Nyare klassrumsforskning visar att arbetet i klassrummet idag mer sÀllan leds av lÀraren i helklassundervisning, utan istÀllet organiseras som bÀnkarbete, gruppsamtal och grupparbeten. Samtidigt Àr det preciserat i Lpf94 att elever sjÀlva ska ta ansvar för sitt lÀrande och resultat i förhÄllande till kurskriterier. Min undran utifrÄn detta var hur eleverna förvaltar dessa lÀrandesituationer och hur ansvarstagandet kan se ut i kommunikation elever emellan. Syftet med uppsatsen Àr att försöka förstÄ vilka möjligheter och begrÀnsningar för lÀrande som skapas, genom att beskriva och analysera elevers kommunikation i en lÀrandesituation. Kommunikationen som undersökts Àr tre autentiska gruppsamtal mellan elever arbetande med en rapport i religionskunskap.

I lÀroplanen för förskolan, Lpfö 98, betonas vikten av att förskolan ska strÀva efter att barn med annat modersmÄl Àn svenska ske ges möjlighet att utveckla sin förmÄga att kommunisera bÄde pÄ svenska och pÄ sitt modersmÄl. Vilket gör detta till nÄgot man pÄ förskolorna inte kan ignorera utan Àr skyldig att arbeta med. DÀrför finner jag ett stort intresse i att undersöka detta vidare.Den hÀr rapporten har till syfte att undersöka förskolepersonalens uppfattning angÄende modersmÄlets roll vid andrasprÄksinlÀrning. Jag har ett sociokulturellt perspektiv pÄ min uppsats med inslag av interkulturellt perspektiv. Hur stor roll spelar egentligen modersmÄlet vid inlÀrning av ett andra sprÄk? Undersökningen Àr gjord i förskolan med förskolepersonal med kvalitativa intervjuer som redskap.

En drivande kraft i detta arbete har varit reflektionens betydelse för elevers lÀrande.Syftet med undersökningen var att studera hur matematikdagboken fungerar som ett pedagogiskt redskap för matematisk reflektion. Syftet var dessutom att beskriva hur elever reflekterar över sin lÀrandeprocess samt hur de upplever sitt reflekterande i matematikdagboksform.Urvalet bestod av en elevgrupp i Äk 8 som fick skriva matematikdagböcker under Ätta veckor. Dagböckerna analyserades sedan med vÀgledning av innehÄllsanalys enligt Burnard. Eleverna besvarade Àven en enkÀt om anvÀndandet av matematikdagbok.Resultatet visar att eleverna beskriver matematiska begrepp i matematikdagboken och de reflekterar över hur de gör utrÀkningar och löser problem. Eleverna reflekterar Àven över hur de lÀr sig nya saker och med enkla ord beskriver eleverna sin egen utveckling och upplevelsen av att lyckas lösa matematiska problem.

Syftet med denna studie Àr att undersöka förekomsten av de matematiska kompetenserna i lÀroböcker för Matematik A. Centralt i studien Àr de sex matematiska kompetenser, som Palm et al. (2004) analyserat fram ur de nationella styrdokumenten. Dessa kompetenser Àr: kommunikationskompetens, modelleringskompetens, resonemangskompetens, begreppskompetens, problemlösningskompetens och algoritmkompetens. För att nÄ syftet genomfördes en analys av uppgifter i tvÄ lÀroböcker för Matematik A.Undersökningens resultat visar att alla sex matematiska kompetenser finns representerade i lÀroböckernas uppgifter.

Forskning visar laborativt arbete i matematik ger en ökad förstÄelse och bÀttre resultat hos elever. Svenska elever sitter oftast ensamma och rÀknar i sina matematikböcker trots att forskningen visar att barn lÀr sig bÀttre genom samspel och kommunikation. Min studie utgÄr frÄn ett sociokulturellt perspektiv.Syftet med studien var att undersöka lÀrares erfarenheter av att arbeta med laborativ matematik som planering, bedömning, fördelar, nackdelar, ökad mÄluppfyllelse och pÄ vilket sÀtt laborativt arbete pÄverkar elever som Àr i matematiksvÄrigheter. Undersökningen av lÀrares erfarenheter gjorde jag genom en enkÀtstudie, intervjuer och observationer. MÄluppfyllelsen belyste jag genom statistik över resultat i nationella prov.Resultatet visar att lÀrares erfarenhet av att arbeta laborativt Àr att det ger en ökad förstÄelse och konkretisering av matematiska begrepp.

Studien syftar till att fÄ en fördjupad förstÄelse av barns/elevers begreppsuppfattning, avseende den grundlÀggande matematiken med fokus pÄ kommunikationens betydelse, sÀrskilt inom aritmetik och problemlösning. Studien syftar dessutom till att synliggöra nÄgra pedagogers arbetssÀtt samt att belysa kontextuella faktorer som kan pÄverka förutsÀttningar för begreppsinlÀrning. Genom kvalitativa halvstrukturerade intervjuer samlas kÀlldata in, och med en sociokulturell teoriram analyseras resultatet. Tolv pedagoger, ett förskolebarn och tio elever i Ärskurs 1-4 frÄn fem olika skolor i samma kommun har ingÄtt i studien. Resultatet visar att en medvetenhet om den sprÄkliga dimensionens betydelse i grundlÀggande matematik finns hos de tillfrÄgade pedagogerna.

Syfte: Syftet med arbetet har varit att undersöka hur nÄgra lÀrare och rektorer talar om den sammantagna skolsituationen inklusive utvecklingen av lÀsning och skrivning pÄ svenska sprÄket för nyanlÀnda elever, med fokus pÄ elevernas lÀs- och skrivutveckling, hur lÀrarnas och rektorernas tal om undervisningen för nyanlÀnda överensstÀmmer med hur undervisningen genomförs samt hur hinder och möjligheter beskrivs för de nyanlÀndas lÀs- och skrivutveckling i inkluderad klassrumsundervisning. Arbetet syftar Àven till att undersöka om lÀrares och rektorers tal om nyanlÀnda elever Àr uttryck för ett relationellt eller kategoriskt perspektiv pÄ svÄrigheter som eleverna möter.Teori: Vi har valt att utgÄ frÄn ett sociokulturellt perspektiv, dÀr sprÄket ses som en förutsÀttning för lÀrande i samspel med andra mÀnniskor. Vi anvÀnder oss av Perssons modell (1998, s. 33) dÀr man kan se pÄ specialpedagogik utifrÄn tvÄ synvinklar, nÀmligen ett relationellt perspektiv och ett kategoriskt perspektiv.Metod: VÄr studie Àr kvalitativ och vi har valt en ansats med inspiration frÄn etnografi. Empirin har samlats in genom observationer, intervjuer och skriftliga reflektioner frÄn lÀrare.Resultat: I resultatet framkommer att lÀrares och rektorers tal om undervisningen för nyanlÀnda elever till övervÀgande del överensstÀmmer med hur undervisningen genomförs pÄ de lektioner vi har observerat.

Syftet med studien Àr att undersöka barnens samspel och pedagogens förhÄllningssÀtt underbildskapande aktiviteter. Studien har en kvalitativ ansats och ett sociokulturellt perspektiv dÄbarns samspel vid bildskapande fokuseras i vÄr undersökning. Empiriskt material samlades invia observationer av förskolebarn under en planerad bildaktivitet samt vid fritt skapande somvisar barnens bildskapande pÄ en kulturförskola dÀr vi kom fram till att barnens bildskapandevar styrt under planerade aktiviteter men samtidigt gynnades barnens samspel. Det vi komfram till var om aktiviteten var styrd eller guidad och hur barnens samspel genom bild sÄg ut..

Syftet var att undersöka verksamma förskollÀrares tolkning av begreppen tema, tematiskt och Àmnesintegrerat med ett sociokulturellt perspektiv.FrÄgestÀllningar:Hur tolkar verksamma förskollÀrare tema, tematiskt arbetssÀtt och Àmnesintegrerat?Vad innefattar förskollÀrarna i dessa begrepp?Gör förskollÀrarna nÄgon skillnad pÄ dessa begrepp och i sÄ fall, hur?Vilka, tycker förskollÀrarna, Àr krav för tema och tematiskt arbetssÀtt?Vilka fördelar ser förskollÀrarna med att arbeta med tema, tematiskt och Àmnesintegrerat?Metod för datainsamling Àr intervju.Resultat och slutsatser: Tema uppfattades som nÄgot positivt och efterstrÀvansvÀrt med flera fördelar. En fördel var att det hjÀlpte pedagogen att hitta en utgÄngspunkt och att rama in ett omrÄde som sedan kopplades till olika Àmnen och viktiga aspekter ifrÄn lÀroplanen. FörskollÀrarna var eniga om att det fanns krav att uppfylla, sÄsom att verksamheten skulle utgÄ ifrÄn barnens erfarenheter och intressen. De med senast genomförd utbildning hade lÀttare att sÀtta ord pÄ tematiskt arbetssÀtt och förklarade det som att det tema man för tillfÀllet har finns i all verksamhet, vilket ger en röd trÄd och sammanhang.

Denna studie behandlade matematik i förskolans verksamhet. Syftet med undersökningen varatt se hur förskollÀrare sjÀlva menar att de arbetar med matematik som innehÄll iverksamheten. Studien omfattade hur förskollÀrare anvÀnde matematik under olika aktiviteterför att fÄnga upp och upptÀckte barnens intresse. PÄ detta sÀtt fick barnen möjlighet till attvidareutveckla sitt matematiska lÀrande. Den teoretiska utgÄngspunkten Àr sociokulturelltperspektiv.

Studiens syfte Àr att undersöka vad elever har för uppfattningar om grundskolans matematikundervisning och vad de kan identifiera för framgÄngsfaktorer. Sex elever i klass 4-6 intervjuas och resultatet bearbetas sedan kvalitativt. I resultatet framtrÀder bÄde liknande och motsÀgande uppfattningar kring matematikundervisning. Gemensamt för eleverna Àr att de efterfrÄgar en varierad undervisning. Det gÄr ocksÄ att urskilja att de ger uttryck för ett sociokulturellt perspektiv pÄ framgÄngsrik matematikundervisning. D v s att den sociala gemenskapen, kulturen och sprÄket lÀgger grunden för mÀnniskors utveckling och lÀrande. Eleverna framhÄller undervisning pÄ rÀtt nivÄ, möjlighet till samarbete och tillgÄng till konkret material..

Matematiken har i den reviderade lÀroplanen för förskolan lyfts fram och fÄtt en mer betydande roll och matematik finns överallt i förskolans vÀrld. För barn gÄr lek och lÀrande hand i hand och nÄgot som ingÄr i en helhet och som inte ska ses som tvÄ enskilda aktiviteter. I den fria leken tar barn med sig sina tidigare erfarenheter och gör dem möjliga att förstÄ. HÀr har förskollÀrarna i uppdrag att synliggöra och utmana barnen i deras matematiska lÀrande.Syftet med denna undersökning var att bland annat ta reda vad matematik i förskolan innebÀr för förskollÀrarna men framförallt deras syn pÄ matematiken i sandlÄdan samt hur de förhÄller sig till barns matematiska lÀrande i sandlÄdan. För att kunna ta reda pÄ detta intervjuade vi fem förskollÀrare och anvÀnde oss av kvalitativa intervjuer som hjÀlpte oss att fÄ fram respondenternas tankar kring detta Àmne.Barn möter matematik överallt i förskolans verksamhet och det handlar om sÄ mycket mer Àn plus och minus.

I lÀroplanen för förskolan, Lpfö 98, betonas vikten av att förskolan ska strÀva efter att barn med annat modersmÄl Àn svenska ske ges möjlighet att utveckla sin förmÄga att kommunisera bÄde pÄ svenska och pÄ sitt modersmÄl. Vilket gör detta till nÄgot man pÄ förskolorna inte kan ignorera utan Àr skyldig att arbeta med. DÀrför finner jag ett stort intresse i att undersöka detta vidare.Den hÀr rapporten har till syfte att undersöka förskolepersonalens uppfattning angÄende modersmÄlets roll vid andrasprÄksinlÀrning. Jag har ett sociokulturellt perspektiv pÄ min uppsats med inslag av interkulturellt perspektiv. Hur stor roll spelar egentligen modersmÄlet vid inlÀrning av ett andra sprÄk? Undersökningen Àr gjord i förskolan med förskolepersonal med kvalitativa intervjuer som redskap.

Matematiken har i den reviderade lÀroplanen för förskolan lyfts fram och fÄtt en mer betydande roll och matematik finns överallt i förskolans vÀrld. För barn gÄr lek och lÀrande hand i hand och nÄgot som ingÄr i en helhet och som inte ska ses som tvÄ enskilda aktiviteter. I den fria leken tar barn med sig sina tidigare erfarenheter och gör dem möjliga att förstÄ. HÀr har förskollÀrarna i uppdrag att synliggöra och utmana barnen i deras matematiska lÀrande.Syftet med denna undersökning var att bland annat ta reda vad matematik i förskolan innebÀr för förskollÀrarna men framförallt deras syn pÄ matematiken i sandlÄdan samt hur de förhÄller sig till barns matematiska lÀrande i sandlÄdan. För att kunna ta reda pÄ detta intervjuade vi fem förskollÀrare och anvÀnde oss av kvalitativa intervjuer som hjÀlpte oss att fÄ fram respondenternas tankar kring detta Àmne.Barn möter matematik överallt i förskolans verksamhet och det handlar om sÄ mycket mer Àn plus och minus.

Matematiken har i den reviderade lÀroplanen för förskolan lyfts fram och fÄtt en mer betydande roll och matematik finns överallt i förskolans vÀrld. För barn gÄr lek och lÀrande hand i hand och nÄgot som ingÄr i en helhet och som inte ska ses som tvÄ enskilda aktiviteter. I den fria leken tar barn med sig sina tidigare erfarenheter och gör dem möjliga att förstÄ. HÀr har förskollÀrarna i uppdrag att synliggöra och utmana barnen i deras matematiska lÀrande.Syftet med denna undersökning var att bland annat ta reda vad matematik i förskolan innebÀr för förskollÀrarna men framförallt deras syn pÄ matematiken i sandlÄdan samt hur de förhÄller sig till barns matematiska lÀrande i sandlÄdan. För att kunna ta reda pÄ detta intervjuade vi fem förskollÀrare och anvÀnde oss av kvalitativa intervjuer som hjÀlpte oss att fÄ fram respondenternas tankar kring detta Àmne.Barn möter matematik överallt i förskolans verksamhet och det handlar om sÄ mycket mer Àn plus och minus.