Den historiska utvecklingen av redovisningen kännetecknas av två olika traditioner, den anglosaxiska och den kontinentala. De har utvecklats åt olika håll eftersom de bygger på två olika civilrättsliga system. I syfte att harmonisera redovisningen i medlemsstaterna har EU utfärdat ett antal bolagsrättsliga direktiv. Det mest grundläggande av dessa, det fjärde, innehåller ett krav på att årsredovisningen skall ge en rättvisande bild av företagets ställning och resultat. Eftersom det inte finns någon definition på vad en rättvisande bild innebär har begreppet fått en varierande tolkning i de olika länderna.

SammanfattningSyftet med uppsatsen är att ge en bild av hur verksamma historielärare pratar om och arbetar med det mångkulturella uppdraget som ligger latent i all undervisning i skolan. Mångkulturalitet i det här avseendet fokuserar på hur lärare tänker kring etnisk mångfald och på hur detta avspeglas i undervisningen. För att kunna uppfylla uppsatsens syfte har historielärare som är genuint intresserade av mångfaldsfrågor intervjuats, eftersom ett genuint intresse också betyder en större medvetenhet om sin historieundervisning utifrån ett mångkulturellt perspektiv. Metoden som används är kvalitativ, eftersom detta har kunnat ge det bästa resultatet, då uppsatsen handlar om att få ta del av verksamma lärares erfarenheter, tankar och dagliga arbete. För att kunna tolka lärarnas utsagor har en modell som är en sammanställning av olika forskares resultat gällande det mångkulturella perspektivets integrering i historieundervisningen använts.

The Anglo-Saxon trust is not a new phenomenon, but existed as early as in the Middle Ages. The concept is customary among common-law countries, such as England the US,but unfamiliar to civil-law countries like Sweden. The person who creates the trust is called a settlor, the one who holds and administer the property is a trustee and the person who benefits from the settlement is called a beneficiary.In Sweden there is no legislation of how the trust ought to be assessed, but the need to understand it has probably increased with the internationalization.The Swedish Supreme Administrative Court has had a few opportunities to elucidate some of the uncertainties regarding trusts, but chose to abstain. With this The Swedish Tax Panel has very limited guidance from the court when they receive an application of an advance notice.A trust is not a legal entity nor a tax subject. This differs the trust from a foundation and they can not be placed on an equality from a Swedish tax perspective.In an advance notice, 2010-03-23 (dnr 103-09/D) om Inkomstskatt: Inkomst av tjänst ? värdepappersförmån, the Swedish Tax Panel equalizes the trust property with shares when determining how to tax the assets.

A well-planned grave with a sustainable selection of plants facilitates easy maintenance for both staff and the holder of the right of burial. It also helps reduce the negative impact on the environment.As in many other areas, the environment is high on the agenda within the cemetery administration. One of the major concerns is the impact of the choice of plants for the grave. Within the industry there is a great motivation and willingness to adapt to a sustainable work mode and this has spawned a number of project works. In autumn 2009 the partnership project, ?Environmental aspects of planning and maintaining graves?, was started in Movium (at The Swedish University of Agricultural Sciences).

Svenska rektorer har ett nationellt uppdrag att vara pedagogisk ledare och chef. Det pedagogiska ledarskapet betonas dock allt mer, som en av de viktigaste delarna i en skolledares uppdrag. Pedagogiskt ledarskap kan betyda att vara ledare för en pedagogisk verksamhet, men det kan också innebära att utöva ett ledarskap som är pedagogiskt. Pedagogiskt ledarskap kan ses i relation till skolans mål i läroplanen och det kan vara allt från rektors pedagogiska och metodiska utövanden till en medveten grundsyn som genomsyrar allt det som rektor gör. Begreppet är otydligt och svårtolkat.

Syftet med denna uppsats är att genom en diskursiv textanalys undersöka hur utbildningen Svenska: språk, kultur och litteratur för lärare 120 hp, på Högskolan i Halmstad, korresponderar med den tilltänkta undervisningen i svenska A och B på gymnasiet utifrån de utbildningsreglerande texterna. För denna studie undersöks även vad det är för kunskap som lyfts fram som eftersträvansvärd i respektive nivås utbildningsreglerande texter. Teoretisk utgångspunkt är diskursteori och metoden som används är en diskursiv brukstextanalys med komparativt inslag. Inom diskursteorin finns olika riktningar, och för denna uppsats används den anglosaxiska grenen av diskursteori och -analys. Inom denna metod finns vissa centrala begrepp. I denna studie har ekvivalenskedja, nodalpunkt, tecken, tillslutning och diskurs varit särskilt viktiga.

Betydelsen för redovisning av immateriella tillgångar har på senare tid kommit att öka. Det beror mycket på att det anglosaxiska synsättet, som kräver att finansiella rapporter skall ge en rättvisande bild, har blivit allt mer utbrett. Immateriella tillgångar kan klassificeras i olika grupper, en av dem är intellektuella tillgångar som innefattar varumärken, patent och upphovsrätter. År 2005 infördes IAS-förordningen i Sverige. Det innebar att alla koncerner skulle tillämpa IFRS/IAS i sin redovisning.

Bakgrund: Noterade bolag i Sverige skall, enligt ett EU-fördrag implementera IASB:s redovisningsrekommendationer i koncernredovisningen från och med den 1 januari 2005. Dessa rekommendationer lägger stor vikt vid verkliga värden och liknar på så sätt den anglosaxiska traditionen. Sverige har tidigare anammat den kontinentala traditionen som är präglad av försiktighet och en stor koppling mellan redovisning och beskattning. För redovisning av förvaltningsfastigheter gäller numera rekommendationen IAS 40, som innebär att bolagen har möjlighet att värdera förvaltningsfastigheter till verkligt värde istället för anskaffningsvärde. Denna rekommendation har påverkat fastighetsbolagens redovisning i stor utsträckning och en rad problem har uppstått.

Titel: En regulativ reforms vandring mellan olika kontexter:revisionskommittéer på ?resande fot?.Bakgrund: Allt fler länder väljer att implementera olika regulativa reformer inom corporate governance från andra länder, oftast från de anglosaxiska. En regulativ reform kan vara en riktlinje, en bestämmelse eller förordning. Då det har påvisats tydliga skillnader mellan olika länders corporate governance system, kan det ifrågasättas om det verkligen fungerar attöverföra regulativa reformer bara för att de har visat sig fungera bra i ettannat land.Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva och förklara vad som händer meden regulativ reform då den införs i en ny kultur och affärskontext. Som exempel på en regulativ reform har vi i vårt fall studerat införandet av revisionskommitteer i svensk kontext.Metod: För att komma fram till vad som kan hända med en implementeradregulativ reform i en ny kultur och affärskontext, har vi valt att titta närmare på implementeringen av revisionskommittéer i Sverige.Slutsats: Vi har kommit fram till att en regulativ reform som kommer från en annan kultur och affärskontext kommer att omtolkas då den överförs till en ny kontext.

Jag har gjort en jämförande studie mellan utvecklingen i Danmark och utvecklingen på Gotland under romersk järnålder. Som underlag har jag framförallt använt Lotte Hedeagers avhandling Danmarks jernalder ? Mellem stamme og stat (Hedeager 1992) och Kerstin Cassels redovisning av det arkeologiska källmaterialet från Gotland i hennes avhandling Från grav till gård ? romersk järnålder på Gotland (Cassel 1998). Syftet med studien var att undersöka om Hedeagers slutsats att det etablerades en centralmakt med territoriell kontroll, en tidig stat, i Danmark redan i övergången mellan äldre och yngre romersk järnålder, även skulle gå att dra vad gäller Gotland baserat på det gotländska källmaterialet, och i så fall om detta kunde förklara uppkomsten av stengrundsbebyggelse och fornborgar. Jag har jämfört det arkeologiska källmaterialet från Danmark och Gotland avseende gravfynd och offerfynd, bebyggelseutveckling och landskapsutnyttjande samt vapenoffer och försvarsanläggningar.

Titel: En regulativ reforms vandring mellan olika kontexter:revisionskommittéer på ?resande fot?.Bakgrund: Allt fler länder väljer att implementera olika regulativa reformer inom corporate governance från andra länder, oftast från de anglosaxiska. En regulativ reform kan vara en riktlinje, en bestämmelse eller förordning. Då det har påvisats tydliga skillnader mellan olika länders corporate governance system, kan det ifrågasättas om det verkligen fungerar attöverföra regulativa reformer bara för att de har visat sig fungera bra i ettannat land.Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva och förklara vad som händer meden regulativ reform då den införs i en ny kultur och affärskontext. Som exempel på en regulativ reform har vi i vårt fall studerat införandet av revisionskommitteer i svensk kontext.Metod: För att komma fram till vad som kan hända med en implementeradregulativ reform i en ny kultur och affärskontext, har vi valt att titta närmare på implementeringen av revisionskommittéer i Sverige.Slutsats: Vi har kommit fram till att en regulativ reform som kommer från en annan kultur och affärskontext kommer att omtolkas då den överförs till en ny kontext.

Avskrivning av goodwill är en kontroversiell redovisningsfråga som har utmanat normgivarna under en längre tid. I och med redovisningens utveckling har synen på goodwill förändrats. Spridningen av det anglosaxiska synsättet och den internationella harmoniseringen har medfört att redovisning av goodwill numera redovisas på ett enhetligt sätt i alla europeiska börsbolag. Ett stort steg i redovisningsharmoniseringen togs när de två normgivande organen FASB och IASB kom överens om ett samarbete 2002, vilket har lett till att IASB har publicerat nya standarder som skall tillämpas av europeiska börsnoterade bolag. En av dessa standarder är IFRS 3 som behandlar redovisning av goodwill.

BakgrundFrån och med den 1:a januari 2005 ska alla börsnoterade bolag inom EU tillämpa IFRS. I de flesta länder råder valfrihet för onoterade bolag att tillämpa IFRS eller nationella redovisningsstandards. Det har dock visat sig att SMEs främst väljer att tillämpa de nationella reglerna, då IFRS anses för omfattande och kostsamma att tillämpa. Mot denna bakgrund tog IASB initiativet till ett förslag om ett införande av internationella enhetliga redovisningsstandards för små- och medelstora företag.SyfteDenna uppsats avser att undersöka hur redovisningsstandards som idéer sprids, vilka bärarna av idéerna är samt hur idéerna blir starka och uppnår legitimitet. Vidare avses att utreda vilka institutionella faktorer som kan förklara inställningen till införandet av internationella enhetliga redovisningsstandards för SMEs i olika länder.AvgränsningarUppsatsen avgränsas till att omfatta länder som tillhör den anglosaxiska och kontinentaleuropeiska redovisningstraditionen samt ingår i EU eller EEA.MetodSyftet besvaras genom att analysera hur IASB gått tillväga avseende SME-projektet samt genom att tolka de yttranden som inkommit till IASB avseende diskussionsunderlaget ?Preliminary Views on Accounting Standards for Small and Medium-sized Entities?.ResultatRedovisningsidéer sprids genom idébärare samt genom tolkningsprocessen där de även blir starka och vinner legitimitet.

Styrelseledamot och VD har som uppgift att tillgodose bolagets och dess aktieägares intressen och dessa organ är därmed bundna av en viss lojalitetsplikt gentemot bolaget. Grunden till bestämmelser angående lojalitetsplikten är att förhindra att bolagsledningen handlar i egenintresse, men att bolagsledningen skall vara lojala mot bolaget de representerar följer i Sverige mer av allmänna sysslomannaprinciper än av bolagsrättsliga regler. Aktiebolagslagen ger nämligen uttryck för denna plikt endast i ett fåtal regler: jävsbestämmelserna och generalklausulen. Lojalitetsplikten är dock mer omfattande än så och det kan uppstå situationer där styrelseledamot eller VD får möjlighet att agera i eget intresse på bolagets bekostnad utan att bolaget är part i rättshandlingen. Dessa situationer berörs varken av jävsreglerna, generalklausulen, eller ABL i övrigt.

Bakgrund och problemformulering: Det svenska regelverket inom redovisningsområdet genomgår stora förändringar, inte minst till följd av det europeiska redovisningssamarbetet inom EU. En av dessa förändringar är införandet i svensk rätt av kravet på att årsredovisningen skall ge en rättvisande bild till följd av ett EG-direktiv. Uppsatsens forsknngsfråga är: hur de olika redovisningstraditionerna påverkat redovisningsutvecklingen i Sverige samt hur konflikter i de grundläggande synsätt på redovisningen har hanterats. Exempelvis vilken intressents intressen skall få styra gällande värderingsfrågor och utformningen av redovisningsinformationen. Syfte: Uppsatsens syfte är att utreda och analysera vilka funktioner som rättvisande bild fyller i Sverige, speciellt override-regeln.