Sökresultat:
25107 Uppsatser om Andra världskriget - Sida 38 av 1674
Rya : ett studieomrÄde inom designpedagogiken
UpptÀckten om att betongen hade sin plats inom designen öppnade mitt intresse för att undersöka hur materialet uttrycker sig i designade föremÄl. I detta examensarbete fick jag tillfÀlle att undersöka detta nÀrmare.Uppsatsen Àr uppdelad i tvÄ delar. Den första behandlar betongens materiella egenskaper och dess historia. I den andra analyseras tre verk, det vill sÀga tre bord av betong. Den första som presenteras frÄn kategorin Àr Ingela Karlssons betongbord och i den andra nederlÀndaren och formgivaren Jesse Vissers ?Sag table? i betong och till sist min egen gestaltning, soffbordet i samma material.
LÄneförbudet i ABL
I den hÀr uppsatsen har vi undersökt och behandlat lÄneförbudet som Äterfinns i ABL 12:7 och i kap 21 i nya ABL. Vi har undersökt om lagen uppfyller sina syften samt vilka syften som lagstiftaren har haft. Intressant Àr att en ny ABL trÀder i kraft den 1 januari 2006. Vi har utgÄtt frÄn lagstiftningen och sedan följt upp med rÀttspraxis och doktrin.Under arbetets gÄng upptÀckte vi luckor i lagstiftningen vilket medför att syftena bakom lagstiftningen inte kom till sin fulla rÀtt. Luckorna öppnar möjligheter att kringgÄ lÄneförbudet med tÀmligen enkla metoder.
Likabehandlingslagen ? om implementeringen av en ny lag och upplevelser av krÀnkningar pÄ en pÄ en skola.
Syftet med följande arbete Àr dels att undersöka vad Likabehandlingslagen frÄn har 2006 inneburit för verksamheten pÄ en enskild gymnasieskola under det första Äret. Mitt andra syfte som ocksÄ Àr huvudsyftet, Àr att se hur situationen kring diskriminering, trakasserier och annan krÀnkande behandling Àr pÄ skolan.
Arbetet ger en översikt av Likabehandlingslagen och begrepp som kopplas till denna. Det Àr Àven en studie av arbetet med den nya lagen pÄ en skola frÄn det att lagen trÀdde i kraft och ett Är framÄt. Med hjÀlp av en enkÀtundersökning ville jag se hur den aktuella stÀmningen, kopplat till de omrÄden lagen omfattar, var pÄ den aktuella skolan.
Studien av implementeringen av lagen pÄ skolan visar pÄ ett arbete som krÀver en hel del förberedelser och som tar tid. Den visar pÄ att arbetet ett Är efter det att lagen trÀtt i kraft fortfarande befinner sig pÄ skolledningsnivÄ.
Pedagoger i tiden-Pedagogers tankar om fri lek och tidsanvÀndning
Uppsatsen inriktar sig pÄ pedagogers arbete med lÀromedel för lÀs- och skrivinlÀrning med fokus pÄ Ärskurs ett. I forskningsbakgrunden lyfts teorier och undersökningar inom lÀs- och skrivinlÀrning fram. Det finns tvÄ motpoler i lÀs- och skrivinlÀrningen: syntetisk metod, som utgÄr frÄn delarna, och analytisk metod, som har sin utgÄngspunkt i helheten. Vidare tas styrdokumentens roll för lÀs- och skrivinlÀrningen upp och diskuteras i förhÄllande till undersökningens resultat. Syftet med uppsatsen Àr att se pÄ vilka lÀromedel nÄgra pedagoger anvÀnder sig av, hur och varför.
Ăldres upplevelse av hĂ€lsa och vĂ€lbefinnande: PĂ„ sĂ€rskilt boende
Sverige har i likhet med andra lÀnder en ökad andel Àldre, vilket leder till att mÄnga mÀnniskor kommer att bli beroende av vÄrd. NÀr mÀnniskan Äldras sker fysiska och psykiska nedsÀttningar som gör att mÀnniskan blir mer skör. Upplevelsen av hÀlsa Àr stÀndigt förÀnderlig och kan upplevas pÄ flera nivÄer. Att flytta till sÀrskilt boende Àr en förÀndring som kan pÄverka upplevelsen av hÀlsa. Man tvingas anpassa sig till andra boende, personal och rutiner.
Var kommer du ifrÄn? : Etnicitets betydelse i vardagens Zambia.
MÀnniskor i dagens samhÀlle flyttar och reser mycket till olika platser och lÀnder. Man vÀxte upp i en stad och sedan flyttade man till en annan för att till exempel gÄ i skolan eller arbeta. Under tiden trÀffar man andra mÀnniskor frÄn andra stÀder eller lÀnder. Alla har olika erfarenheter och bakgrund med olika traditioner. Etnicitet Àr nÄgonting som uppstÄr nÀr man trÀffar mÀnniskor som Àr olik en sjÀlv.
LÀrandet med och kring surfplattan : En studie om vilka lÀrandeperspektiv förskollÀrare och förskolebarn uttrycker om surfplattan
Syftet med denna studie Àr att genom intervjuer med förskollÀrare fÄ en inblick i hur de uppfattar barns lÀrande kring surfplattan. Barn kommer ocksÄ att intervjuas och observeras för att se hur de uttrycker sig om sitt eget lÀrande och se om det framkommer ett lÀrande genom observationerna. Undersökningen har en kvalitativ ansats med intervjuer och observationer. Barn som vÀxer upp idag kommer tidigit i kontakt med olika medier och enligt tidigare forskning ger ny teknik tillgÄng till nya sÀtt att lÀra sig pÄ. Resultatet har analyserat utifrÄn tre perspektiv, det sociokultuella, det kogntiva samt det pragmatiska perspektivet.
En kritisk diskursanalys av Depressionslinjen
Den hÀr uppsatsen analyserar informationssajten om depression Depressionslinjen, som ges ut av lÀkemedelsföretaget Pfizer. Analysen görs enligt Fairclough (2001a; 2001b; 2002). Analysen visar att lÀsaren/patienten konstitueras som passiv medan SSRI och lÀkaren konstitueras som aktiva och handlande. Terapi och andra alternativ till lÀkemedel nÀmns, men olika diskursiva grepp anvÀnds som ger intrycket av att dessa kommer i andra hand. LÄgt Serotonin framstÄr som orsak till depression.
Religionsundervisning eller religiös undervisning? : En undersökning av kristendomens plats i religionskunskapen utifrÄn lÀromedel
I den hÀr uppsatsen kommer jag att undersöka vilken roll kristendomen innehar i religionskunskapen, jÀmfört med de andra vÀrldsreligionerna. Jag kommer att utgÄ frÄn hermeneutiken för att tolka olika aspekter i tre olika lÀroböcker som anvÀnds i religionskunskapsundervisning idag. Jag kommer först att titta pÄ kristendomens inflytande över lÀroplanen frÄn tidigt 1800-tal. Efter detta gÄr jag igenom innehÄllet i de tre lÀroböckerna innan jag diskuterar resultaten. I en jÀmförelse dÀr jag tittar pÄ textomfÄng, urval av information konstaterar jag att  kristendomen framstÀlls annorlunda jÀmfört med de andra religioner.
Dans för barn med koncentrationssvÄrigheter: möjligheter för
utveckling av kommunikativa och empatiska kompetenser
Syftet med detta arbete Àr att belysa hur dans kan erbjuda elever med koncentrationssvÄrigheter att utveckla kommunikativa och empatiska kompetenser för att pÄ sÄ sÀtt ha möjlighet att hitta vÀgar mot skolans mÄl. I detta fall menar vi mÄlen som stÄr beskriva under rubriken MÄl att strÀva mot i lÀroplanen Lpo94. DÀr beskrivs att eleverna ska lÀra sig att respektera andra mÀnniskor och ta avstÄnd frÄn krÀnkande behandling sÄ som mobbning. Eleverna ska ocksÄ kunna leva sig in i och förstÄ andra mÀnniskors situation. Skolan skall dessutom strÀva efter att eleverna utvecklar en vilja att hjÀlpa andra mÀnniskor.
PersonsÀkerhet i rÀttsprocessen
Skulle du vÄga vittna, stÀlla upp och berÀtta om vad du sett och vet, om du visste att det skulle leda till hot eller andra ÄtgÀrder frÄn gÀrningsmannen? Det rÄder vittnesplikt i Sverige med ett fÄtal undantag. Vittnen utgör en viktig del i vÄrt rÀttsystem och de har ett stort ansvar. Det Àr viktigt att kunna informera ett vittne om vad för slags skydd under en rÀttsprocess som Àr tillgÀngliga om en hotbild skulle föreligga. Som vittne kan man vara vÀldigt utsatt för pÄtryckningar av olika slag och hur dessa kan förebyggas och reduceras framkommer i denna rapport.
?Jo, man fantiserar i halsen och lÀr sig en ny röst? Om skÄnska barn som leker pÄ rikssvenska
Syftet med arbetet Àr att fÄ förstÄelse för skÄnska barns dialektvÀxling i lek ifrÄn deras egna skÄnska dialekt till rikssvenskan. VÄr teoretiska utgÄngspunkt finner vi i kodvÀxlingen, en social och sprÄklig företeelse bland flersprÄkiga. KodvÀxling kan studeras pÄ olika sÀtt men vi har valt att se den ur ett interaktionistiskt perspektiv, dvs. vi ser pÄ interaktionen mellan talarna. I arbetet försöker begreppen kodvÀxling/dialektvÀxling definieras men Àven skillnader pÄ sprÄk/dialekt dÄ forskare har olika synpunkter pÄ vad sprÄk respektive dialekt Àr.
Kontraheringsplikt vid individuell personförsÀkring. En sjÀlvkl
SocialförsÀkringen har under senare tid alltmer nedmonterats varför behovet av privata försÀkringar har ökat. NÀr den nya försÀkringsavtalslagen trÀdde ikraft Är 2005 infördes en lagstadgad rÀtt till individuell personförsÀkring som avsÄg skydda sÀrskilt utsatta grupper sÄsom funktionshindrade och andra personer med varaktig sjukdom. FrÄgan Àr om denna förestÀllning om en ovillkorlig kontraheringsplikt Àr riktig. I förarbetena anges att det inte kan krÀvas att försÀkringsbolagen frÄngÄr den försÀkringstekniska bedömningen av risken eller behöva frÄngÄ sin egen praxis. Enligt lagen ges försÀkringsbolagen en möjlighet att neka försÀkring om sÀrskilda skÀl föreligger.
Att möjliggöra ett gott bemötande : En kvalitativ intervjustudie om vad sjuksköterskor upplever Àr viktigt i bemötandet med patienter i ett krisdrabbat omrÄde
Bakgrund: HumanitÀr hjÀlp innebÀr att hjÀlpa mÀnniskor att överleva under kritiska förhÄllanden, sÄ som konsekvenser av krig, naturkatastrofer och epidemier. Att Äka utomlands för att arbeta som sjuksköterska i krisdrabbade omrÄden kan vara pÄfrestande men ses ÀndÄ som positivt. De möter mÄnga olika kulturer och synsÀtt och fÄr anpassa sitt bemötande dÀrefter.Syftet: Studiens syfte Àr att beskriva sjuksköterskors upplevelse av att bemöta patienter i ett krisdrabbat omrÄde.Metod: Studien Àr en kvalitativ intervjustudie dÀr sex sjuksköterskor som arbetat i krisdrabbade omrÄden intervjuats.Resultat: Mötet med andra kulturer och andra synsÀtt Àr nÄgot som sjuksköterskorna mÄste hantera dagligen i sitt arbete som hjÀlparbetare. Att sjuksköterskorna ska bli accepterade av patienterna Àr en viktig del i bemötandet. Sjuksköterskorna mÄste acceptera patienternas synsÀtt, lyssna aktivt och vara nÀrvarande för att kunna hjÀlpa dem.Slutsatser: Sjuksköterskornas vilja att göra gott och hjÀlpa andra mÀnniskor var en av de viktigaste orsakerna till att de Äkte pÄ uppdrag.
Elevers uppfattning om Facebook som pedagogiskt verktyg
Mot en bakgrund av bland andra Vygotskijs teori om lÀrande via interaktion och samtal undersöker uppsatsen hur ett didaktiskt verktyg för anvÀndandet av Facebook kan se ut. Verktyget utarbetades utifrÄn tidigare forskning och teorier inom omrÄdet. Delarna av verktyget uppmanar elever att anvÀnda en Facebookgrupp för lÀrarkontakt, diskussion, fildelning och Äterkoppling. Uppsatsen granskar Àven gymnasieelevers reaktion pÄ verktyget vid undervisning och utvÀrdering. I vÄra intervjuer och enkÀter framkommer att Facebook i skolan uppskattas olika beroende pÄ hur stort behov eleverna har av kontakt med lÀraren utanför klassrummet men Àven att det finns hinder för att anvÀnda Facebook i skolsammanhang.