Denna uppsats undersöker möjligheterna att återskapa en så kallad ?smear? i en digital arbetsmiljö. Smear är en metod som härstammar ur stiliserad, klassisk animation och används för att beskriva en mycket snabb rörelse mellan två positioner genom att formen på karaktären eller det animerade objektet smetas ut. Effekten användes till en början för sitt estetiska värde som ett led i den nya stilutveckling som skedde inom animationsbranschen under 1930-tal, men kom senare att utnyttjas främst av ekonomiska skäl. Då klassisk animation i Disney-stil är mycket tidskrävande sökte många mindre studios efter sätt att rationalisera bort arbete utan att tappa för mycket i kvalitet, för att kunna producera material till tv snabbt och kostnadseffektivt.

 Tora Vega Holmström (1880-1967) beskrivs ofta som en avantgardistisk kolorist som gärna använde exotiska motiv. I min uppsats redogör jag för TVHs förutsättningar, strategier och status i konstens Sverige med tonvikt på åren 1910-1930, med hjälp av sociologen Pierre Bourdieus modell för maktpositionering i kulturella fält. Dessutom görs en översiktlig beskrivning i TVHs porträtt- och figurbilder, men tonvikt på det varierande bildspråket och den öppna inställning hon tycks ha haft gentemot sina modeller. En av hennes ?negerbilder? Utanför ett musikcafé i Biskra analyseras ur ett postkolonialt perspektiv och verket ställs i relation till det tidiga nittonhundratalets värderingar och till TVHs egna ord.

I dagens moderna samhälle blir vårt yttre allt viktigare, såväl utsida som insida ska må bra. Detta speglar sig även i tandvården, där munnens estetik blir lika värdefull som dess funktion. Patienternas ökande intresse och efterfrågan ställer höga krav på oss behandlare, som måste kunna tillgodose dessa önskemål. Detta kräver en bred och djup kunskap om såväl verkningsmekanismer som marknadsutbud. Vårt syfte med studien är att ta reda på: Är blekning skadligt för tänderna? Hur fungerar blek-ning - vekningsmekanismer? Vilka eventuella biverkningar finns? Hur mycket vetenskap finns kring blekning? Hur tillförlitlig är denna vetenskap? För att svara på våra frågeställningar valde vi att göra en litteraturstudie som baserades på material från PubMed.

Förebyggandet och bekämpandet av människohandel är sedan länge en högt prioriterad fråga för Sverige, och en viktig del i detta arbete är att kriminaliseringen av människohandel fungerar effektivt. Därtill kommer att människohandel är en komplex och ofta gränsöverskridande företeelse, och som en konsekvens därav kan enskilda länder inte komma tillrätta med de problem som handeln innebär och orsakar genom enbart nationella åtgärder. Internationell samverkan är med andra ord en förutsättning för att handel med människor skall kunna bekämpas effektivt. Den svenska kriminaliseringen av människohandel bygger därför i grund och botten på de definitioner av människohandelsbrottet som utformats och avgränsats i de internationella överenskommelser som Sverige åtagit sig att följa.Den ursprungliga straffbestämmelsen om människohandel för sexuella ändamål var begränsad till den gränsöverskridande handeln med människor. Brottet ansågs som fullbordat när offret hade anlänt till det land i vilket utnyttjandet var tänkt att äga rum.