Uppsatsens syfte var att undersöka vilka och mängden av Anglicismer som förekommer i kommunikation på svenska mellan svenskar på ett stort svenskt tekniskt företag med ett internationellt verksamhetsfält. Företaget har engelska som koncernspråk i tal och skrift, men på kontoret talar svenskar svenska sinsemellan..

I denna uppsats undersöks språk och stil i tolv kolumner i gratistidningen Metro. Min hypotes är att språket och stilen i kolumnerna är vardagligt, talspråksnära, inte så strikt och subjektivt. I uppsatsen undersöker jag därför LIX, syntaktisk nivå i form av meningslängd, sats- och meningsbyggnad, lexikal nivå i form av ordens längd, bruklighet, form, stilvalörer samt förekomsten av Anglicismer, textnivån i form av konjunktionella adverb och slutligen retoriska grepp i form av lyssnaraktivering.Resultatet visar att kolumnen som texttyp ligger nära skönlitteraturens språk och stil, men också har gemensamma drag med tidningsspråket. Men det förekommer en del variationer eftersom kolumnerna är skrivna av skribenter med olika bakgrund. Kolumnerna kan knappast sägas vara talspråkliga och språket är till skillnad mot min hypotes tämligen strikt.

Platsannonser är en viktig del av organisationers rekryteringsprocess, då människor kan finna en tjänst intressantare än en annan enbart beroende på platsannonsernas utformning. Potentiella sökande till annonserade tjänster söker hellre vissa tjänster för att annonserna som beskriver dem ökar läsarens positiva affekt. De vanligaste formuleringarna i svenska platsannonser för rekryterartjänster är Anglicismer och positivt laddade adjekltiv, och syftet med denna studie var att undersöka hur dessa formuleringars förekomst i platsannonser för rekryterartjänster påverkar läsarens affekt, samt intention att söka tjänsten. Undersökningsdeltagarna var 118 PAO-studenter. Fyra enkäter användes, varje enkät innehöll en av fyra platsannonser som beskrev samma tjänst men med olika ordval, samt frågor om affekt och intention att söka.

Vardagsspråk och sociala värderingar ligger till grund för det språk som används i reklamtexter. Trots att reklamspråket har utmärkande egenskaper som är globala i flera avseenden så finns det också kulturella och lingvistiska skillnader vilka försvårar standardiseringen av reklamtexter.I den här uppsatsen undersöks engelska och svenska reklamtexter för kosmetika-produkter i syfte att belysa lexikala och pragmatiska skillnader mellan några engelska reklamtexter för kosmetikaprodukter och deras svenska motsvarighet. Dessutom jämförs de svenska översättningarna med svenskproducerade reklamtexter för kosmetikaprodukter för att se om det föreligger några skillnader på lexikalisk, pragmatisk och språkfunktionell nivå. Eftersom reklamtexternas syfte är att väcka läsarens intresse och locka till sig köpare, kan en reklamtext behöva anpassas till målspråkskulturen i fråga om ordval, pragmatik, och språkfunktion.Den här studien visar att det förekommer två olika sorters reklamspråk i reklam-annonser i det svenska samhället: svenskproducerade reklamannonser enligt svenskt mönster och översatta reklamannonser som är påverkade av de aktuella engelska källtexterna. Anledningar som att det inte är tillräckligt lönsamt att översätta slogans, att reklamsvenskan verkar vara både ideationell och interpersonell i sin funktion och att många engelska ord används inom reklambranschen som en form av terminologi bidrar troligtvis till att båda texttyperna fungerar i Sverige..