp 8 & jag hur det var att komma in i Grupp 8, en akademiskt präglad miljö, som för henne framstod som en främmande värld till att börja med.1 Jag läste boken och började fundera över det faktum att det var akademiker som arbetade för en förbättring av arbetarklasskvinnornas tillvaro. Jag ville veta hur det kom sig att det var på det sättet. Vilken inställning hade 70-talets kvinnorörelse till arbetarklassens kvinnor och var arbetarkvinnorna själva överhuvudtaget aktiva i sammanhanget? Det kan också vara intressant att undersöka hur klassperspektivet ser ut i dagens kvinnorörelse med Feministiskt initiativ som en relativt ny organisation i det svenska samhället. Jag bestämde mig för att söka svaren hos medlemmarna själva för att få veta vilka likheterna och skillnaderna är i fråga om klass hos 70-talets kvinnorörelse och Feministiskt initiativ.Jag tror att en viktig anledning till att jag blev nyfiken på detta är min egen klasstillhörighet.

Detta examensarbete innehåller förslag till riktlinjer förgestaltning av en lekplats för fl er än bara yngre barn. Detinnehåller också ett gestaltningsprogram för en lekplatsi Kumla, Örebro län. Utgångspunkten för lekplatseni Kumla är att den plats som gestaltas ska locka inteendast yngre barn, utan även ungdomar och vuxna tilllek. Gestaltningsförslaget formades utifrån de riktlinjersom jag kommit fram till och som redovisas i arbetetsförsta del. Dessa tankar om en bredare ambition för enlekplats väcktes av stadsträdgårdsmästare Edit Ugrai,Kumla, som jag också haft kontakt med under arbetetsgång.Gestaltningen förbereddes genom studier avlitteratur, deltagande i konferensen ?Lekplatsens nyakläder? arrangerad av Movium samt genomförandetav en workshop.

Anmälningar av barnmisshandel ökar för varje år. I många av dessa fallen är det misshandel i hemmiljö som gör att barnet tillsammans med sin mamma måste fly till en kvinnojour. Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka hur barns vardag ser ut när de bor på en kvinnojour. För att undersöka detta har följande fyra frågeställningar använts: Hur ser personalen på barnens vardag i allmänhet? Hur arbetar personalen med att hjälpa barnen med skolarbete, aktiviteter och kontakter? Hur anser personalen att deras kunskapsnivå är för att möta barnen i deras vardag? Hur fungerar barns vardag när de bor på kvinnojour?För att finna svar på detta har enskilda intervjuer genomförts med personalen vid sex olika kvinnojourer i Göteborg och i några av de angränsande kommunerna.

Denna studie beskriver några förstelärares uppfattning om särskilt stöd ut ett inkluderande perspektiv. Främst har jag valt att analysera hur lärarna beskriver elever i behov av särskilt stöd och hur deras beskrivningar kan relateras till olika teoretiska perspektiv på specialpedagogik. Jag har också studerat hur lärarna fördelar ansvaret för elevens lärarande och vilka möjligheter och hinder för en inkluderande undervisning som kan utläsas i lärarnas tal.  Jag har använt en kvalitativ metod med Anknytning till socialkonstruktionism och diskursanalys.I mina analyser har jag utgått från teoretiska perspektiv på specialpedagogik som utarbetats av Skidmore (2004). Jag kan konstatera att lärarna beskriver elever i behov av särskilt stöd utifrån olika perspektiv: det psyko- medicinska, det sociala och det organisatoriska.

Gunilla Thorgren beskriver i sin bok Grupp 8 & jag hur det var att komma in i Grupp 8, en akademiskt präglad miljö, som för henne framstod som en främmande värld till att börja med.1 Jag läste boken och började fundera över det faktum att det var akademiker som arbetade för en förbättring av arbetarklasskvinnornas tillvaro. Jag ville veta hur det kom sig att det var på det sättet. Vilken inställning hade 70-talets kvinnorörelse till arbetarklassens kvinnor och var arbetarkvinnorna själva överhuvudtaget aktiva i sammanhanget? Det kan också vara intressant att undersöka hur klassperspektivet ser ut i dagens kvinnorörelse med Feministiskt initiativ som en relativt ny organisation i det svenska samhället. Jag bestämde mig för att söka svaren hos medlemmarna själva för att få veta vilka likheterna och skillnaderna är i fråga om klass hos 70-talets kvinnorörelse och Feministiskt initiativ.Jag tror att en viktig anledning till att jag blev nyfiken på detta är min egen klasstillhörighet.

Gunilla Thorgren beskriver i sin bok Grupp 8 & jag hur det var att komma in i Grupp 8, en akademiskt präglad miljö, som för henne framstod som en främmande värld till att börja med.1 Jag läste boken och började fundera över det faktum att det var akademiker som arbetade för en förbättring av arbetarklasskvinnornas tillvaro. Jag ville veta hur det kom sig att det var på det sättet. Vilken inställning hade 70-talets kvinnorörelse till arbetarklassens kvinnor och var arbetarkvinnorna själva överhuvudtaget aktiva i sammanhanget? Det kan också vara intressant att undersöka hur klassperspektivet ser ut i dagens kvinnorörelse med Feministiskt initiativ som en relativt ny organisation i det svenska samhället. Jag bestämde mig för att söka svaren hos medlemmarna själva för att få veta vilka likheterna och skillnaderna är i fråga om klass hos 70-talets kvinnorörelse och Feministiskt initiativ.Jag tror att en viktig anledning till att jag blev nyfiken på detta är min egen klasstillhörighet.

Gunilla Thorgren beskriver i sin bok Grupp 8 & jag hur det var att komma in i Grupp 8, en akademiskt präglad miljö, som för henne framstod som en främmande värld till att börja med.1 Jag läste boken och började fundera över det faktum att det var akademiker som arbetade för en förbättring av arbetarklasskvinnornas tillvaro. Jag ville veta hur det kom sig att det var på det sättet. Vilken inställning hade 70-talets kvinnorörelse till arbetarklassens kvinnor och var arbetarkvinnorna själva överhuvudtaget aktiva i sammanhanget? Det kan också vara intressant att undersöka hur klassperspektivet ser ut i dagens kvinnorörelse med Feministiskt initiativ som en relativt ny organisation i det svenska samhället. Jag bestämde mig för att söka svaren hos medlemmarna själva för att få veta vilka likheterna och skillnaderna är i fråga om klass hos 70-talets kvinnorörelse och Feministiskt initiativ.Jag tror att en viktig anledning till att jag blev nyfiken på detta är min egen klasstillhörighet.

Syftet med denna studie är att utifrån familjehemsföräldrars berättelse kunna förståhur de upplever sitt uppdrag som familjehemsförälder, från barnets anländande tilluppdragets avslut. Våra frågeställningar är: Hur ser familjehemsföräldrarna på deemotionella banden till det placerade barnet? Hur uppleverfamiljehemsföräldrarna det när ett uppdrag påbörjas? Hur upplever man tiden somfamiljehemsförälder? Hur upplever familjehemsföräldrarna det när ett uppdragavslutas?Åtta semistrukturerade intervjuer utfördes med familjehemsföräldrar som upplevtbåde ett anländande och en separation med ett eller flera fosterbarn. Familjehemsföräldrarnasom intervjuades utgjordes av sju kvinnor respektive tre män i åldrarna35-70 år. Kontakten med informanterna togs främst genom familjehemssekreteraremen också genom andra kontakter.

Motivation är ett begrepp som vi alla någon gång har kommit i kontakt med. Motivation behöver finnas för att en person ska vilja utföra en handling. Att som student ha motivation är viktigt för att kunna prestera bra. I den här uppsatsen definierar vi motivation som lusten att studera. Brist på motivation är det största hindret för inlärning i skolan.

Huvudsyftet med denna studie är att undersöka vilka föräldraförmågor och andra faktorer som familjerättssekreterare anser är särskilt viktiga hos adoptivföräldrar vid internationella adoptioner. Syftet är även att undersöka vad familjerättssekreterare har för syn på sitt beslutfattande vid adoptionsutredningar.Frågeställningarna med utgångspunkt från syftet: Vilka faktorer tycker familjerättssekreterare är viktiga då det gäller föräldraskap i allmänhet och i synnerhet hos adoptivföräldrar? Vilka levnadsförhållanden anser familjerättssekreterare vara särskilt viktiga hos adoptivföräldrar? Vilka skäl kan ligga till grund för ett avslag på en adoptionsansökan enligt familjerättsekreterarna? Hur ser familjerättssekreterarna på sina egna värderingar och ansvar vid beslutsfattandet? Hur förhåller sig de faktorer som familjerättsekreterare tycker är viktiga för adoptivföräldrar till Anknytningsteorin? Den metodologiska ansatsen har varit kvalitativ med intervjuer. Sju familjerättssekreterare intervjuades utifrån av oss skriven intervjuguide. Deras svar analyseras sedan utifrån en modifierad variant av EPP-metoden vars syfte är att besvara frågan hur något är och hur det sker.