Bakgrund: På senare tid har arbete fått en stor betydelse för individer och är mer än enbart ett försörjningsmedel. Arbetsterapeuten har en central roll för rehabilitering inom psykiatrin eftersom aktivitetsförmåga är avgörande för att en individ ska klara av ett arbete. Arbetsinriktad rehabilitering utgår ifrån olika modeller med mål att främja individens funktioner som krävs för att arbeta. Det har gjorts få studier som beskrivit individers upplevelser av arbetsinriktad rehabilitering.Syfte: Syftet med studien var att beskriva betydelsen av den arbetsinriktade rehabiliteringen för individer med psykiska funktionshinder utifrån deltagares upplevelser och uppfattningar.Metod: En deskriptiv systematisk litteraturstudie genomfördes med sökning i olika databaser och manuell sökning till ett underlag på 10 vetenskapliga artiklar.Resultat: Resultatet presenteras under 11 olika teman av betydelser som deltagarna beskrev: Avlönat arbete, Delaktighet, Hjälpsam arbetsroll, Samhörighet, Normalisering, Personlig utveckling, Nya rutiner, Aktivitet, Hälsa, Betydelsen av stöd, Arbetshinder.Slutsats: Mestadels positiva betydelser av arbetsinriktad rehabilitering kunde ses i resultatet. Betydelse av delaktighet, ökad livskvalité, personlig utveckling och arbetets potential att skapa en strukturerad vardag lyftes fram i resultatet.

Syfte:Syftet var att undersöka hur sjuksköterskor på fyra vårdavdelningar (två ortopediska avdelningar och två kirurgiska avdelningar) upplever preoperativt omvårdnadsarbete och jämföra sjuksköterskornas upplevelser från de två olika verksamhetsområdena med varandra.Metod:Detta är en jämförande, deskriptiv enkätstudie av kvantitativ design. Enkäten innehöll slutna frågor rörande preoperativa förberedelser, faste- och duschrutiner, preoperativ medicinering och antibiotika samt medicinteknisk utrustning, kirurgmarkering och laboratoriesvar. Därtill innehöll enkäten bakgrundsfrågor samt öppna frågor. 69 sjuksköterskor mottog enkäten. Dataanalys genomfördes med icke-parametrisk statistikmetod.Resultat:De ortopediska sjuksköterskorna uttryckte att organisationen kring de preoperativa förberedelserna fungerade sämre i jämförelse med de kirurgiska sjuksköterskorna.

Syfte:Syftet var att undersöka hur sjuksköterskor på fyra vårdavdelningar (två ortopediska avdelningar och två kirurgiska avdelningar) upplever preoperativt omvårdnadsarbete och jämföra sjuksköterskornas upplevelser från de två olika verksamhetsområdena med varandra.Metod:Detta är en jämförande, deskriptiv enkätstudie av kvantitativ design. Enkäten innehöll slutna frågor rörande preoperativa förberedelser, faste- och duschrutiner, preoperativ medicinering och antibiotika samt medicinteknisk utrustning, kirurgmarkering och laboratoriesvar. Därtill innehöll enkäten bakgrundsfrågor samt öppna frågor. 69 sjuksköterskor mottog enkäten. Dataanalys genomfördes med icke-parametrisk statistikmetod.Resultat:De ortopediska sjuksköterskorna uttryckte att organisationen kring de preoperativa förberedelserna fungerade sämre i jämförelse med de kirurgiska sjuksköterskorna.

Inom Anestesiverksamheten ställs det höga krav på att arbetsmiljön skall vara av god kvalitet, patientsäker och att behoven av verksamhet samt medarbetarna skall vara tillgodosedda. Utformningen av operationssalen ska ha minimal påverkan på säkerheten som för välbefinnandet av de som vårdas i operationssalen och för de som arbetar där. Den tidigare forskningen har påvisat att arbetsklimatet har stor inverkan på hur Anestesisjuksköterskan upplever sin arbetsmiljö dels ur positiva perspektiv som arbetstillfredsställelse, arbetsglädje och dels ur negativa perspektiv som till exempel att det är relaterat till stress, utbrändhet samt att det finns en patientsäkerhetsrisk relaterade till pressade arbetsscheman och arbetsklimatet. Denna studie handlar om att utifrån ett helhetsperspektiv beskriva hur arbetsmiljön ser ut för Anestesisjuksköterskor. Studiens syfte är att beskriva Anestesisjuksköterskans arbetsmiljö.

Bakgrund: Under det perioperativa vårdförloppet föreligger många riskfaktorer för patienten att utveckla oavsiktlig hypotermi. Detta kan leda till flertalet operativa och postoperativa komplikationer vilket kan skapa obehag och lidande för patienten, förlänga vårdtider och generera ökade kostnader för samhället. Den perioperativa specialistsjuksköterskans omvårdnadsansvar innefattar ett flertal värmebevarande omvårdnadsåtgärder för att förebygga och behandla hypotermi hos patienten.Syfte: Syftet med studien var att beskriva Anestesi-, operations- och intensivvårdssjuksköterskors värmebevarande omvårdnadsåtgärder i det perioperativa vårdförloppet.Metod: En studie med deskriptiv analys utfördes. Data samlades in genom en strukturerad intervjuguide. Sammanlagt deltog 36 specialistsjuksköterskor i studien.Resultat: Specialistsjuksköterskornas värmebevarande omvårdnadsåtgärder bestod utav både passiva och aktiva åtgärder varav tre var utmärkande; att använda luftvärmetäcke, att ge varma infusions- och spolvätskor samt att undvika onödig exponering av patienten.

Oavsiktlig hypotermi är ett ämne som hamnat i skymundan i den hektiska intraoperativa fasen för Anestesisjuksköterskan. Patientens nedkylning påbörjas redan vid de preoperativa förberedelserna. En salstemperatur under 22?C är den vanligaste orsaken till hypotermi hos patienterna och deras kroppstemperatur bör inte understiga 36,5?C. Förebyggande åtgärder som att använda värmefiltar, salstemperatur på 22?C-23?C, varma infusioner i blodvärmare, inte exponera mer hud än nödvändigt samt postoperativt använda sig av värmetak.

INTRODUKTIONEn av de mest vanligt förekommande vårdåtgärder som utförs på mekaniskt ventilerade patienterär endotrakeal sugning. För att undvika syrgasbrist i samband med detta, är det vanligt att någraminuter innan sugning öka syrgashalten, preoxygenering. Höga syrgaskoncentrationer kan varaskadligt och bland annat orsaka atelektaser, vilka försämrar gasutbytet i lungan. En fysiologiskreaktion på atelektasbildning är att strypa åt blodförsörjningen till den aktuella lungvävnadenmed förhöjt blodtryck i lungan som följd. Syftet med studien var att undersöka om preoxygeneringsamt lungrekrytering med varierade syrgaskoncentrationer påverkar hemodynamik, lungmekanikoch lungvolymer.METODSex grisar, under Anestesi med mekanisk kontrollerad ventilation, preoxygenerades med 100 %eller 60 % O2 under 5 minuter.

Syfte:Syftet var att undersöka hur sjuksköterskor på fyra vårdavdelningar (två ortopediska avdelningar och två kirurgiska avdelningar) upplever preoperativt omvårdnadsarbete och jämföra sjuksköterskornas upplevelser från de två olika verksamhetsområdena med varandra.Metod:Detta är en jämförande, deskriptiv enkätstudie av kvantitativ design. Enkäten innehöll slutna frågor rörande preoperativa förberedelser, faste- och duschrutiner, preoperativ medicinering och antibiotika samt medicinteknisk utrustning, kirurgmarkering och laboratoriesvar. Därtill innehöll enkäten bakgrundsfrågor samt öppna frågor. 69 sjuksköterskor mottog enkäten. Dataanalys genomfördes med icke-parametrisk statistikmetod.Resultat:De ortopediska sjuksköterskorna uttryckte att organisationen kring de preoperativa förberedelserna fungerade sämre i jämförelse med de kirurgiska sjuksköterskorna.

Innan Anestesisjuksköterskan intuberar en patient i samband med operation verifieras den preoperativa bedömning, som ofta utförs av Anestesiläkare. När endotrackealtuben inte placerats på rätt plats i trackea efter två till tre intubationsförsök med bästa möjliga förutsättningar, beskrivs den som svår. Anestesisjuksköterskan bör vara tydlig, respektfull och konkret i sin kommunikation, då detta främjar relationer och samarbete med kollegor i dessa situationer. Det är även viktigt att vara professionell och ta sitt personliga, etiska ansvar för att bevara sin kompetens inom Anestesi. Anestesisjuksköterskan kan uppleva den svåra intubationen på olika sätt och syftet med denna studie var att belysa Anestesisjuksköterskans erfarenheter vid svår intubation.

Vården ska fortlöpande utvecklas, utvärderas och kvalitetssäkras enligt lagar ochförordningar. Nyligen infördes i lag ett ökat patientinflytande. Patientens delaktighet ivården ses som ett medel för att öka patienttillfredställelsen och därmed vårdkvaliteten.Viktiga områden i upplevelsen av god vårdkvalitet är en god vårdrelation med ett gottbemötande, kommunikation, information och delaktighet. Anestesikliniken SÄS, Borås,önskade utvärdera vården på centraloperation utifrån ovanstående områden. Syftet varatt undersöka vårdkvalitet ur patientens perspektiv samt identifiera eventuella områden ibehov av kvalitetsförbättring.

Bakgrund: Hypotermi under kirurgiska ingrepp kan leda till allvarliga komplikationer som bland annat f?rl?ngd l?kemedelseffekt, koagulationsrubbningar, cirkulationsp?verkan och en ?kad infektionsrisk. En viktig del av Anestesisjuksk?terskans arbetsuppgifter ?r att ?vervaka och reglera patientens temperatur. Trots detta ?r det en utmaning att h?lla kroppstemperatur inom normalintervallet under generell Anestesi, eftersom kroppstemperaturen sjunker under operation.

Postoperativt illamående och kräkningar, PONV, drabbar 30-35 % av alla vuxna patienter som genomgåren operation under generell Anestesi. Konsekvenser som PONV kan leda till är bland annatelektrolytrubbningar, förlängd vårdtid, allmän fördröjning av rehabilitering efter operation samtsårrupturer. Läkemedel mot PONV har studerats grundligt, dock uppnår endast 30 % av patienternatillfredsställande effekt samtidigt som flertalet biverkningar besvärar patienterna. Sjuksköterskan har enviktig uppgift i att motverka komplikationer som uppkommer vid vård och behandling och en kritisk frågavar om den komplementära metoden akupressur är en lämplig metod att använda i detta avseende dåläkemedelsbehandling inte räcker till. Syftet med uppsatsen var således att beskriva och värderabevisvärdet av effekterna vid akupressur mot PONV för att kunna bidra med evidensbaserad omvårdnad.Metoden som användes var, att bidra till evidensbaserad omvårdnad med grund i analys av kvantitativforskning, och 12 kvantitativa studier som ansågs bidra med evidens analyserades i resultatet.

SAMMANFATTNINGBarns preoperativa oro kan leda till saker så som negativa beteenden, minskat samarbete vid induktion samt längre postoperativ återhämtning.SyfteAtt studera effekter av omvårdnadsåtgärder som används för att minska preoperativ oro hos barn.MetodLitteraturöversikt med artiklar sökta i databaserna Pubmed/Medline och Cinahl. De 20 studierna till översikten är publicerade mellan 1998-2012 och är RCT. Studierna är kvalitetsgranskade med hjälp av en mall från SBU.ResultatDet finns flera omvårdnadsåtgärder som kan vara till hjälp för att minska barns preoperativa oro och negativa beteenden samt förbättra deras förmåga till att samarbeta i samband med en operation. Dessa inkluderar preoperativa åtgärder, lekterapi, olika typer av distraktioner samt ändrad miljö på operationsavdelningen. Miljön ändrades till mer barnanpassade utrymmen samt minskat stimuli på operationssal.

Bakgrund: Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) är den fjärde vanligaste dödsorsaken i världen och beräknas öka i omfattning. Det är en irreversibel sjukdom som förvärras med tiden och som innebär att lungorna får svårare att ta upp syre. Rökning är den främsta orsaken att drabbas av KOL, vilket gör rökstopp till den viktigaste åtgärden för att begränsa sjukdomens förlopp. Trots det fortsätter många att röka efter att de har fått sin diagnos. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa patienters erfarenheter av att röka vid KOL.

Postoperative Nausea and Vomiting (PONV) är en vanlig komplikation efter neurokirurgiska operationer. Långa operationer, Anestesiläkemedel, analgetika och vilken typ av kraniotomi (operativ öppning av skallen) som görs, är bidragande faktorer till illamåendet och kräkningarna. I denna kvantitativa litteraturstudie har åtta vetenskapliga artiklar granskats, utifrån frågeställningen: hur kan postoperativt illamående och kräkning behandlas och lindras, och vilka patientgrupper kan förväntas lida mer av det, relaterat till kimgin och Anestesi. Syftet med studien var att belysa medicinska orsaker till samt farmakologiskt palliativ och förebyggande behandling vid postoperativt illamående och kräkning hos patienter som genomgått neurokirurgiska ingrepp. Vidare var syftet att relatera resultatet till ett vårdvetenskapligt perspektiv på sjuksköterskans omvårdnads funktion.