Denna uppsats syftar till att undersöka strömningarna i diskursen kring hur den svenska staten bör organisera sitt anti-diskrimineringsarbete. Teoretiska utgångspunkter och använda teorier är makt, diskriminering, grupp, diskursteori, intersektionalitet och författarnas eget begrepp för att benämna motståndarna till intersektionalitet; särsektionalitet. Metoden bygger på den anglosaxiska diskursteorin genom en identifikation av tre teman byggda på teorierna. Uppsatsen tar avstamp i SOU 2006:22 En sammanhållen diskrimineringslagstiftning Slutbetänkande av Diskrimineringskommittén och låter sju huvudaktörer komma till tals. Genom dessa aktörer identifieras två huvuddiskurser; en delvis intersektionell diskurs som är för en sammanslagning och en särsektionell diskurs som är mot en sammanslagning.

This paper deals with prehistoric charred organic material, interpreted as bread, found in graves and in the underlying settlement at Kalvshälla, Järfälla parish in Uppland. The aim was to categorize the organic material morphologically and with the help of Fourier transformed Infrared spectroscopy (FT-IR) to see whether it was bread or not. Material from 13 graves (dated to Late Roman Iron Age until Viking Age) and 3 finds from the settlement have been analysed. Differences were noted both in shape, porosity and structure. Some of the material has been interpreted as cereal based foodstuff instead of bread due to morphological discrepancies.

Joakim Schyman, 2009. Den gotländska vikingatida bebyggelsens rumsliga placering ilandskapet - En empirisk detaljstudie av Hemse socken (The spacial distribution of the VikingAge settlements on Gotland ? An emperical study of remains from Hemse Parish.)This essay investigates whether a relation between Viking age graves and Viking agesettlements in Hemse parish can be found. This was done by using database information onViking age findings, such as silver hoards, phosphate levels and location of graves in Hemseparish. Literature and maps were also used.

ABSTRACTTitel: Teorin som omgärdar den fula kriminologin - Cultural criminology, en introduktion.Författare: Johanna SundquistNyckelord: Cultural criminology, world risk society, risksamhälle. Dagens medialandskap är grundad i det skriftbaserade samhället och har därför stora möjligheter till samhällskritik. Vi som mediakonsumenter har också idag större möjlighet att kritisera media men också att kritisera via media än tidigare. Dagens samhälle genomsyras också av en mediekonsumtion av aldrig tidigare sedda mått (Christie, 2004:69). Vi pumpas med information i TV, i radio, på Internet - via bloggar, twittrar, communities och forum. Aldrig förr har heller kriminalitet getts sådan uppmärksamhet i media (Jewkes, 2004:141).

För att finansiell rapportering ska ge läsaren en så klar bild som möjligt krävs en viss grad av harmonisering och upprättande av redovisningsstandards. Risken blir annars att redovisningen inte blir jämförbar och transparent. I december 2001 kom Redovisningsrådets Akutgrupp med ett uttalande som sa att koncernbidraget ska redovisas efter ekonomisk innebörd istället för, som tidigare, en bokslutsdisposition i resultaträkningen. Det problem som då uppstod var hur de företag som följde, och följer, Bokföringsnämnden skulle göra. Därför har Bokföringsnämnden under 2006 och 2007 skickat ut remisser med förslag på hur koncernbidraget i framtiden ska redovisas.

Målet med detta arbete är att undersöka på vilken typ av föremål som de förstarunorna ristades, i vilken arkeologisk kontext som de har hittats, varruninskriptionen suttit på föremålen. Jag hade också som målsättning att tareda på vilka tolkningar som gjorts till dessa och vilka behov som kan ha legat bakom skapandet och användandet av runorna, varför det skedde just vid den tidpunkten och vilka personer som kan ha ägt runmärkta ting. Periodmässigt begränsade jag arbetet till ungefär de första fyra hundra åren av vår tideräkning med inriktning på romersk järnålder och inom Skandinavien. Information och intryck om aktuella fynd skaffade jag genom publicerad litteratur, några få Internetsidor och besök på Lunds historiska museum och Nationalmuseum i Köpenhamn. Eftersom runstenar är svåra att datera valde jag att inte alls ta med några sådana.

För att finansiell rapportering ska ge läsaren en så klar bild som möjligt krävs en viss grad av harmonisering och upprättande av redovisningsstandards. Risken blir annars att redovisningen inte blir jämförbar och transparent. I december 2001 kom Redovisningsrådets Akutgrupp med ett uttalande som sa att koncernbidraget ska redovisas efter ekonomisk innebörd istället för, som tidigare, en bokslutsdisposition i resultaträkningen. Det problem som då uppstod var hur de företag som följde, och följer, Bokföringsnämnden skulle göra. Därför har Bokföringsnämnden under 2006 och 2007 skickat ut remisser med förslag på hur koncernbidraget i framtiden ska redovisas.

Ship formed monuments from the Late Bronze Age on the island of O?land, southeast Sweden, have never been thoroughly dealt with in previous research, despite the fact that the region is suggested to have had a key-role in maritime trade networks. This thesis aims to address the ship formed monuments on O?land in relationship to the monuments in northern Sma?land and the island of Gotland. My goal is to discuss how the ship symbolism was practised during the Late Bronze Age in Scandinavia from a new perspective.

Risk, som kan definieras som möjligheten att något oönskat ska hända, är idag ett omdiskuterat ämne. Det har blivit allt viktigare att företag kommunicerar information om sina risker och hur de hanteras. Det har visat sig att banker är mycket utsatta för risk och att banksektorn är instabil. De finansiella risker som banker ofta är utsatta för är kreditrisk, marknadsrisk, likviditetsrisk och operativ risk. På senare tid, och framförallt till följd av den senaste finanskrisen, har det tillkommit flertalet standarder som reglerar för en mer detaljerad riskupplysning.

In this study bone material from six stone ship settings and a total of seven deposits of bones from two sites on the island of Gotland have been analyzed. Four ship settings from the burial site at Gålrum in Alskog parish and two from Tängelgårda in Lärbro parish. The ships contained both cremated remains and inhumations.  Human remains were identified in five of the analyzed ship settings and a minimum of six individuals was identified in total.  Animals were found in three of the ship settings, where one of them contained only the burned remains of a dog. Two of the ships contained inhumations, one in Gålrum and one in Tängelgårda.

By examine cremated remains from graves dated to late Iron Age I wanted to find out what sorts of animals were placed in the graves. But also to see if the animal sacrifices had any connection to the Old Norse religion. The osteological material that were analysed were from both cremated humans and animals and had been dated to Viking Age. The material is from burial ground 59 at Laxare, Boge parish on Gotland. In addition to the human remains, the material contains bones from horse, cattle, sheep/goat, pig, dog, cat, bear, birds and fish.

Detta arbete har, med hjälp av personliga intervjuer, jämfört skötsel av gravplatser på tvåreferenskyrkogårdsförvaltningar. Texten beskriver dessutom huruvida innehavande av ett miljödiplom minskar den negativa miljöpåverkan när den tar upp olika skötselinsatser och skötselmetoder av gravar. För att få en bättre förståelse för vilka skötselinsatser, skötselmetoder och vilka regler som då är aktuella vid gravskötsel gjordes en litteraturstudie. Litteraturstudien avser att beskriva viktiga bestämmelser och avtal, samt att redogöra förbegrepp, gravtyper och gravutformningar som kan påträffas på våra begravningsplatser. Tillsammans klarlägger intervjuerna och litteraturstudien vad en miljödiplomerad kyrkogård är och vilka miljöledningssystem som finns tillgängliga för att kyrkogårdsförvaltningar skallkunna erhålla miljödiplom.

Idag packas den resterande fyllningen i ledningsgravar ofta med en maskinmonterad vibroplatta. I anläggnings AMA är det angivet olika packningsredskap och hur tjockt lager man måste lägga över en ledning innan man börjar packa för att ledningen inte ska gå sönder eller deformeras. Det står även hur tjocka lager man kan packa med respektive packningsredskap. Den maskinmonterade vibroplattan finns dock inte med som packningsredskap i anläggnings AMA. Målet med denna rapport är dels att undersöka hur olika lagertjocklekar påverkar deformationen hos rör och dels att undersök fyllningens fasthetI den teoretiska delen i rapporten ges en allmän kunskap om bl.a.

Problemet med låga fertilitetsnivåer har uppmärksammats och aktualiserats av både EU och FN. Denna uppsats har diskuterat fertilitetsnedgångar från ett regeringsperspektiv med hjälp av kvantitativ data rörande regeringars åsikter som fertilitet. Vi har försökt att inte bara kartlägga hur det ser ut utan också ta ytterligare ett steg i att förklara varför det ser ut som det gör. Detta har vi gjort genom att diskutera kring ett ideologiskt-, ett effektivitets- och ett EU-perspektiv.Resultaten har visat på att vi kan se en fortsatt stark regimtillhörighet i framförallt den nordiska, anglosaxiska, sydeuropeiska och öst- och centraleuropeiska regimen där rådande omsorgsmodeller har visat sig ha en fortsatt stark ställning. Den kontinentala regimen tycks röra sig mot en individuell modell och har därför luckrat upp vissa element inom familjepolitiken som tidigare varit starkt knutna till den manliga enförsörjarmodellen.Vi har också sett att effektivitet har en mer indirekt effekt då det troligen är genom EU: s rekommendationer och direktiv som barnomsorg och föräldraledighet har fått en sådan som genomslagkraft.37Avslutningsvis har vi konstaterat att alla våra tre utgångspunkter kan förklara synen på fertilitet och framförallt synen på införandet av olika policys olika väl vid olika skeden i åtgärdskedjan.

Den historiska utvecklingen av redovisningen kännetecknas av två olika traditioner, den anglosaxiska och den kontinentala. De har utvecklats åt olika håll eftersom de bygger på två olika civilrättsliga system. I syfte att harmonisera redovisningen i medlemsstaterna har EU utfärdat ett antal bolagsrättsliga direktiv. Det mest grundläggande av dessa, det fjärde, innehåller ett krav på att årsredovisningen skall ge en rättvisande bild av företagets ställning och resultat. Eftersom det inte finns någon definition på vad en rättvisande bild innebär har begreppet fått en varierande tolkning i de olika länderna.