En holistisk människosyn omfattar även att den andliga dimensionen inom omvårdnadbeaktas. I sjuksköterskans kompetensområde ingår således att utöva andlig omvårdnad.Med syftet att undersöka sjuksköterskans attityder till en andlig aspekt av omvårdnad,vilka hinder som finns för att utöva detta och vilka vårdhandlingar som kan tänkas ingåinom detta fält har en litteraturstudie genomförts. Litteraturstudien omfattade 13vetenskapliga artiklar. Data analyserades genom att använda en metod inspirerad avGraneheim & Lundmans innehållsanalys. Resultatet presenterades uppdelat under treområden: attityder, hinder samt vårdhandlingar.

Många människor går in och ut ur olika missbruksprogram utan att bli fria från sitt missbruk på sikt. Frivilligsektorn har alternativa hjälpinsatser att erbjuda men frågan är vad dessa hjälpinstanser, som AA och frikyrkan, gör som individerna själva upplever vara till hjälp. Tidigare forskning har inte svarat på frågan varför individer väljer att söka sig till hjälpinstanser som dessa när det finns missbruksvård inom offentlig sektor att tillgå. Syftet med denna studie var att undersöka människor med bakomliggande missbruksproblematiks upplevelser av hjälp från Anonyma Alkoholister (AA), frikyrkan eller missbruksvården inom offentlig sektor, för att få en uppfattning om vad som faktiskt har fungerat för dessa människor. Studien är kvalitativ, hermeneutisk och bygger på semistrukturerade intervjuer med sju informanter.

Inom palliativ vård är existentiella frågeställningar och Andlighet viktiga delar för att uppnå en holistisk vård. Det har dock visat sig att sjuksköterskor har bristandekunskap om och svårigheter att bemöta patienters andliga behov. Eriksson och Watsonär två omvårdnadsteoretiker som belyser den andliga dimensionen av omvårdnaden.Eriksson har en mer kristen syn på Andlighet medan Watsons perspektiv ärexistentialistiskt med inflytande av österländskt filosofi. Båda uttrycker dock attetablering av tro och hopp är centrala kännetecken för andlig omvårdnad. Syftet meduppsatsen var att klargöra vilka andliga behov palliativa patienter kan ha och hur dekan komma till uttryck samt hur andliga behov kan uppfyllas.

Selma Lagerlöf var en mångsidig författare med skiftande religiösa föreställningar och litteraturvetaren Sven Stolpe har lyft fram flera av de andliga element som förekommer i författarens romaner, brev och dagböcker. Utifrån hans teori om Lagerlöfs tro har vi undersökt dessa drag i tre av författarens verk och tolkat dessa med inspiration från den hermeneutiska metoden. Romanerna är Gösta Berlings saga, Herr Arnes penningar och Körkarlen.Frågorna vi har utgått ifrån är:Vad visar Lagerlöf för exempel på luthersk kristendom, katolicism, folktro, och andra ockulta läror i Gösta Berlings saga, Herr Arnes penningar och Körkarlen?Hur gör Lagerlöf för att förena dessa?Finns det några tendenser till att de olika trosföreställningarna ställs emot varandra och i så fall hur?I texterna vi studerat har vi funnit ett antal detaljer och motiv som kan förknippas med de olika andliga föreställningarna. Lagerlöf tar upp Gud, Jesus och djävulen men visar även prov på spiritistiska och teosofiska influenser.

Denna uppsats kommer behandla skräckfilmerna Hellraiser och Huset som Gud glömde och hur dessa presenterar en viss världsbild. Filmerna är utvalda utifrån deras övernaturliga inslag. I uppsatsen knyts analyser av filmerna ihop med Mary Douglas Renhet och fara. Utifrån tre aspekter, Andlighet, gott och ont och världsstruktur, analyseras filmernas innehåll. Denna analys visar på en stark religionskritik, men samtidigt visar de att det övernaturliga existerar.

Att känna hopp när en närstående är sjuk kan upplevas som en berg och dalbana. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva närståendes upplevelse av hopp när en person drabbas av sjukdom. Litteraturstudien är baserad på tjugotre vetenskapliga artiklar som analyserats med en manifest kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i fyra kategorier: Hopp påverkas av information, Andlighet och alternativa metoder ger en känsla av hopp, Relationer med andra människor ger hopp och Hopp är under ständig förändring. Det framkom att information och kunskap om sjukdomen bidrog till att närstående kände hopp, men att information inte alltid gavs ut rätt eller att det uteblev helt..

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur dagens religionsundervisning kunde förändras för att bättre passa in i dagens skola och nutida samhälle.Uppsatsens vetenskapssyn är hermeneutisk, metoden är kvalitativ och har en induktiv ansats. Uppsatsen bygger på läsning av både tidigare och aktuell forskning om inlärning, ur såväl pedagogisk, psykologisk som neurologisk synvinkel, samt diskussion på området.Många forskare har oberoende av varandra kommit fram till att inlärning sker bäst när elever får använda sig av både kropp och intellekt. Om vi kunde träna eleverna i varandet med varandra, genom musik, estetik och rörelse, kunde vi kanske också väcka deras känsla för andliga aspekter..

Religiös etik i miljöarbetetUppsatsen bygger på en primär fråga och det är huruvida religion kan bidra med en etisk aspekt i miljöarbetet, jag har även försökt att besvara en sekundär frågeställning som avser hur miljön med hjälp av en religion ur miljöetiskt perspektiv kan förbättras för människor, djur och natur.          För att besvara frågeställningen har jag använt mig av en komparativ studie där jag har jämfört Larry L Rasmussens Earth community, earth ethics och Dalai Lamas Etik för ett nytt millenium. Carolyn Merchants Naturens Död utgör min bakgrund och är det perspektiv jag antagit i undersökningen, jag valde författaren för att få en feministisk historisk analys av de händelser som lett fram till det moderna vetenskapssamhället och problemställningen vi står inför idag.          Resultatet av undersökningen visar att det största ansvaret ligger på individen men att ett etiskt system baserat på världsreligionernas centrala värderingar kan vara till stor hjälp när eget ansvar och etiska överväganden ska avgöras. Kristendomen har genom dualism och mans-centrering skapat ett destruktivt förhållningssätt till naturen och kvinnor vilket bidragit till många av dagens miljöproblem, klassåtskillnader och andra orättvisor, därför måste kristendomen reformeras till att se människan som en del av naturen och ta beslut som har en helhet i åtanke då hela världen samverkar i ett enda system. Det är speciellt viktigt att kristendomen tar ett stort ansvar att förvandla den västerländska världen från en materialistisk till en ansvarstagande kultur, därefter kan den bidra ur ett miljöetiskt perspektiv.          Dalai Lamas etik utgår från invidnivå och eget ansvar som inte förutsätter en religiös övertygelse av den anledningen att religion och Andlighet är skilda saker. Religion är bön, ritualer och tro på en metafysisk sfär, Andlighet har med den mänskliga andens egenskaper att göra det vill säga medkänsla, tålamod och ansvar.En etik som hjälper människor att ta ansvar och hantera lidande kan vara till stor hjälp för att bidra till psykologisk och emotionell hälsa i västländerna.

Syntheiströrelsen (The Syntheist Movement) kan förstås som en konsekvens av individualismens framfart, kommersialism, globalisering och framväxten av IT-samhället. Syntheiströrelsen strävar efter att återupprätta en kollektiv gemenskap de upplever gått förlorad genom att själva skapa ny religion relevant för samtiden och framtiden. Benämningen deriveras från grekiska ? syntheos, den skapade guden.Med avstamp i Den mediterande dalahästen: Religion på nya arenor i samtidens Sverige (Frisk & Åkerbäck 2013) för uppsatsen ett resonemang kring hur Syntheiströrelsen kan förstås utifrån teorier om samtida religion och religiositet. Syntheiströrelsen förklaras mot bakgrund av en mindre intervjustudie med tongivande medlemmar i stockholmsförsamlingen samt undersökning av näraliggande material..

Utifrån en induktiv ansats undersöktes hur åtta troende som hade utsatts för sexuella övergrepp talade om sina erfarenheter av tro, Gud och mötet med kyrkliga företrädare och övriga församlingsmedlemmar. Sexuella övergreppsupplevelser beskrevs ha haft en komplex, men framförallt negativ, inverkan på bilden av Gud, synen på sig själv som troende samt upplevelsen av tillhörighet till kyrkan och församlingen. Bearbetandet av övergreppsupplevelserna hade både underlättats och försvårats av upplevelser av bemötande i kyrkan. I diskussionen argumenteras för att sexuella övergreppsupplevelser kan väcka andliga frågor och kan utmana vissa bilder av kyrkan samt kyrkliga normer och värderingar. Dessutom kan kyrkliga företrädare behöva ha mer kunskap om sexuella övergrepp och inta ett mer reflexivt förhållningssätt för att kunna möta behov hos personer som har utsatts för sexuella övergrepp..

I dagens samhälle, med ett ständigt överflöd på intryck, upplevelser och materiella värden,växer behovet av rum för stillhet, kontemplation och Andlighet: rum oberoende av religiösoch kulturell bakgrund, där man fri från yttre krav kan återfå kontakten med sig själv.Frågeställningarna har varit: Vad kännetecknar ett rum för själen? och Vad gör ett rumandligt? Inspirerad av sakrala rumsligheter och japansk rumsuppfattning har jag skapatimaginära vilorum för själen i min hemtrakt i Österbotten, Finland. Ett glaskapell för själsligodling och ett anspråkslöst härbärge där vilan, badet och måltiden gestaltats som själsligaritualer. I en enkel tillvaro utan överflödiga intryck, blir tanken klarare och det väsentligaframträder. Med naturen som enda sällskap får livet nya proportioner.

Bakgrund: Genomgång av aktuellt kunskapsläge visar att patienter har andliga behov och att de flesta uppskattar att diskutera detta med sjuksköterskor. Sjuksköterskor har vetskapen om betydelsen av Andlighet i omvårdnaden och visar förståelse i praktiska kunskaper, ändå blir patienters andliga behov inte bemötta. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa patienters andliga behov ur patienters eget perspektiv. Metod: Det är en litteraturöversikt grundad på tio vetenskapliga originalartiklar publicerade mellan 1997 och 2011. Resultat: Fem teman identifierades: Kärlek till de närmaste, Närhet till det gudomliga, Acceptans av ödet, Människovärde och Strävan efter sanningen.

En ökad muslimsk invandring till västvärlden har medfört växande behov av att förstå muslimer och de sociala utmaningar de ställs inför. I denna forskningsöversikt sammanfattas och diskuteras 30 refereebedömda vetenskapliga studier som berör olika typer av socialt arbete med muslimer genom tre olika områden; utbildning socialt arbete, frivilligt socialt arbete och professionellt socialt arbete. Resultaten i studien visar en genomgående kunskapslucka i de tre områdena där det framförallt framträder stor brist på kunskap om kultur och religion. Denna brist på kunskap leder i många fall vidare till rädsla och därmed ovilja att anpassa socialt arbete till muslimers behov.  Slutligen presenteras områden med behov av framtida forskning..

Jag har länge haft ett intresse för islam i Iran. För att komma närmre och förstå detta ämne så har jag valt att analysera romanen Huset vid moskén från 2008 av Kader Abdolah, som utspelar sig i Iran under tiden för den islamiska revolutionen 1978-79. Jag kommer att titta på hur religionen fungerar för några av karaktärerna och hur de olika funktionerna förändras genom revolutionen. För att kunna analysera detta kommer jag att studera religionens olika funktioner samt Irans politiska och religiösa historia. I analysen resonerar jag kring tre karaktärer som representerar tre olika förhållningssätt till religion: inre Andlighet, religion som vägen till acceptans och våldsamt religionsförtryck..

Is it possible to convey spirituality through art and material culture? Is it possible to renew art within the traditional church so that it appeals and is understandable for the modern man? These are the fundamental questions of my master´s work, which has it´s starting point in a public commission for an artistic contribution to the new Pentecostal church in Kalmar. The work also addresses the question whether there is a need for symbolism, art and sacred objects also within the Pentecostal movement, a traditionally strong image hosting environment. If so, how is it possible to bring this in to the church without completely breaking with the tradition and ideology of the movement? I want to communicate the Christian message in a renewed way, and in this particular project also highlight the importance of using images also within the Pentecostal movement.