SyfteFöreliggande studie kan ses som ett bidrag till förstÄelsen av elevhÀlsoteamsmötet som en social praktik, dÀr olika professioner regelbundet möts för att samarbeta kring elever i behov av sÀrskilt stöd. Det övergripande syftet var att, ur ett sociokulturellt perspektiv, undersöka och förstÄ hur ett elevhÀlsoteam anvÀnder kommunikation och samspel som redskap i sitt uppdrag och arbete med elever i behov av sÀrskilt stöd. Syftet preciserades med följande frÄgestÀllningar:1. Hur uttrycks tankar om elevhÀlsans uppdrag?2. Vad kan vi uppfatta nÀr det gÀller verbal aspekt av samspel i elevhÀlsoteamet? 3. Vad kan vi uppfatta nÀr det gÀller handlingsaspekt av samspel i elevhÀlsoteamet?4. Vad kan vi uppfatta nÀr det gÀller relationell aspekt av samspel i elevhÀlsoteamet?TeoriStudien utgick frÄn ett sociokulturellt perspektiv, dÀr begrepp som kommunikation och samspel Àr centrala. I ett sociokulturellt perspektiv betraktas verkligheten/vÀrlden som bestÄende av sociala praktiker eller diskurser.

Syftet med studien Ă€r att studera hur förskollĂ€rare och barn anvĂ€nder sig av surfplattan i förskolans verksamhet. För att undersöka detta genomfördes observationer i form av videoinspelningar pĂ„ tre olika förskolor. UtifrĂ„n observationerna söktes Ă€ven svar pĂ„ följande forskningsfrĂ„gor: vilken roll har förskollĂ€rare i anvĂ€ndningen av surfplattan med barnen, vilket samspel sker vid surfplattan och hur anvĂ€nds surfplattan i verksamheten? Även intervjuer genomfördes med tre förskollĂ€rare, en pĂ„ varje förskola, för att besvara forskningsfrĂ„gan om hur förskollĂ€rare ser pĂ„ surfplattans anvĂ€ndning i förskolan. Den teoretiska utgĂ„ngspunkten i studien Ă€r ett sociokulturellt perspektiv, dĂ€r begrepp som artefakt, interaktion och den nĂ€rmaste utvecklingszonen berörs.Resultatet visar att surfplattan framförallt anvĂ€nds i den planerade verksamheten med fokus pĂ„ barnens lĂ€rande.

Syftet med denna studie ?r att med en intervjustudie unders?ka hur f?rskoll?rare resonerar att de arbetar med dialogisk l?sning och boksamtal som pedagogiska verktyg och hur f?rskoll?rare anser det p?verkar barns spr?kutveckling samt hur de inkluderar flerspr?kiga barn i h?gl?snings-situationerna. Studien utg?r ifr?n ett sociokulturellt perspektiv samt f?ljande fr?gest?llningar: 1) Hur resonerar f?rskoll?rare att de arbetar med dialogisk l?sning och boksamtal som pedagogiska verktyg f?r spr?kutvecklingen hos barn?, 2) Hur beskriver f?rskoll?rare att de planerar f?r h?gl?sning som en spr?kutvecklande aktivitet? samt 3) Hur resonerar f?rskoll?rare kring att inkludera flerspr?kiga barn under h?gl?sningen? Enligt Brodin och Renblad (2019) och Alatalo och Westlund (2021) s? anv?nds inte l?sningen som ett undervisningstillf?lle f?r att ge m?jlighet f?r barnen att utveckla sina spr?kkunskaper. Eftersom att f?rskolan har en viktig roll i barns spr?kutveckling menar vi att v?r studie ger en viktig inblick i hur f?rskoll?rare resonerar kring hur spr?kutvecklingen f?r barn i f?rskoleverksamheten kan se ut.

Att anvÀnda sig av rörelse i undervisningen för att förstÀrka inlÀrning Àr en beprövad didaktisk metod speciellt med barn i förskoleÄldern. Syftet med uppsatsen Àr att belysa rörelsens omfattning och betydelse för inlÀrning av matematik upp till skolÄr tre.Genom litteraturstudier har vi sökt fakta kring inlÀrningsteorier, matematiska begrepp och dess koppling till rörelse. Vi har Àven fokuserat pÄ rörelse i lek samt rörelsens positiva inverkan pÄ utvecklingen. Via enkÀter har vi fÄtt fram hur ofta, samt i vilken form, pedagoger anvÀnder sig av rörelsemoment för att förstÀrka matematisk inlÀrning, samt vilka matematiska begrepp som medvetet har anvÀnts vid rörelsepassen i matematikundervisningen.Resultatet visade att mÄnga pedagoger medvetet anvÀnder sig av rörelse i sin undervisning, frÀmst i de lÀgre skolÄren. De har Àven en god insikt om rörelsens betydelse för inlÀrning och socialt vÀlbefinnande..

Syftet med detta examensarbete Àr att tillverka ett matematikspel avsett för matematikavsnittet funktioner och grafer, testa samt utvÀrdera detta. Spelet fungerar som ett memory. Elever ur Ärskurs ett pÄ gymnasiet observerades dÄ de fick testspela spelet och löpande anteckningar fördes. Eleverna fick Àven besvara en elevenkÀt. Tre huvudkategorier av elevkommunikation under spelandet kunde urskiljas.

Syftet med denna studie Àr att studera elevers svÄrigheter i hanterandet av matematikuppgifter gÀllande omkrets och area samt att undersöka hur elevers kunskaper motsvarar kursplanens uppnÄende- och strÀvansmÄl. Kvalitativt inriktade intervjuer har anvÀnts som undersökningsmetod, dÄ studiens huvudsakliga syfte har varit att pÄ djupet undersöka och ge exempel pÄ elevers förstÄelse. Elevsvaren har analyserats utifrÄn hur representationsformer, begreppsuttryck och innehÄll anvÀnds gÀllande omkrets, area och kursplanens mÄl. Eleverna visar svÄrigheter gÀllande omkrets- och areamÀtning och areakonservering, vilket utgör uppnÄendemÄl inom mÄlet att kunna undersöka matematiska problem och uttrycka sig muntligt med hjÀlp av grundlÀggande matematiska begrepp. Elevernas förstÄelse ökar nÀr de fÄr visa och förklara sin förstÄelse muntligt och med hjÀlp av bilder..

Jag har i det hÀr arbetet inriktat mig pÄ att fördjupa mina kunskaper i metodik inom trÀ- och metallslöjden genom att studera sociokulturella aspekter pÄ lÀrande. Min uppsats Àr genomförd som litteraturstudie med en kompletterande enkÀt undersökning. Syftet med detta examensarbete Àr studera hur tankar om sociokulturellt lÀrande gÄr att införliva i trÀ- och metallslöjden. De frÄgestÀllningar som jag har arbetat med Àr dessa: Vad kÀnnetecknar sociokulturellt lÀrande? Kan sociokulturellt lÀrande sammanföras med traditionellt hantverksarbete? Vad talar för och emot ett ökat inslag av sociokulturellt lÀrande inom trÀ- och metall slöjden? I hur stor utstrÀckning bedrivs trÀ- och metallslöjden sociokulturellt idag? Resultaten visar att kÀrnan i sociokulturellt tÀnkande Àr sprÄkets och kommunikationens betydelse för lÀrande.

Syftet Àr att undersöka nÄgra lÀrares erfarenheter och iakttagelser av elever med vÀl utvecklade matematiska förmÄgor. Forskning har tidigare gjorts inom omrÄdet med fokus pÄ eleverna och hur lÀraren ska arbeta för att gynna elevens utveckling. Fokus i vÄr undersökning Àr dock pÄ lÀraren. Hur denne arbetar med eleverna och förhÄller sig till eleven med vÀl utvecklade matematiska förmÄgor och resterande elever i klassen. Undersökningen grundas pÄ intervjuer med lÀrare dÀr de beskriver eleverna och metoder som de arbetade med i klassrummet.

Elever arbetar ofta med textuppgifter nÀr de arbetar med matematisk problemlösning och förstÄelsen av textuppgifter kan vara problematisk för mÄnga elever. Som lÀrare Àr det viktigt att veta vad som Àr svÄrt och vad som kan underlÀtta förstÄelsen för elever. I denna litteraturstudie undersöks vilka sprÄkliga aspekter som kan försvÄra för elever i Ärskurs 1-3 nÀr de lÀser matematiska textuppgifter samt vilka undervisningsstrategier som kan underlÀtta förstÄelsen. Studier pÄ svenska och engelska frÄn Är 2000-2014 togs fram genom en systematisk sökning i databaserna LIBRIS och ERIC. Resultatet visar att begrepp, symboler och siffersymboler kan försvÄra förstÄelsen.

Internationell forskning visar att svenska elever presterar sÀmre i matematik i jÀmförelse med genomsnittet av elever i andra lÀnder, dÀr en förklaring tycks vara att eleverna inte har en full förstÄelse för begreppet lika med vid ekvationslösning. En annan förklaringsmodell kan vara att elevers resonemang tenderar att vara imitativa istÀllet för baserade pÄ matematisk grund. Kreativa resonemang dÀremot, som behövs för att skapa duktiga problemlösare, krÀver att eleven verkligen anvÀnder den matematiska grunden. Denna studie undersöker elevers matematiska resonemang vid lösning av problem baserade pÄ begreppet lika med. Elever i Ärskurs 2 har genom kvalitativ metod studerats med hjÀlp av videoobservationer nÀr de enskilt i en laborationsliknande situation löst problemuppgifter om lika med.

Syftet med mitt arbete Àr att jag vill undersöka hur ett samspel kan se ut mellan svensklÀrare, matematiklÀrare och modersmÄlslÀrare för att frÀmja och stötta elever i Ärskurs 3 till 6 i deras lÀs- och skrivinlÀrning. Vidare vill jag ta reda pÄ vilken pÄverkan lÀs- och skrivinlÀrningen har pÄ elevernas matematikkunskaper och om det Àr sÄ att det Àr frÀmst elever med svenska som andra sprÄk som stöter pÄ problem med matematiska begrepp som innehÄller text eller om det Àr lika vanligt bland de elever som har svenska som sitt modersmÄl. Jag har genomfört en kvalitativ undersökning i form av intervjuer med svensklÀrare och matematiklÀrare pÄ tvÄ olika skolor (Söderskolan och VÀsterskolan) bÄda belÀgna i tvÄ olika upptagningsomrÄden i Malmö. Den ena skolan Àr en mÄngkulturell skola och den andra skolan Àr en skola med fÄ elever som har ett annat modersmÄl Àn svenska. LÀrarnas svar utifrÄn min intervju visar pÄ att sprÄket Àr en viktig del för elevens förstÄelse för matematiken och att lÀraren mÄste lÀgga ner ett arbete pÄ det matematiska ordförrÄdet och vad orden betyder i förhÄllande till samma ords betydelse i vardagssprÄket.

Syftet med vÄrt arbete har varit att inventera det matematiska innehÄllet i en barnbok och att undersöka hur nÄgra pedagoger ser pÄ detta innehÄll och hur de skulle kunna anvÀnda det i arbetet med att utveckla den matematiska medvetenheten i barngruppen. Den valda barnboken har ingen direkt koppling till Àmnet matematik, men för den matematiskt medvetna pedagogen blir matematiken synlig framförallt i illustrationerna men Àven i texten. Studien har genomförts som observationer och öppna intervjuer med fem pedagoger vilka Àr verksamma inom förskola och förskoleklass.Resultatet visar pÄ att det Àr stor skillnad mellan pedagogernas sÀtt att se pÄ matematiken i en barnbok. Den matematiskt medvetna pedagogen anvÀnde sig framförallt av illustrationerna genom att lyfta, förklara och anvÀnda olika matematiska begrepp, till exempel lÀgesbegrepp, i diskussioner med barnen. Detta till skillnad frÄn den matematiskt omedvetna pedagogen som endast lÀste boken rakt upp och ner.

Ur ett sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrande Àr miljön och omgivningen en avgörande faktor för individers utveckling. Aktivitet och handling Àr centrala begrepp för att skapa en god undervisningsmiljö. Lev Vygotskij ? vars kulturhistoriska teorier och hela det sociokulturella perspektivet vilar pÄ ? ansÄg att det krÀvs en aktiv miljö för att skapa bra lÀrtillfÀllen. Hur tÀnker och arbetar bildlÀrare med rummet och dess resurser för att skapa bra lÀrmiljöer i skolan? Vilka eventuella problem eller svÄrigheter kan man eventuellt stÀllas inför i detta arbete? Genom semistrukturerade, kvalitativa intervjuer med tre olika bildlÀrare, har jag fÄtt en empiri som jag kopplat till ett teoretiskt ramverk dÀr nyckelorden varit det fysiska rummet, artefakter, didaktisk design och ett sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrande. Mitt resultat visar pÄ att samtliga informanter har tÀnkt mycket pÄ hur rummet och artefakterna kan hjÀlpa dem att skapa en bÀttre lÀrmiljö. TvÄ av mina informanter har haft stora möjligheter att pÄverka sina bildsalars utformning och alla tre har gjort medvetna förÀndringar, för att pÄverka lÀrmiljön i en positiv riktning.

Syftet med min studie Àr att bilda kunskap kring hur barns matematiska aktiviteter kan synliggöras nÀr de leker vid en stockstÀllning i en utomhusförskola. Studien grundar sig pÄ följande frÄgestÀllningar; NÀr framtrÀder matematiska aktiviteter i barns lek? Hur visar barn sina matematiska aktiviteter?.

I den svenska skolan idag har ca 15 % av eleverna utlÀndsk bakgrund. Enligt Skolverketsstatistik sÄ klarar de utlÀndska eleverna sig sÀmre i de nationella proven i matematik Àn svenska elever. Syftet med studien Àr att se hur fyra elever med invandrarbakgrund klarar av problemlösning i en gruppdiskussion i matematik pÄ gymnasienivÄ. Eleverna i studien Àr allafödda i Sverige med invandrade förÀldrar.Den empiriska datan bestÄr av observation av en gruppdiskussion, nÀr eleverna löser ett matematiskt problem, samt efterföljande enskilda intervjuer. Observationen analyserades utifrÄn problemlösningsprocessens fyra ingÄende delar: FörstÄ, Planera, Genomföra och VÀrdera.