Sökresultat:
1846 Uppsatser om Animerad pedagogisk agent - Sida 43 av 124
Hepatit E - en zoonos?
Hepatitis E virus, HEV, is a frequent causative agent behind, especially waterborne, infections in developing countries such as India. However, during the last years the number of non-travel-associated infections in industrialised countries, for example US, Germany and Sweden, has increased. The symptoms vary from mild with nausea to icterus and it can even be lethal. There are four different genotypes of HEV and many studies consider HEV infection to be a zoonosis. Scientists have by using phylogenetic analyses found great genetic similarity between strains isolated from humans, pigs and food, such as pork and liver, especially among viruses belonging to genotype 3.
Private Equity - En kvalitativ studie om hur bolagsstyrning skapar värde i portföljbolag
Purpose: To examine the governance mechanisms and the competence PE-firms adds to theirholding companies through an active ownership in order to create growth.Methodology: A qualitative study with interviews as its main source of data.Theoretical perspectives: Corporate governance and relevant theories within that subjectsuch as agent theory, board of directors and management. Previous research within the subjectwill also be presented.Empirical foundation: The empirical foundation consists of three conducted interviews anddata collected from the chosen PE-firms as well as six different holding companies.Conclusions: The governance mechanisms used in the PE-firms we have chosen are stronglyrelated to both theories within corporate governance as well as previous research on thesubject. The governance mechanisms being used are an explicit owners agenda and strategy, athorough acquisition process, usage of external competence, active ownership through theboard of directors and the insertion of incentive systems..
Barnpassning eller pedagogisk verksamhet? : En studie bland föräldrar om deras uppfattning av fritidshemmet
The purpose of this paper is to examine what opinions parents have of the after school-centre, if they know that it has an objective and what that objective is. This will be examined by surveying parents with children in after school-centre. The questions posed in the study are as follows: Do parents know the objective of after school-centre? What is the general view of after school-centre among parents? The results show that 41 percent know that there is an objective while 39 percent don't. Only 6 percent can describe what the objective is.
Karnevalisk lek och agentisk realism : Vild lek i förskolan
Denna studie syftar till att undersöka möjlighetsvillkoren för barns karnevaliska lekar och subjektskapande i förskolan. Studien är kvalitativ med avseende på insamlingmetod och utgår från det postshumanistiska perspektivet agentisk realism. Studiens empiri har samlats in med hjälp av videoobservationer och fältanteckningar. Studiens resultat visar att karnevaliska lekar är vanligt förekommande i de förskolor där studien utförts och fokus i studien ligger främst på hur miljön i förskolan möjliggör för eller förhindrar de karnevaliska lekarna. Studiens resultat pekar vidare mot att de karnevaliska lekarna kontinuerligt sker i samverkan mellan mänskliga och icke-mänskliga aktörer.
Mot de digitala valstugorna : En kvalitativ studie om politiska partiers kommunikation på Facebook
Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur några förskollärare uppfattar sina sätt att erbjuda barn utrymme att uttrycka sig med hjälp av digitala medier. Forskningsintresset har sitt fokus på barns delaktighet och möjlighet att skapa mening i kommunikation i förskolan. Våra frågeställningar som ska hjälpa oss att nå fram till vårt syfte är: ? Hur uppfattar några förskollärare sina sätt att erbjuda barn digitala medier att uttrycka sig genom? ? Hur uppfattar några förskollärare barns möjlighet att skapa mening i kommunikation genom att använda digitala medier? Studien är en kvalitativ undersökning där intervjuer gjorts med sex förskollärare på sex olika förskolor. Vi har utgått från socialsemiotiken som teoretiskt ramverk.
Förvaltningsrevisionens framtid i aktiemarknadsbolag - En studie ur revisorers och institutionella ägares perspektiv
Uppsatsen har till syfte att beskriva och analysera vilken funktion förvaltningsrevisionen fyller i aktiemarknadsbolag som tillämpar Svensk kod för bolagsstyrning, samt ge förslag på hur förvaltningsrevisionen bör förändras i dessa bolag. Uppsatsen är till största del deduktiv då den tar sin utgångspunkt i teorier. Vidare grundas uppsatsen på en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer med revisorer och institutionella ägare. Den teoretiska referensramen utgörs av en egen analysmodell som tar sin utgångspunkt i agent- och principalteorin samt förtroendeteori och institutionell teori. Revisorernas och de institutionella ägarnas svar har beskrivits och analyserats utifrån fyra områden, nämligen förvaltningsrevisionens innehåll, behovet av förvaltningsrevision, den svenska bolagskodens påverkan på förvaltningsrevisionen och förvaltningsrevisionens framtid.
"En liten stackare som man ska tycka synd om" : Om socialarbetares syn på prostitution ur ett offer- och aktörsperspektiv.
Author: Jessica Liljekvist and Emmelie Wiss CedergrenTitle: A miserable wretch that you should feel sorry for ? If social workers see persons who prostitute themselves as victims or agents. [Translated title]Supervisor: Marie ErikssonAssessor: Anders GiertzOur purpose with this study was to examine if social workers see persons who prostitute themselves as victims or as agents. We also wanted to examine how social workers see male and female persons who prostitute themselves. This study is based on the qualitative method and the result was analyzed with social constructionism, postmodern feminism and labeling theory.
VD-ersättning : En kvantitativ studie på 41 företag listade på Stockholmsbörsen Large Cap
Bonus till VD har de senaste åren varit ett hett debatterat ämne inom både media och av forskare. En hel del bonusskandaler har uppmärksammats på senare tid. Exempelvis har vissa bolag valt att öka sin rörliga ersättning till VD trots sjunkande resultat.Denna studie syftar till att mäta om samband finns mellan ersättningen till VD och företagets prestation respektive storlek. För att svara på uppsatta frågeställningar, har författarna valt en kvantitativ forskningsmetod med en deduktiv ansats där de valda teorierna appliceras på studiens resultat. Data granskas och analyseras med hjälp av hypotesprövningar, regressionsanalyser och korrelationsprövningar.Populationen som valts att behandla är de företag på Stockholmsbörsen som listades under Large Cap våren 2012.
Svenska företags skatteundandragande : En studie i hur viljan att betala vinstskatt påverkades av skattereformen 1990
Denna uppsats analyserar företagens förändrade vilja att betala skatt efter skattereformen 1990. Reformen 1990 innebar i stort sett en halvering av företagens vinstskattesats. Analysen görs utifrån två hypoteser där den primära av de två hävdar att aktiebolagens skattegrundande inkomst har ökat efter reformen. Den sekundära hypotesen hävdar att reformen har påverkat större företags taxerade inkomst i större utsträckning än för mindre företag. Samtliga beräkningar är inflationsrensade och korrigerade för konjunkturer med hjälp av en deflator.Med hjälp av regressionsanalys kan vi visa att företagens skattegrundande inkomst statistiskt signifikant har ökat efter skattereformen.
"Tyvärr är det väl så med mobbning att man ser det alldeles för sent": en studie om ledarskap och mobbning i idrottsföreningar
Uppsatsen handlar om mobbning och hur detta synliggörs i idrottsföreningar. Ledarna inom idrottsföreningar har intervjuats med en narrativt inspirerad metod för att på så sätt nå deras erfarenheter av hur mobbningen på detta område ser ut. Intervjupersonerna berättar hur de hanterar mobbning personligen och hur detta hanteras inom respektive idrottsförening. Vi lyfter även fram hur ledarna ser på ledarskap i allmänhet och hur de ser på sitt eget ledarskap. Vidare ser vi också till deras utbildningsbakgrund.
Det rika barnet : Tio förskollärares uppfattningar om barns lärande i Reggio Emiliainspirerade förskolor
Syftet med detta examensarbete är att undersöka förskollärares uppfattningar om barns lärande i Reggio Emiliainspirerade förskolor. Vi har undersökt vad förskollärare säger om barns lärande, samt vilka principer de har som utgångspunkter. Vår teoretiska utgångspunkt är lärande ur ett socialkonstruktionistiskt perspektiv vilket innebär att kunskap skapas i relation till miljön, omgivande personer och sammanhanget. Kunskapen i sig är föränderlig. Undersökningen gjordes i form av seminstrukturerade intervjuer med tio förskollärare på deras respektive arbetsplatser.I resultatet framgår att förskollärarna ser lärande som något ständigt pågående och utgår från barnens intressen samt arbetar för att sätta barnen i centrum.
St?d i relationellt l?rande: L?rares f?rv?ntningar p? specialpedagogen i frustrerande situationer i m?tet med elever En kvalitativ intervjustudie om l?rares frustrationer p? grundskolan och gymnasieskolan
Studien unders?ker ett begr?nsat antal l?rares f?rv?ntningar p? specialpedagogen n?r de upplever en frustration i m?tet med elever. Studien har inspirerats av en fenomenografisk ansats. Studien genomf?rdes i form av en kvalitativ intervjustudie med nio semistrukturerade intervjuer, som transkriberats i sin helhet f?r att sedan analyseras och kategoriseras.
Hur ser gymnasieelever på sitt övande?
Syftet med denna uppsats är att göra en kvalitativ och komparativ studie genom att närläsa några appar på ett givet tema. Detta har jag gjort med stöd av bilderboksforskning. Jag har valt att se närmare på ABC-appar utifrån att de är designade med en pedagogisk intention.Jag visar genom studien, på ett av många sätt, att se på och förhålla sig till appar. Utifrån ett sociokulturellt perspektiv belyser jag det estetiska begreppet smak, vilket jag ser som en betydelsefull fond till min studie, eftersom jag anser att smak påverkar förväntningen och därmed upplevelsen. Min strävan är att hålla ett kritiskt barnperspektiv, det vill säga att genomlysa de föreställningar om barndom som tas för giv, eftersom barn är en målgrupp för kommersiella intressen..
Ersättning till VD i investmentbolag -En studie av hur ägarstruktur och prestation påverkar ersättning till VD
Bakgrund och problem: Separationen mellan ägande och drift skapar en situation som ledertill att prestationsbaserad ersättning används för att skapa incitament för VD att maximeraägarnas egenintresse. Ägarintressena i investmentbolag kan vara kopplade till både makt ochvinstmaximering vilket gör det intressant att undersöka huruvida ersättningen till VDpåverkas av ägarstrukturen och företagets prestation.Syfte: Studien syftar till att belysa om det i ett urval av svenska investmentbolag finns någonkoppling mellan ägarstruktur och ersättning till VD. Vidare ämnar studien att för samma urvalbelysa eventuella samband mellan ersättningen till VD och investmentbolagets relativaprestation.Metod: Studien är av kvalitativ karaktär och baseras på ett urval av fem investmentbolag.Den teoretiska referensramen utgår från principal-agent konflikten. Vidare har det empiriskamaterialet samlats in från investmentbolagens årsredovisningar för att möjliggöra en analysav hur ersättningen till VD har påverkats av företagens ägarstruktur och prestation relativt deandra investmentbolagen i urvalet.Slutsats: Avseende investmentbolagen i urvalet så tenderar ägarstrukturen att ha storbetydelse för storlek och utformning av ersättningen till VD medan ersättningen verkar saknasamband med företagets relativa prestation..
Diffrakterande praktiker med implosiva konsekvenser: Perspektiv på estetiska lärprocesser
Studiens övergripande syfte är att fördjupa kunskaper om och söka nya perspektiv på estetiska lärprocesser i relation till demokrati- och värdegrundsfrågor. Den teoretiska ansatsen hämtas från poststrukturalistisk teoribildning med förgreningar inom genusteori. Studien är strukturerad i tre delar inom vilken den första utgörs av en samläsning mellan kunskapsområdet scenkonstnärlig teori/praktik och pedagogisk teori/praktik. Dessa diskurser karaktäriseras av ifrågasättanden av konsten som ?god? respektive antaganden om värdeneutrala pedagogiska modeller och det ?goda? samhället som automatisk följd av bildning och fostran.