Syftet med denna undersökning var att undersöka hur verksamma förskollÀrare arbetar med att utforma förskolans fysiska inomhusmiljö för att frÀmja kreativitet och lÀrande. Med inriktning mot skapande verksamhet. Studien Àmnade att utifrÄn ett ramfaktorteoretisikt perspektiv undersöka huruvida verksamma pedagoger upplevde att lokaler inverkade pÄ deras möjligheter att utforma den fysiska inomhusmiljön. Undersökningen nÀrmar sig Àven lÀrande i förhÄllande till miljön ur ett sociokulturellt perspektiv samt hur pass delaktiga barnen Àr i utformningen av den fysiska inomhusmiljön. Studiens empiriska data samlades in under fyra samtalsintervjuer för att fÄ en bild av hur de intervjuade förskollÀrarna arbetar kring dessa frÄgor.

Syftet med vÄr uppsats Àr att bidra med kunskap om IASBs arbete för smÄ och medelstora företag för att utvÀrdera om svenska smÄföretag tas i beaktande i IASBs pÄgÄende normbildningsprocess gÀllande SME. Vi har anvÀnt oss av en induktiv metod och kvalitativa data. Vi har gjort en fallstudie av IASBs normbildningsprocess rörande SME-projektet. Teorin om normbildningsprocessen har varit vÄr utgÄngspunkt vid analysen. Teorin om normbildningsprocessen har vidare utökats med faktorer som politik och kultur.

I förberedelseklasser gÄr elever som helt saknar eller har mycket begrÀnsade kunskaper i svenska sprÄket och dÀrför behöver intensiv trÀning i detta. Dessa elever Àr oftast nyanlÀnda i Sverige och kan ibland helt sakna tidigare skolerfarenheter. Syftet med vÄr studie har varit att undersöka lÀrares syn pÄ nyanlÀnda elevers behov, samt hur de arbetar för att bemöta dessa. Genom att besöka tvÄ olika förberedelseklasser har vi observerat arbetet och intervjuat lÀrarna om deras verksamhet. Vi beskriver lÀrarnas tankar om elevernas behov och hur de i den dagliga verksamheten arbetar för att bemöta dessa.

Studiens syfte var att skapa ett digitalt lÀromedel inom gjutning i skolÀmnet bild och form samt att undersöka hur lÀrarstudenter och en nyutexaminerad lÀrare sÄg pÄ det skapade lÀromedlet och blogg som lÀromedel. De frÄgestÀllningar som studien utgick ifrÄn var ?hur kan en blogg som lÀromedel i gjutning utformas?? och ?vad tycker lÀrarstudenter och nyexaminerade lÀrare i bildÀmnet om det fÀrdiga lÀromedlet??. För att besvara dessa frÄgor genomfördes ett gestaltande arbete genom att utforma en blogg som ett lÀromedel i skolan. Temat pÄ detta lÀromedel var gjutning, dÀr tvÄ gjutningstekniker presenterades; tvÄdelad gipsform och alginatform.

Ett specifikt syfte i uppsatsen Àr, att ta reda pÄ hur ett antal pedagoger tÀnker om olika teorier om barns lÀrande. Arbetet handlar ocksÄ om hur pedagoger sÀger att de stimulerar eleverna till lÀrande. I teoridelen beskrivs ett kognitivt, kulturhistoriskt och sociokulturellt perspektiv. DÀrefter introduceras Howard Gardner och hans teori om de multipla intelligenserna. Kapitlet innefattar ocksÄ aktuell forskning som belyser pedagogers syn pÄ barns lÀrande.

Undersökningen syftar till att söka svar pÄ hur elevers interaktion kan se ut nÀr de spelar ett pedagogiskt matematiskt dataspel och vilken roll datorn spelar i denna interaktion. Interaktionen har studerats ur ett sociokulturellt perspektiv. Metoderna som anvÀnts Àr intervjuer av pedagoger, videofilmning av elever som spelar ett pedagogiskt matematiskt dataspel samt Stimulated Recall dÀr eleverna fÄtt videoinspelningen av sig sjÀlva och reflekterat över denna. Fyra pedagoger deltog i intervjuerna och fyra elevpar deltog vid videoinspelningarna. Undersökningen visar att elevinteraktionen tar sig uttryck i kroppssprÄk, turtagning och muntlig kommunikation.

2011 fick det svenska utbildningsvÀsendet en ny skollag, i vilken det stÄr att utbildningen ska vila pÄ vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Tidigare studier har pÄvisat att förskollÀrare kÀnner en osÀkerhet inför vad det vetenskapliga begreppet innebÀr. Den hÀr studien syftar till att undersöka förskollÀrares yrkesidentitet och yrkesspecifika kompetenser i relation till att förskolan vilar pÄ vetenskaplig grund. Studien utgÄr frÄn ett sociokulturellt perspektiv vilket innebÀr en syn pÄ mÀnniskor som deltagare i en social interaktion dÀr handlingar och tÀnkande Àr situerade i en social kontext.  Studiens empiriska data hÀrrör frÄn fokusgrupper med förskollÀrare samt intervjuer med en lektor och en professor.

Litteraturstudien presenterar resultatet av forskning kring integrerad estetisk undervisning. Studien diskuterar och pÄvisar effekterna av integrerad undervisning, med fokus pÄ integration av elever i studiesvÄrigheter, inom den estetiska verksamheten.Syftet med studien Àr att öka kunskapen om hur de estetiska Àmnena och elever i skolan kan pÄverkas av ett integrerat undervisningsperspektiv. Till grund för studien ligger ett sociokulturellt perspektiv, med alla elevers individualitet i Ätanke. Denna litteraturstudies forskningsresultat Àr hÀmtat frÄn sju vetenskapliga artiklar, alla frÄn tvÄ olika databaser. Resultatet kan tolkas som att en integrerad undervisning Àr att föredra, dÄ den kan ge positiva effekter för sÄvÀl elever i svÄrigheter, som elever som anses ha bra studieresultat..

Denna uppsats bestĂ„r av tvĂ„ översĂ€ttningar av den japanska författaren Osamu Dazais noveller Spring, Moerus! och Hundra vyer över Fuji frĂ„n japanska till svenska samt en analys som ur ett litteratur-vetenskapligt perspektiv hjĂ€lper till att faststĂ€lla översĂ€ttningsstrategin ? att göra en adekvansinriktad och frĂ€mmandegörande översĂ€ttning. ÖversĂ€ttningarna följs av en översĂ€ttningsteoretisk kommentar som fokuserar pĂ„ de tre problemomrĂ„dena grammatik och lexikon, menings- och styckesstruktur samt passivering. Ett litteraturvetenskapligt perspektiv för kĂ€lltextanalysen visar sig vara mycket tillĂ€mpbart för dessa texter pĂ„ grund av deras genre, jag-romanen, som Ă€r typisk för japansk 1900-talslitteratur. KĂ€lltexterna och mĂ„ltexterna finns med som bilagor..

Syftet med studien Àr att undersöka och analysera pedagogers arbete med matematik pÄ förskolans utegÄrd. Studien genomfördes i form av intervjuer och observationer. Resultatet visar att pedagogers arbete med matematik pÄ förkolans utegÄrd frÀmst sker genom att de benÀmner vad barnen gör med matematiska begrepp och utmanar dem genom att stÀlla frÄgor och pÄ sÄ sÀtt utveckla aktiviteterna. Vissa pedagoger nÀmner att de arbetar pÄ ett undersökande sÀtt med problemlösning. Vissa pedagoger skapar Àven lÀrtillfÀllen inom matematik genom att förse barnen med material eller genom att arbeta med planerade aktiviteter pÄ utegÄrden som berör matematik.

Syftet med denna uppsats Àr att bidra med en utökad kunskap kring generation Y, som definieras som bestÄende av 80- och 90-talister, och deras arbetsvÀrderingar. Genom att undersöka vilka arbetsvÀrderingar svenska 80- och 90-talister besitter diskuteras begreppet generation Y och om dessa bÄda grupper kan betraktas som enhetliga gÀllande arbetsvÀrderingar. En enkÀtundersökning genomfördes bland svenska högskolestudenter. UtifrÄn resultatet av denna samt ett teoretiskt underlag har vi gett förklaringar till 90-talisternas syn pÄ arbetsvÀrderingar. Denna syn har sedan jÀmförts med enkÀtresultatet med avseende pÄ 80-talister för att dÀrefter jÀmföras med tidigare kunskap om 80-talisternas arbetsvÀrderingar.

Denna uppsats innehÄller en kvalitativ analys av ett antal lÀroboksskildringar av den marxistiska idétraditionen i svenska gymnasielÀroböcker i historia, samhÀllskunskap och religion. Undersökningen analyserar hinder för elevens förstÄelse av den marxistiska idétraditionen utifrÄn frÄgestÀllningarna om i vilken grad texterna pÄ ett upplysande och rÀttvisande sÀtt skildrar den idétraditionen förstÄdd utifrÄn marxisters sjÀlvbild. Denna sjÀlvbild representeras av ett antal utvalda marxistiska auktoriteter. Slutsatser som kan dras utifrÄn analysen Àr att pÄtagliga brister finns i de flesta av de undersökta texterna bÄde i avseende pÄ hur upplysande och rÀttvisande deras beskrivningar Àr. MÄnga missvisande framstÀllningar av idéer samt felaktiga förklaringar och brukanden av olika begrepp gör att mÄnga texter pÄ flera punkter inte kan sÀgas ge en rÀttvisande skildring.

Bakgrund: Missbruk av substanser ?r ett globalt problem och kr?ver insatser fr?n h?lso- och sjukv?rd f?r att b?de hj?lpa personer att ta sig ur ett missbruk och hantera andra symtom eller sjukdomar. Samtidigt ?r det l?ngt ifr?n alla som har missbruk som s?ker v?rd n?r de beh?ver f? hj?lp. Ovilja att s?ka v?rd kan resultera i negativa konsekvenser p? b?de individ- och samh?llsniv?.

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att analysera lÀromedel som Àr publicerat pÄ lektion.se och som har direkt anknytning till litteraturundervisning. Jag gör en kvalitativ textanalys av materialet och undersöker vilka frÄgor materialet stÀller om litteraturen och hur uppgifterna Àr formulerade, för att dÀrigenom undersöka vilken undervisningspraktik materialet speglar. I min teoretiska tolkning anvÀnder jag tre perspektiv pÄ tolkning av text: sÀndarcentrerat perspektiv, textcentrerat perspektiv och lÀsar- och erfarenhetsbaserat perspektiv. TvÄ andra centrala teoretiska begrepp Àr litterÀr kompetens och matchningsteknik. Jag kommer fram till att mycket av materialet Àr utformat med kontrollfrÄgor till de litterÀra texter som frÄgorna och uppgifterna riktar sig till.

Syfte: Avsikten med denna uppsats Àr att belysa Àmnet spanska i dagens mÄngkulturella gymnasieskola och undersöka hur gymnasieelever ser pÄ sprÄkutveckling och hur de anser undervisningen i spanska bör utformas för att frÀmja sÄvÀl sprÄkutveckling som integration. Teori: Jag har i denna undersökning utgÄtt ifrÄn Vygotskijs (1999) sociokulturella perspektiv pÄ sprÄkutveckling dÀrVygotskij hÀvdar att det kommunikativa och sociala samspelet Àr avgörande för ett barns sprÄkutveckling. UtifrÄn ett sociokulturellt lÀrandeperspektivet lÀr sig barnet sprÄk genom socialt samspel och genom att kommunicera med andra mÀnniskor.Metod: Min undersökning grundar sig pÄ kvalitativa intervjuer med ett urval gymnasieelever som jag undervisar i spanska steg 1-5 pÄ gymnasiet, dÀr jag stÀllde ett antal frÄgor om sprÄkutveckling till eleverna . För att dokumentera intervjuerna anvÀnde jag datorns ljudinspelningsprogram, varefter jag transkriberade materialet för att slutligen presentera elevernas svar i resultatavsnittet. Med tanke pÄ att informanterna utgjordes av en liten begrÀnsad grupp tillfrÄgade elever pÄ endast en specifik gymnasieskola, hade de tillfrÄgade eleverna sÄ olika inbördes bakgrund som möjligt.