Bakgrund: Det inträffar cirka 18 000 höftfrakturer i Sverige varje år och det antalet stiger med en allt äldre befolkning. En god smärtlindring efter operation leder till minskat lidande och kortare vårdtider. Syfte: Syftet med examensarbetet var att undersöka hur sjuksköterskor kan bedöma postoperativ smärta hos patienter med höftfraktur. Metod: En litteraturstudie där 10 artiklar granskats och sammanställts. Resultat: Det finns många olika instrument för smärtbedömning.

En god munvård har betydelse både för hälsa och det allmänna välbefinnandet och brister kan leda till lidande såsom sjukdom, undernäring och försämrad livskvalitet. Syftet med studien var att belysa det vårdande teamets förhållningssätt till munhälsovård för vårdtagare i särskilt boende. Litteraturstudien baserades på vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Artiklarna bearbetades med hjälp av en innehållsanalys. Studien visade på en komplex problematik och det framkom att munvården kan innebära ett etiskt dilemma på grund av det starka integritetsområde som munnen utgör.

Studiens syfte var att genom självbiografier se hur lidandets drama ter sig för personer med självskadebeteende. Lidandets drama är en omvårdnadsteori av Katie Eriksson. Självskadebeteende är ett fenomen som funnits i den mänskliga historien och i samhället länge. Det är vanligast förekommande bland unga vuxna. Självskadebeteende kan bestå av att medvetet rispa, skära eller bränna huden samt intox av läkemedel och/eller alkohol.

Denna uppsats handlar om rörelsen Anonyma Alkoholister som grundades 1936 i USA. Grundarna, William Griffith Wilson och Robert Holbrook Smith var två alkoholister som tidigare fått hjälp till självhjälp av de evangelikala Oxford-grupperna, men ingen av dem hade lyckats tillfriskna eller behålla sin nykterhet. När de möttes på ett bibliotek och samtalade med varandra kom de till insikten om att först genom att hjälpa en annan individ kan man fullt ut börja processen med att hjälpa sig själv. Med hjälp av de principer som de tillägnat sig under sina år i Oxford-gruppen byggde de tillsammans med kristna andliga ledare från olika samfund, forskningsresultat i psykologi och psykiatri, präster, pastorer, läkare, psykologer och övriga eldsjälar upp en modell i tolv steg för att hjälpa människor att andligt, kroppsligt och psykiskt tillfriskna från alkoholism. Denna modell har än idag visat sig vara mycket effektiv.

Ingrepp som thoracotomi och skopi är kända för att orsaka patienterna svår smärta och stort lidande. Inom anestesisjuksköterskans område ligger att ansvara för dessa patienter perioperativt. Perioperativ vård syftar till att ge patienten trygghet, kontinuitet, ge en helhetssyn, förbättra kommunikationen och minska patientens lidande samt kvalitessäkra vården. Till hjälp har anestesisjuksköterskan behandlingsriktlinjer till grund för den perioperativa vården. Kliniska evidensbaserade riktlinjer är grundläggande instrument för att säkerställa vårdkvalitet för den enskilda patienten så att vården utförs efter bästa tillgängliga kunskap och beprövad erfarenhet.

Bakgrund: Munnen kan inte ses som separat från resten av kroppen eftersom munhälsan påverkar den generella hälsan. Syfte: Syftet var att belysa betydelsen av användandet av munbedömningsinstrument för vårdpersonalen. Metod: Allmän litteraturstudie. Resultat: Genom en innehållsanalys framkom de två subkategorierna; Ger möjlighet att upptäcka och Tydliggör fortsatt behov av munbedömning. Dessa ledde till kategorin; Munbedömningsinstrumentet ger struktur.

Alla har någon gång upplevt ensamhet men ensamheten är så mångfasetterad att den kan upplevas på flera olika sätt, både som ett lidande men också som en vilsam och behaglig känsla. Ensamheten ses som ett angeläget folkhälsoproblem men kan vara svår att upptäcka eller känna igen då det är svårt att sätta ord på. Syftet med studien var att belysa patienters upplevelse av ensamhet. Metoden som användes var en litteraturstudie baserat på tolv artiklar vars resultat analyserades och sammanställdes. I resultatet identifierades tre teman: Sociala relationer och ensamhet, Sjukdom och ensamhet och Känslor i samband med ensamhet.

Bakgrund: En av de vanligaste cancerformerna hos kvinnor är bröstcancer. I Sverige diagnostiseras 15-20 kvinnor varje dag. För att kunna ge en god omvårdnad behövs det kunskap om kvinnornas olika upplevelser. Syfte: Syftet med studien var att belysa kvinnors upplevelser efter ställd bröstcancerdiagnos. Metod: En litteraturstudie baserad på vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats.

Kvarvarande urinkateterisering i form av KAD eller suprapubiskateter är en vanlig behandlig vid olika problem med urinvägarna.  Författarna har i en systematisk litteraturstudie med innehållsanalys som metod haft som syfte att belysa erfarenheter hos människor som levt med kvarvarande kateter under en längre tid. Vi har sett att bristen på kunskap om dessa människors erfarenheter och livsvärld är ett omvårdnadsproblem som kan innebära ett lidande för dessa människor. Huvudresultaten är att livet med kateter kan ge erfarenheter av både negativ och positiv art. Erfarenheter vi valt att lyfta fram har delats in i fyra kategorier och är främst av vardaglig karaktär.

Att leva med en kronisk sjukdom innebär många gånger förändringar i livet. Den kroniskt sjuke upplever olika former av lidande såsom känslor av förlust, utanförskap, social isolering och ensamhet. Syftet med studien är att beskriva människors upplevelse av ensamhet vid kronisk sjukdom. Resultatet baseras på 23 artiklar vilka analyserades med kvalitativ innehållsanalys och resulterade i fyra kategorier: att känna sig fången i sitt eget hem, att inte känna sig förstådd av andra, att känna skam och kroppsliga förändringar och att känna sig övergiven. För människor vilka lever med kronisk sjukdom och känner ensamhet, kan omvårdnadsinterventioner innefattas av att bryta tankar och livsmönster och skapa tillhörighet med andra i liknande situationer.

Antalet kvinnor som insjuknar i bröstcancer ökar för varje år. Metoderna för att upptäcka och behandla bröstcancer förbättras, vilket leder till att fler och fler kvinnor lever efter genomgången bröstcancerbehandling. Syftet med studien var att belysa kvinnors upplevelse av att leva efter bröstcancerbehandling. Ansatsen i litteraturstudien var kvalitativ och analysen i studien resulterade i fyra huvudkategorier, Upplevelsen av att ha en förändrad syn på livet, Upplevelsen av att ha en förändrad syn på kroppen, Upplevelsen av att vara frisk men ändå sjuk och Upplevelsen av ensamhet. Som sjuksköterska är det viktigt att känna till hur de här kvinnorna upplever sin nya situation, då den är väldigt annorlunda än den var tidigare och att använda sig av livsvärldsperspektivet för att på ett bättre sätt möta de här kvinnorna i vården..

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva icke akuta patienters upplevelser av akutmottagning. Studien baserades på 12 vetenskapliga artiklar som analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i tre kategorier: akutmottagningen var det snabbaste och bästa sättet att få hjälp med sina åkommor och sitt lidande, väntan kan accepteras men kan också förstärka oron beroende på bristande information, vilja bli respekterad och inte vara till besvär. Resultatet visade att akutmottagningen var lättillgänglig med bra öppettider och de gav den mest kompletta vården. Det framkom även missnöje med primärvården.

Vårdrelaterade infektioner är en av de vanligaste komplikationerna som drabbar sjukhusvårdade patienter. Antalet patienter som är smittade med multiresistenta bakterier ökar, inte enbart i hälso- och sjukvården utan också i samhället. Som multiresistenta bakterier räknas MRSA, VRE samt ESBL vilka kräver speciell vård på enkelrum samt särskilda förhållningsregler bland patienter och vårdpersonalen. Vårdrelaterade infektioner medför ett stort lidande för patienten, förlänger tiden patienten är inneliggande på sjukhus och orsakar årligen stora ekonomiska kostnader för samhället. Syftet med arbetet var att studera personalens följsamhet till de basala hygienriktlinjerna före och efter interventioner på en uppvakningsavdelning på ett sjukhus i Mellansverige..

Engagemang, kunskap och empati är väsentligt för att sjuksköterskan ska få en bra kommunikation med personer som har fibromyalgi, detta eftersom det finns mycket fördomar emot sjukdomstillståndet. Syftet med studien var att belysa hur personer med fibromyalgi bekräftas och upplever bekräftelse samt hanterar sin situation i det vårdande mötet med sjuksköterskor. Metoden som har använts var litteraturstudie. Resultatet visar, att personer upplevde bekräftelse nar de blev trodda, sedda och fick stöd i sin nära relation med sjuksköterskan. Blev de bekräftade påverkades identiteten och självkänslan i en positiv riktning.

Fördomar hos vårdpersonal kan negativt påverka den omvårdnad som ges och orsaka onödigt lidande hos patienten. Syftet med denna systematiska litteraturöversikt var att beskriva hur omvårdnaden påverkas av vårdpersonalens fördomar gentemot olika patientgrupper. Utifrån syftet upprättades två frågeställningar: vilka fördomar förekommer hos vårdpersonal samt hur påverkas omvårdnaden av fördomar. Tretton vetenskapliga artiklar av både kvalitativ och kvantitativ karaktär valdes ut för kvalitetsgranskning och analys. Resultatet visade att vårdpersonal med fördomar hade ett undvikande och diskriminerande förhållningssätt.