Syftet och frågeställningarna med uppsatsen är att fastsälla vilka de betydelsebärande skillnaderna är i filmerna 13 Ghosts (1960) och Thir13en Ghosts (2001) gällande hur kvinnor framställs i aspekterna våld, scener med övernaturligt innehåll samt sexualitet. Syftet är även att ta reda på hur övernaturlighet och våldsscener skiljer sig från varandra mellan filmerna utan att väga in ett genusperspektiv, samt vad det finns för stora skillnader i hur kvinnor framställs i förhållande till männen med betoning på remaken.Teorier hämtas från Karen Boyle och Göran Bolins teorier om våld i film och feministisk filmteoretisk forskning med namn som Marianne Kleberg, Elisabeth Cowie, Laura Mulvey och Shohini Chaudhuri, där sexualitet och objektifiering av kvinnokroppen står i centrum. Vidare behandlas teorier av Emely D. Edwards, Carrol F. Fry, Marina Warner samt Tom Ruffles angående populärkultur och Andlighet.Metoden som används i denna studie är en semiotisk analys, där Roland Barthes beteckningar denotation, konnotation och myt agerat grundpelare.Resultat påvisar att filmerna skiljer sig till stor del inom alla aspekter och att kvinnor i remaken oftare är mer stereotypa i sina framställningar.

Syftet med denna uppsats är att försöka få en inblick i om och hur religionen bidragit till Carolas enorma framgång och hur stor betydelse religionen i detta fall har. Jag vill försöka se om det finns några kopplingar mellan framgång och framgångsteologi. Om en stark religiös tro kan bidra positivt till att man blir en övervinnare på alla områden.Följande frågeställningar har fungerat som utgångspunkt för denna uppsats:? Vem är detta ?fenomen?, hur ser hennes andliga liv ut?? Är Carolas tro ett återkommande tema i karriären? Finns det några särskilda händelser genom åren som särskilt haft att göra med hennes tro?? Hur kan man se på idolen/förebilden Carola?? Vad kan det finnas för samband mellan stark tro och stor framgång? Finns det kopplingar mellan framgångsteologi och framgång?En sak går att konstatera. Att från ha varit en liten flicka med stark barnatro har Carola Häggkvist kommit att bli en stor stjärna.

Arbetet grundar sig i ett problem med eftersatt underhåll som uppmärksammats på våra kyrkogårdar runt om i landet, något som idag brukar kallas underhållsskuld. Kortfattat innebär det att man skjutit underhållet på framtiden och detta innebär idag ofta att underhållet har vuxit till en underhållsskuld. Det här ger ofta ökade kostnader och större arbetsinsatser. Det bristande underhållet har gett oss miljöer som ibland inte är säkra att vistas i för såväl personalen som besökaren av kyrkogården. Ett bristande underhåll kan även påverka hur besökaren upplever kyrkogården och intrycket av en misskött kyrkogård kan göra att förväntningarna inte motsvaras.

SyfteSyftet med studien har varit att undersöka vad som påverkar upplevelsen av friluftsliv i fjällmiljö. Frågeställningar var: Vilken påverkan har motivationen på upplevelsen? Vilken påverkan har den fysiska arbetskapaciteten på upplevelsen?MetodDe 51 studenter från Idrottshögskolan i Stockholm som vårterminen 2003 genomförde den obligatoriska kursen i vinterfriluftsliv deltog i studien som bestod av tre olika delar. Undersökningen var av tvärvetenskaplig karaktär. Alla 51 studenter deltog i en enkätundersökning, där de skulle skatta sin motivation, upplevelse och fysiska ansträngning under fjällturen.

Bakgrund: När sjukdom inte längre går att bota övergår vården från att vara kurativ till att vara palliativ. Begreppet palliativ innebär att lindra och vården handlar om att främja patientens upplevelse av livskvalitet genom fysiska, psykiska, sociala, andliga, och existentiella dimensioner. Coping är ett centralt begrepp som innebär strategier för att handskas med svåra situationer och hoppet är en viktig sådan faktor. För patienter i livets slutskede kan hoppet bestå av allt från att bli botad till att leva ett normalt vardagsliv. Lidande är ytterligare ett centralt begrepp, som kan ha kroppsliga och existentiella dimensioner och är inte enbart kopplat till sjukdom.

Under hela min tid på Konstfack har jag mer eller mindre medvetet jobbat med en slags spiritualitet. Jag har sökt en poesi i mina verk och jag har försökt nå någon form av djupare mening i livet genom mitt konsthantverk. Traditionellt sett har det här behovet av spiritualitet uppfyllts av religion men idag ser det inte ut så längre och jag är själv helt obunden avreligioner. Jag hoppas att med hjälp av mina verk försöka skapa en stämning av Andlighetoch en påminnelse om vikten av spiritualitet i varje persons liv. Mina första intryck avAndlighet i keramiken fann jag hos de gamla keramikerna Bernard Leach (Leach 1988) och Shoji Hamada (Peterson 2004).

AbstractFörfattare: Stephanie UnghÅr: 2008Svensk titel: Hesse, Coelho och Religionen ? En komparativ studie av Siddhartha ochAlkemisten.Engelsk titel: Hesse, Coelho and The Religion ? A comparative studie of Siddhartha and TheAlchemist.Universitet: Växjö Universitet, SverigeSidor: 29Syftet med denna uppsats är att genom en komparativ studie av Hermann Hesses Siddhartha samt Paulo Coelhos Alkemisten studera religionstematiken och motiven i dessa två verk. Religionstematiken innebär det religiösa idéinnehållet och motivet speglar de rent konkreta handlingarna i romanerna. Frågeställningarna till detta arbete lyder: Hur ser religionstematiken och motiven ut i respektive roman? Samt: Hur liknar verken varandra och hur skiljer de sig åt i fråga om religiös tematik? Jag kommer även att undersöka hur dessa romaner kan användas i ett didaktiskt sammanhang.Coelho skriver som om han skildrar sanningen vad gäller Andlighet i Alkemisten och det förekommer ett antal rättesnören att följa snarare än visdomsord.

AbstractFörfattare: Stephanie UnghÅr: 2008Svensk titel: Hesse, Coelho och Religionen ? En komparativ studie av Siddhartha ochAlkemisten.Engelsk titel: Hesse, Coelho and The Religion ? A comparative studie of Siddhartha and TheAlchemist.Universitet: Växjö Universitet, SverigeSidor: 29Syftet med denna uppsats är att genom en komparativ studie av Hermann Hesses Siddhartha samt Paulo Coelhos Alkemisten studera religionstematiken och motiven i dessa två verk. Religionstematiken innebär det religiösa idéinnehållet och motivet speglar de rent konkreta handlingarna i romanerna. Frågeställningarna till detta arbete lyder: Hur ser religionstematiken och motiven ut i respektive roman? Samt: Hur liknar verken varandra och hur skiljer de sig åt i fråga om religiös tematik? Jag kommer även att undersöka hur dessa romaner kan användas i ett didaktiskt sammanhang.Coelho skriver som om han skildrar sanningen vad gäller Andlighet i Alkemisten och det förekommer ett antal rättesnören att följa snarare än visdomsord.

Today, many people have the need of contemplation due to higher stress levels in every day life compared to before. By examining the conditions of a secularized place of contemplation in greenbelts close to residential areas, I hope to contribute to a more balanced picture of how we utilize our greenbelts in the future. This kind of place is not a common phenomenon in our everyday outdoor environment.I have taken my starting-point in the traditional memorial and by that means been able to study the design of an existing delicate environment intended for mourning and contemplation. In this paper I review foremost the secularized place of contemplation in greenbelts close to residential areas from two central questions. First I examine its possibility to function as a place for mourning and contemplation.

En dag frågade jag mig vad sagan kan betyda för barnets andliga utveckling. Andlighet är för mig förmåga att känna kärlek, att kunna ge utan egen vinning samt att se något utöver det synliga. Andlig utveckling och personlighetsutveckling hör ihop. Därför såg jag mig omkring i min hemstad Nyköping för att ta reda på vilka sagor barn i åldern tre till sex år kan ha glädje av för sin personlighetsutveckling. Barn har mindre kunskaper och erfarenheter än vuxna.

Sammanfattning Är virtuella världar sakraliserade?Virtuella är sakraliserade i jämförelse med vår sekulariserade värd och jag hade inte förväntat mig ett så stort utbud av religion i onlinespel. I och med min forskning anser jag att Final Fantasy XI och World of Warcraft i största grad är sakraliserade virtuella världar där människor världen över antar rollen som så kallade ?cyberpiligrims? och ge sig ut på ett äventyr för att upptäcka sin identitet och utforska sig själva. I spelen förekommer religiösa föreställningar och de är en plats där man kan konstruera sin Andlighet liksom på övriga Internet.