Denna kvalitativa studie har med utgÄngspunkt i det sociokulturella perspektivet undersökt fenomenet samspel mellan kollegor. Studiens syfte var att undersöka uppfattningar om gott kollegialt samspel, utifrÄn nÄgra undersköterskors perspektiv, och urvalsgruppen bestod av sju yrkesverksamma undersköterskor frÄn fem olika arbetsplatser. För att genomföra studien anvÀndes en fenomenologisk ansats och metoden fokusgruppssamtal och empirin analyserades tematiskt. Studiens resultat utgjordes av fem gemensamma teman, som kallades samspelsnycklar: Att investera och se varandra i arbetet, Att strÀva efter att vara ett lag, Att arbeta utifrÄn tillit och jÀmlika samspelsvillkor, Att kunna förmedla och variera arbetsattityd, Att kunna ge och be om hjÀlp med respekt. Resultatet analyserades med begrepp frÄn Wengers teori Communities of practice och genom det framkom att uppfattningar om ett gott kollegialt samspel i omvÄrdnadspraktiken kan sÀgas innehÄlla samma grundfaktorer som utgör en etablering och utveckling av en praktikgemenskap.

Studien som utförts analyserar ur ett sociosemiotiskt och multimodalt perspektiv vilka resurser lÀromedlet "Insikter i svenska" anvÀnder sig av. LÀromedlet Àr riktat mot ungdomar i första Äret pÄ gymnasiet som lÀser en yrkesinriktad utbildning. Studien redogör för ett antal utgÄngspunkter för multimodal bildanalys och pÄvisar Àven att lÀrmedlet innehÄll ett antal av dessa resurser. .

Denna uppsats Àr en kvalitativ undersökning av sex gymnasieskolors likabehandlingsplaner. Syftet Àr att genom ett socialkonstruktionistiskt perspektiv och med hjÀlp av en kritiskt diskursanalytisk metod undersöka hur verkligheten konstrueras i likabehandlingsplanerna, samt vad som pÄverkat skolorna i utformningen av dessa. Konstruktionen av verkligheten kan förvÀntas pÄverka hur arbetet utformas vilket fÄr konsekvenser för sÄvÀl elever som skolpersonal. Resultaten visar att skolorna delar upp likabehandlingsarbetet i frÀmjande och förebyggande arbete. Det rÄder dock förvirring kring vad som ska falla under vilken kategori.

Det Àr en stÀndigt pÄgÄende debatt i media gÀllande genus och datorspel, den handlar bland annat om problematiken att spelets spelbara karaktÀrer inte Àr genusneutrala nog. VÄrt syfte Àr att studera hur genus konstrueras i World of Warcraft med de spelbara karaktÀrerna som medierande redskap samt hur spelet uttrycker genustypifiering genom icke-spelbara karaktÀrer. Syftet Àr Àven att studera pÄ vilka sÀtt identitetskapande hos spelaren sker genom det sociala samspelet.  Vi har observerat hur icke spelbara karaktÀrer och spelbara karaktÀrer uttrycker genus genom deras utseende och utrustning. Vi har Àven observerat vilka förutsÀttningar som ges för att kunna konstruera genus pÄ sin karaktÀr. Observationerna innefattade Àven hur det sociala samspelet konstruerar genus genom anvÀndande av redskap som samlades in med utgÄngspunkt i tvÄ olika observationsscheman.  Observationsschemat för utseende kopplat till genus innehÄller olika rubriker som gör det möjligt för oss att studera enskilda bitar var för sig, till exempel frisyrer eller vilket vapen karaktÀren har pÄ sig.

Denna studies övergripande syfte Ă€r att undersöka hur inflytandet frĂ„n elever i behov av sĂ€rskilt stöd kan medverka till en lĂ€rmiljö dĂ€r alla elever har möjlighet att utvecklas i positiv riktning, bĂ„de kunskapsmĂ€ssigt och socialt. I ett aktionsforskningsprojekt i en femteklass insamlades empirin genom fokusgruppsamtal med elever, deltagande observationer i klassrummet samt informella samtal med lĂ€rare.Resultaten visar att klassen frĂ„n början oftast arbetade traditionellt och individuellt med sina uppgifter och lĂ€raren var den ende som ansvarade för att eleverna inhĂ€mtade kunskap. Lusten och motivationen hos eleverna i behov av sĂ€rskilt stöd höjdes nĂ€r lĂ€rarna utvecklade ett strukturerat samarbete i smĂ„grupper. Eleverna upplevde dĂ„ ett vĂ€xande ansvar i sitt lĂ€rande. Även det utökade arbetet i par gjorde att deras arbetsglĂ€dje höjdes, men det var av avgörande vikt att lĂ€raren bestĂ€mde samarbetspartners.

BakgrundSkolans styrdokument belyser att de som arbetar i skolan har ansvar för att alla elever fÄr den hjÀlp de behöver för att uppnÄ uppsatta mÄl. I grundskolans kursplan för matematik stÄr det att utbildningen i matematik skall ge elever förutsÀttningar till att praktisera och samtala kring matematik i meningsfulla och relevanta situationerSyfteStudiens syfte var att undersöka hur f.d. elever i matematiksvÄrigheter sÄg pÄ sin egen matematiska inlÀrning. Vi har haft som mÄl i denna studie att titta pÄ vilket bemötande f.d. elever fÄtt i grundskola och gymnasium.

Denna uppsats handlar om hur begreppet sÀrskilt stöd uppfattas och utformas av förskollÀrare som Àr verksamma i förskolan. Tolkas begreppet olika eller lika bland de verksamma lÀrarna? Vilka barn har rÀtt till det sÀrskilda stödet? Hur kan ett sÀrskilt stöd utformas? Empirin bygger pÄ tolkningar jag gjort utifrÄn intervjuer med sex stycken förskollÀrare i förskolan. Intervjuerna visar att resultatet Àr kluvet men ÀndÄ finns det likheter mellan svaren. SynsÀttet pÄ begreppet sÀrskilt stöd och vilka barn som anses ha rÀtt till det har förÀndrats ur ett historiskt perspektiv, samt att det sociokulturella synsÀttet nu starkt influerar de versamma förskollÀrarnas arbetssÀtt.

Syftet med uppsatsen Àr att ta reda pÄ hur fyra andrasprÄkslÀrare anger att de arbetar och resonerar  kring flersprÄkiga barns sprÄkutveckling, samt vilken betydelse modersmÄlet har för barns sprÄkutveckling. Undersökningen Àr baserad pÄ Vygotskjis sociokulturella teori och Cummins modell för frÀmjande av barns sprÄkutveckling. Resultatet visar att lÀrarna arbetar utifrÄn barnens behov och förutsÀttningar samt fokuserar pÄ det individuella mötet med barnet. ArbetssÀtt som anvÀnds för att frÀmja barns sprÄkutveckling Àr böcker, bilder och konkret material för att fÄ eleverna att diskutera och samtala med varandra. Resultatet visar ocksÄ att konkret material gynnar flersprÄkiga barn för att skapa förstÄelse och att eleverna kan ta till sig det svenska sprÄket enklare. Resultatet visar ocksÄ tydligt att modersmÄlet Àr en viktigt faktor för barns sprÄkutveckling.

Den svenska koncernbidragsrÀtten har under de senaste Ären kommit att utvecklas till att i allt större utstrÀckning innefatta utlÀndska förhÄllanden. Den svenske lagstiftaren har dock visat sig motvillig till att ta steget mot att generellt godta resultatutjÀmning över grÀnserna. Efter avgörandet i Marks & Spencer uppkom frÄgan om Sverige ÀndÄ skulle tvingas till en sÄdan utvidgning. Detta kan jÀmföras med det nyligen avgjorda Oy AA som kan ses som ett tecken pÄ att det svenska koncernbidraget har en sÀker position. FrÄgan Àr dock mycket komplex och det Àr lÄngt ifrÄn sjÀlvklart hur rÀttslÀget skall tolkas.

I denna kandidatuppsats jÀmförs lÀsares och skribenters begrepp bakom sju datatermer frÄn it-tidningen Computer Sweden. Det huvudsakliga syftet med studien Àr att undersöka om lÀsare och skribenter har samma begrepp bakom de sju termerna och hur deras begrepp stÀmmer överens med normkÀllorna. Ett ytterligare syfte Àr att undersöka hur etablerade de sju termerna Àr i sÄvÀl en facksprÄklig som en allmÀnsprÄklig diskurs. Den första delen av studien grundar sig pÄ en enkÀt dÀr de tvÄ olika grupperna fÄtt svara pÄ vilka termer de anser sig förstÄ för att sedan ge en parafras pÄ termerna. Svaren Àr analyserade med hjÀlp av kognitiv lingvistik, ramteori och terminologisk begreppsanalys.

Analysmaterialet i denna uppsats bestÄr av en rad riksdagsdokument behandlandes den svenska riksdagens cannabisdiskurs. Detta analysmaterial som behandlas Àr under perioden 1990 till 2007. Vi har Àven studerat hur policydebatten har förts i ett historiskt perspektiv under perioden 1968 fram till mitten av 1990-talet.FrÄgor utifrÄn en Foucaultinspirerad diskursanalys behandlar en rad Àmnen inom diskursen och vid nÀrmare analys beskrivs den svenska riksdagsanalysen som synnerligen ensidig.Nyckelord: Foucault, cannabis, diskursanalys.

I examensarbetet Svenska riksdagspartier i lÀroböcker för gymnasiet undersöks framstÀllningen av svenska riksdagspartier i fyra lÀroböcker. Syftet Àr att undersöka böckerna utifrÄn ett etik- och miljöperspektiv. Dessutom undersöks formuleringar och begrepp och om dessa rymmer tendenser och vÀrderingar. LÀroböckerna som undersöks jÀmförs ocksÄ med varandra. VÄra teoretiska utgÄngspunkter grundar sig pÄ resonemang i Staffan Selanders LÀrobokskunskap.

Arbetets syfte Àr att genom textanalys av artiklar publicerade i Tidskriften Svenskt konsthantverk under Ären 2004 och 2008 belysa det samtida konsthantverket i Sverige sett ur konsthantverkarens perspektiv. UtifrÄn syftet besvaras följande frÄgestÀllningar: Vad vÀljer konsthantverkaren att lyfta fram och berÀtta om i en intervjusituation? samt Hur ser konsthantverkaren pÄ begreppet konsthantverk? FrÄgestÀllningen besvaras genom en kvalitativ dokumentstudie, dÀr textmaterialet ur artiklarna tolkas. Studien visar att bilden av det samtida svenska konsthantverket Àr mÄngfasetterad sett ur konsthantverkarens perspektiv. Det samtida svenska konsthantverket inrymmer det mesta frÄn bruksföremÄl till idébaserade och konceptuella objekt.

Syfte Syftet med denna uppsats Àr att ta fram en modell som vÀgleder svenska medicintekniska företag genom tre centrala aspekter av outsourcingprocessen fram till utformningen av ett utkontrakteringsavtal. Modellens huvudfunktion Àr att lyfta fram viktiga ekonomiska och legala infallsvinklar pÄ de tre delmomenten i outsourcingprocessen. MetodUppsatsen Àr en kvalitativ fallstudie av ett svenskt medicinteknikföretag. Den har ett hermeunistiskt synsÀtt, ett explorativt syfte och en abduktiv ansats. Teoretiska perspektivUppsatsens teori utgörs av transaktionskostnadsteorin, det resursbaserade synsÀttet, produktlivscykeln samt teori för val av outsourcingpartner.

Svenska rektorer har ett nationellt uppdrag att vara pedagogisk ledare och chef. Det pedagogiska ledarskapet betonas dock allt mer, som en av de viktigaste delarna i en skolledares uppdrag. Pedagogiskt ledarskap kan betyda att vara ledare för en pedagogisk verksamhet, men det kan ocksÄ innebÀra att utöva ett ledarskap som Àr pedagogiskt. Pedagogiskt ledarskap kan ses i relation till skolans mÄl i lÀroplanen och det kan vara allt frÄn rektors pedagogiska och metodiska utövanden till en medveten grundsyn som genomsyrar allt det som rektor gör. Begreppet Àr otydligt och svÄrtolkat.