I denna studie söker vi svar på vilka föreställningar som finns kring 1-till-1-datorer. Vad vet man och vad tror man sig veta? Vilka problem förutser man vid införande av 1 till 1-datorer? Vilka är motiven bakom införandet och de uppfattade vinsterna av 1-till-1- datorer? Fyra personer med olika Anknytning till 1-till-1-projekt har intervjuats i en öppen samtalsform i syfte att få ett kvalitativt resultat. Intervjuerna har sedan analyserats med metoden kvalitativ innehållsanalys. De teman och vissa av de kategorier som framkom efter denna analys har sedan diskuterats vidare tillsammans med observation som författarna gjort i sin yrkesroll som gymnasielärare.

Kläder och identitet är starkt förknippade eftersom människan mer eller mindre är beroende av kläder, åtminstone på våra breddgrader. Med kläder visar vi också vilka vi är och vilken grupp vi tillhör. Vår studie syftar till att undersöka hur lärare förhåller sig till ett införande av obligatorisk skoluniform. Fokus ligger på hur ett införande av obligatorisk skoluniform påverkar eleverna i relation till mobbning. Metoden som användes var kvalitativ och datainsamlingen skedde genom tio intervjuer.

Syftet med följande arbete är att undersöka om barn i behov av särskilt stöd är inkluderade i Reggio Emiliainspirerade förskolor och beskriva vilket arbetssätt som används för att möta dessa barn. Arbetet behandlar Reggio Emilias pedagogiska filosofi och arbetssätt utifrån litteratur och intervjuer. Vi har intervjuat pedagoger från olika verksamheter, alla med Anknytning till Reggio Emiliainspirerade förskolor. Med hjälp av intervjuer vill vi belysa pedagogers syn på huruvida arbetssättet stödjer barn i behov av särskilt stöd. Sammanfattningsvis tyder resultatet på att Reggio Emilias pedagogiska filosofi stödjer barn i behov av särskilt stöd och att den pedagogiska filosofins strävan är inkludering. De specialpedagogiska insatserna är på olika sätt en viktig del i arbetet med barn i behov av särskilt stöd. Specialpedagogen har en betydelsefull roll att fylla i arbetet med att stödja barn i behov av särskilt stöd, deras familjer och pedagoger..

Syftet med studien var att undersöka hur tidsbalansen var mellan hemmet och förskolan ur ett perspektiv utifrån barnets vistelsetid på förskolan. För att undersöka detta har vi använt oss av tidigare forskning och litteratur samt genom en kvalitativ metod via elektroniska enkäter för vårdnadshavare och pedagoger både kommunala och privata verksamheter. Resultatet visar att vårdnadshavare till stor del vill korta ner sina barns vistelsetid på förskolan men att samhället sätter ?käppar i hjulet? för det med krav, både uttalade och tysta. I vårdnadshavarnas svar kan vi uppfatta att samhället undergräver föräldrarollen genom att påvisa att pedagoger är bäst på att stimulera barnet.

Bakgrunden innefattar förklaring av allmän depression och även en fördjupning av förlossningsdepression. Den innehåller även en teoretisk referensram med fyra begrepp som är livsvärld, lidande, välbefinnande och subjektiv kropp enligt Dahlberg, m.fl. (2003). Syftet med studien är att studera kvinnans upplevelse av förlossningsdepression. Metoden utgår från en kvalitativ litteraturstudie av två självbiografiska böcker skrivna av kvinnor drabbade av förlossningsdepression.

Meänkieli är ett av Sveriges fem nationella minoritetsspråk i vilket forskning kring kulturella aspekter är av begränsat områdesfokus. De politiska ändamål som uttrycks i lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk, ämnar skapa en språklig- och kulturell revitalisering. En ny rapport påvisar att kunskapsbristerna är stora dels gällande anspråk minoriteter efterfrågar, dels hur myndigheter arbetar med minoritetsrättigheter. Ett ledord i lagen är främjandet och bevarandet av minoritetsgruppers kulturarv.  Till skillnad från andra minoritetsgrupper urskiljer meänkieli inte en lika säregen kultur som exempelvis jiddisch eller romani-chib.

Studien undersöker fenomenet inskolning i en svensk förskolekontext. Vidare undersöks hur pedagoger beskriver vad ett förskolebarn kan vara och hur man blir det. Avsikten är att genom en beskrivning av pedagogers roller i en inskolningspraktik visa hur barn anpassas till förskolan och blir förskolebarn. Syftet undersöks med hjälp av en kvalitativ fenomenografisk ansats där sex pedagoger intervjuats rörande sina uppfattningar. Begrepp rörande socialisation och Anknytning kombineras med ett barndomssociologiskt perspektiv för att utgöra de teoretiska utgångspunkterna.

 Syftet med vår studie har varit att tolka och beskriva före detta missbrukares individuella skildringar av kopplingar mellan kön och missbruk. Det empiriska materialet består av två kvalitativa intervjuer med en manlig och en kvinnlig före detta missbrukare. Materialet har analyserats utifrån ett innehållsligt perspektiv i relation till teorier om stämpling, emotioner, utanförskap samt könskodade förväntningar. De mest framträdande resultaten visar att det existerar skillnader mellan informanternas upplevelser av utanförskap, stämpling och emotioner. Den kvinnliga informanten tycks i sina utsagor om hennes före detta missbrukarliv konsekvent vilja lyfta fram emotioner av utanförskap, stämpling och skam i Anknytning till könskodade förväntningar. Den manlige informanten verkar istället lyfta fram emotioner av rädsla, ilska och aggressivitet som vanligt förkommande emotioner i samband med hans före detta missbruk..

In our essay we examine the different introduction models that are practiced in preschool. The central question is if the different models have any importance (or consequences) for the children?s connection in preschool. In the two different cases we will present, one based upon preparatory training that was applied during the 1990s and another that is currently used today.The purpose with this essay was to get a deeper understanding for the child?s attachment to preschool and for how we, as educators should act during the preparatory training to create a secure foundation for the child.

Rapporten syftar till att belysa och analysera den svenska lagstiftningen som har kommit kallas lärarundantaget ur ett mikroekonomiskt perspektiv. Lagtexten reglerar patenträttigheter främst mellan enskilda forskare och högskolor. Syftet med analysen är att kommentera eventuella ekonomiska effekter på utformningen av system för ersättning och dess effekter på incitament att bedriva forskning. Ett resonemang om effektiv riskdelning vid kontraktsformulering förs även. Rapporten bygger främst på ekonomisk litteratur och artiklar publicerade i tidningar med ekonomisk Anknytning.

This study aim to explore how the conditions of an individual's childhood may affect their coping with trauma. The individuals represented in this study, for the purpose to explore coping with trauma, are individuals grown up under insufficient childhood conditions. This study is based on the assumption that childhood conditions, are a factor of influence on coping with trauma, in a greater extent than it is understood and given credit for in todays society. Our result shows that there is an obvious correlation between insufficient childhood conditions and destructive coping with trauma. There is a need of larger general awareness that an individuals resources for coping with trauma is affected by the conditions growing up.

The aim of this Master?s thesis is to investigate if the reading habits of teacher students are influenced by merit and descent. The empiric material consists of six questionnaires answered by students at the teacher training with Swedish at the upper secondary school as their first topic. The questionnaire comprised questions about reading habits in the childhood and today and information concerning merits and descent.Pierre Bourdieu?s sociological ideas about cultural capital transmitted from parent to child and the concept of habitus are used as a theoretical framework regarding descent.

Att skönlitteratur är en viktig del av människors liv och utveckling, det tycks det råda stor enighet om, även om åsikterna kan gå isär gällande vilken typ av litterära verk som bör läsas. Men, vad är det då, mer exatkt, som vi förväntas lära oss genom att läsa skönlitteratur? Syftet med föreliggande examensarbete är dels att studera varför skönlitteratur skall ingå i svenskundervisningen på gymnasiet, dels att undersöka hur verksamma lärare upplever sin egen kompetens rörande användning av skönlitterära verk i undervisningen. Undersökningen grundas på rådande forskning kring skönlitteraturens potential som kunskapskälla samt på en empirisk studie av nio svensklärares syn på skönlitteraturens plats i undervisningen och hur de upplever sin egen kompetens gällande arbete med skönlitteratur. I Anknytning till detta kommer även styrdokument för både gymnasieskolan och lärarutbildningen att granskas för att se vilken betydelse skönlitteraturen ges i dessa dokument..

Begreppet kultkontinuitet används många gånger för att beskriva hur en ny religion övertar fenomen från en tidigare religion. I denna uppsats har den fornnordiska gudinnekultens kultkontinuitet undersökts i Svensk romansk kyrkokonst. Genom en tvärvetenskaplig litteraturstudie inom religionshistoria och konsthistoria som utmynnade i en bildanalys har symbolik framkommit som kunde anknytas till den fornnordiska gudinnekulten. Undersökningen visade att det förekommer en gudinnekultkontinuitet i en förändrad form. Symboliken är emellertid i många fall otydlig, och kan mer förstås genom vad jag benämner som en symbolisk Anknytning; det vill säga även om symbolerna inte direkt går att anknyta till den fornnordiska symboliken, finns det attribut och egenskaper som kan relateras till de fornnordiska gudinnorna.

Vårt syfte med denna studie var att få en ökad förståelse för hur ett urval yrkesprofessionella, två barnmorskor och en kurator, upplever sitt arbete med gravida missbrukande kvinnor. För att uppfylla vårt syfte har vi genomfört en kvalitativ fokusgruppsintervju med ett tvärprofessionellt team, bestående av kurator och barnmorskor. Som analysverktyg valde vi rollteorin och teorin om X och Y. Våra huvudsakliga resultat är att motivationsarbete är något som är ständigt närvarande och att det familjesociala teamet finner sina arbetsverktyg verkningsfulla. I vårt resultat är det några verktyg som är mer betydelsefulla än andra i arbetet med gravida missbrukare.