Sveriges befolkning blir allt äldre och år 2050 beräknas en fjärdedel av befolkningen vara över 65 år. Detta medför ett ökat behov av tillgänglighetsanpassade bostäder som till exempel mellanboende. Samtidigt håller sig Sveriges befolkning friskare och på grund av detta minskar vårdbehovet och efterfrågan av särskilda boenden. Trygghetsboende är en typ av mellanboende. Det är till för människor över 70 år som känner sig i behov av ett tillgängligt utformat boende och kanske känner sig ensamma men som av kommunen inte anses i behov av ett särskilt boende.

The purpose of the study was to find out whether the interaction between mentally disabled individuals and pet positively affects the individual and gives a feeling of well-being to the extent that this might be implicated in the psychologically disabled people?s everyday life in some form of rehabilitation measure. The study is qualitative and builds on an ethnographic design. Data collection was performed through six observations, six interviews and reflections. Interviews were also conducted with relatives and assistants for greater opportunity for follow-up questions, and descriptions of the situation.

Cambodia, in Southeast Asia, has tropical monsoonal climate with distinct dry and rain seasons. Many people are poor and live in rural areas. Farmers mainly culture rice, and raise pigs, cattle and poultry as well. During two months, a minor field study was performed in Cambodia. The main purpose was to evaluate the impact of contributions done by projects that started in 2005 and were managed by the local organization CelAgrid.

This essay constitutes an attempt to expose, with reference to contemporary animal research, the limits of Martin Heidegger?s concept of the being of animality in Die Grundbegriffe der Metaphysik (1929/30) and to propose some possible ways to think, within the philosophical style of this particular work, the being of those animals that most distinctly transcends Heidegger?s concept. The essay seeks to address the following question: Do the results of contemporary animal research expose ways of being within animality that withdrawal from Heidegger?s concept of the being of animality in general, and if so, how should we think these new ways of animal being? The motivation to ask this question, I argue, are immanent to Heidegger?s thinking in at least three ways: 1) Because of his standpoint that philosophy cannot, in any meaningful way, create an ontological concept of animality without an orientation towards the results of the positive sciences; 2) Because of the unfinished and tentative character of Heidegger?s analysis, a character that is such that it should be seen, according to Heidegger himself, as an essential point of departure for further thinking; 3) Because of Heidegger?s view that the being of the animal are such that it involves the withdrawal of this very being from any originary access, a withdrawal that necessitates an infinite return to the question concerning the being of the animal. The essay wants to be a continuation of lines that are present in Heidegger?s open-ended thought on this theme rather than to be an external critique that approach the text, which is most often the case, as a closed point of view which we are forced to affirm or reject.

For centuries inbreeding has been used to refine traits in dogs, making desired traits more hereditary and thereby, different breeds have been invented. Breed standards have been written for each of these breeds, describing in detail the different characteristics of each breed. When humans start to choose which animal to breed from, so called artificial selection, taste is put before function and the laws of nature, the natural selection, cease to apply. During this development, pedigree dogs have gone towards more and more extreme exterior characteristics and the dogs may have inherited various, more or less, severe problems for example compromised vision, impaired ability to move and difficulties to breathe. However they can still survive and reproduce because humans provide them with the conditions to do so.

There is currently an ongoing discussion in Sweden about the need for weather shelter for farm animals being kept outdoors during the winter season. Currently, the national animal welfare legislation requires weather shelter providing the animals? with access to a dry and clean place to rest, but under certain conditions exemptions can be granted. The Swedish Board of Agriculture has put forward a hypothesis that there is a difference between judicial decisions in animal welfare cases dealing with weather shelters, as to whether the animal has shown to be suffering or not. The aim of the study was to highlight any weaknesses or difficulties when assessing animal welfare issues associated to the absence of or design of weather shelters.

Den här uppsatsen är baserad på en enkätundersökning samt intervjuer med gymnasielever angående deras tankar kring djurförsök. Jag har intervjuat studenter från två olika naturbruksgymnasier. Båda har inriktningen djurvård men det är endast en av dem som ger en specialiseringskurs inom forskningsdjur.Min frågeställning är att undersöka om elever som läser kursen i försöksdjurskunskap har en annan inställning än de elever som endast läser djursjukvård. Som resultaten visar så är de eleverna som läser specialiseringskursen mer positiva till både djurförsök och att jobba med försöksdjur. De har också en mer korrekt bild och större vetskap om hur verkligheten ser ut för försöksdjuren.

Djur påverkar människors välbefinnande och hälsa på en mängd olika sätt och använts i många andra länder som en integrerad del av klieneters vård och rehabilitering. Ökade kunskaper om de positiva hälsoeffeketerna har lett till en ökad nyfikenhet bland hälso- och sjukvården även i Sverige och användningen av djur inom vård och rehabilitering har ökat de senaste åren. Syftet med denna studie är att beskriva hur djur kan användas på ett målmedvetet sätt som en del av rehabiliteringen. Litteraturstudien bygger på både kvalitativa och kvantiativa artiklar för att skapa en helhetsbild om kunskapsområdet. Artiklarna har analyserats utifrån Graneheim och Lundman (2004) kvalitativa innehållsanalys i syfte att beskriva det mest karaktistiska i data.

In the Swedish abattoirs there are assistants that judge the slaughtered animals in regard to diseases and injuries. All diseases and injuries assign different codes. This master?s thesis is about code 42 which means injuries of different kinds like for example bruises etc. These injuries have risen during the transport from the farm to the abattoir lairage or during the stay at the lairage before slaughter.

The purpose of the study was to find out whether the interaction between mentally disabled individuals and pet positively affects the individual and gives a feeling of well-being to the extent that this might be implicated in the psychologically disabled people?s everyday life in some form of rehabilitation measure. The study is qualitative and builds on an ethnographic design. Data collection was performed through six observations, six interviews and reflections. Interviews were also conducted with relatives and assistants for greater opportunity for follow-up questions, and descriptions of the situation.

Bakgrund: Djur har under väldigt många år varit en del av människans vardag från början i form av vakt och jaktdjur. Idag används djuren mer som sällskap och familjemedlemmar. Hundar och människor har genom århundradena tillsammans utvecklat ett samspel som gör att de kan kommunicera. Många äldre personer har idag husdjur som enda sällskap när barnen flyttat ut och make/maka gått bort. När personen måste flytta till ett vårdboende kan de bli tvungna att göra sig av med sitt djur för att många vårdboende idag inte tillåter djur där.

The aim of this paper was to study incoming complaints to The County Administrative Board in Västra Götaland during 2011 and examine if it was possible to see a connection between warranted and unwarranted complaints and informer, animal species and type of inadequate. In Västra Götaland, a complaint is classified as warranted if the inspection leads to a reprimand, whether it regards what was reported or not. Data were collected during three weeks through The County Administrative Board´s record system Platina and a total of 456 complaints were studied. The parameter ?complainant? was categorized into four groups according to The County Administrative Boards own division; public with the subgroups anonymous and non-anonymous, animal health staff and others.

Animal welfare during transport has for a long time been a problem around the world. Many animals are transported in stressful environments for slaughter. Even during Roman and Antiquity times wild animals were transported from Africa to the amusement parks in Rome. The aim of our work was to compare how well Sweden and Denmark are performing their inspections of transports of cattle and pigs for slaughter. Today, overloaded transports and poor treatment is not uncommon in Europe and every year 22 million animals are transported between countries.

Vår åldrande befolkning har ett ökande behov av vårdande för att upprätthålla sitt välbefinnande. Kanske kan djur användas som en del av vårdandet för att främja boendes välbefinnande inom äldrevården. Bakgrund: Historiskt har djur oftast använts inom psykiatrin och då framförallt i vården av barn. Under 1990-talet började det bli vanligt att införa sällskapsdjur inom äldrevården och mycket forskning publicerades, som pekade på hälsofrämjande effekter av djurassisterat vårdande. Syfte: Syftet med detta examensarbete var att beskriva den inverkan djurassisterat vårdande kan ha på boendes välbefinnande inom äldrevården.

Självdestruktivt beteende hos ungdomspopulationen ett svårbehandlat problem och tre till fyra gånger så vanligt hos flickor som hos pojkar. På ett behandlingshem i Bergslagen för unga kvinnor med självdestruktivt beteende, har man påfallande goda resultat. Förutom kognitiv psykoterapi i grupp och enskilt, erbjuds de unga kvinnorna hästassisterad terapi.Denna uppsats har som syfte att fördjupa kunskapen om vad hästassisterad terapi är samt vad terapeut och patient upplever som verksamt med ridningen. Metoden är dels en begränsad litteraturstudie, dels en kvalitativ undersökning på det aktuella behandlingshemmet där föreståndare och patienter intervjuas.Studien ger vid handen att hästassisterad terapi är en form av Animal assisted Therapy (AAT) då den, som all annan AAT innebär interaktion mellan patient och ett utbildat djur tillsammans med sin skötare, med målet att underlätta patientens utveckling mot terapeutiska mål.Författaren visar på att terapeuten når mål som annars kan vara svåra att nå: Man når kroppen med dess reservoar av minnen, alliansen stärks, och det är ett effektivt sätt att arbeta med medveten närvaro. Subjektivt upplevda effekter hos patienterna är bland annat glädje, lugn, stolthet, självförtroende och framtidstro.